arkiv

Månadsarkiv: augusti 2012

Fortsättning från föregående inlägg.


The Lowry, entré och interiör. Ritat av James Stirling och Michael Wilford och färdigställt 2000

Planen i MediaCityUK är utformad som ett cirkelsegment där Lowry utgör mittpunkten

Vi står på andra sidan av No 9 Dock vid entrén till The Lowry, ett kulturhus med teaterscener och galleri uppkallat efter den engelska bildkonstnären Laurence Stephen Lowry. Tyvärr vetter byggnadens sämsta exteriör mot MediaCityUK. Byggnaden stod klar 2000 och ritades av James Stirling och Michael Wilford. Byggnadens cirkulära planform är utgångspunkten för plankonceptet i MediaCityUK. Planen är utformad som ett cirkelsegment där Lowry utgör mittpunkten. Men i nästa etapp av MediaCityUK frångår man strukturen med koncentriska cirkelbågar. Den centrala delen närmast mitten av den halvcirkelformade planen är fotgängarprioriterad. Bilarna parkerar och angör i utkanten. Sheila Wright förklarar att BBC hade höga säkerhetskrav och ville undvika bilar och fordon i närheten av byggnaderna. Anledningen till den höga säkerheten med bl a elektroniskt styrda väggrindar är bombdåden i London 2005.

Men hur är det på kvällarna och nätterna med tanke på att stadsdelen framför allt innehåller kontorslokaler? Sheila Wright säger att ambitionen vara att bygga en levande stadsdel, ” a 24-hour city”. BBC:s verksamhet är ju igång större delen av dygnet. Stadsdelen har dessutom bygglov för ytterligare 1 500 lägenheter.


Imperial War Museum av arkitekten Daniel Libeskind, färdigställt 2002


En av entréerna till till MediaCityUK från svängbron i sydväst. Man anar den bågformade kvartersformen


BBC:s byggnader Quay House till vänster och Bridge House till höger ritat av Wilkinson Eyre

Vi har passerat Imperial War Museum och det pågående bygget av inspelningslokalerna för Coronation Street på Traffordsidan och tagit oss över gångbron till MediaCityUK. Jag noterar att här inte finns några gröna bostadsgårdar. Stadsdelens 178 lägenheterna finns i två höghus integrerade i kontorskomplexen. Lägenheterna har som tur är balkonger men saknar tillgång till halvprivata gårdar. Var grillar man och var kan man odla, undrar jag.
– Om gröna gårdar saknas måste exploatören betala en avgift till kommunen som ska täcka kostnaden för förnyelse av kommunala parker, säger Sheila Wright.


Piazzan och gröningen i söder (The Stage, the Green)

Stadsdelen är snabbt överblickbar och lättorienterad. Den är inte heller särskilt stor till ytan, ca 5 ha, vilket motsvarar 1/3-del av första etappen på 15 ha. Bo01 i Malmö är 22 ha inklusive Turning Torso.  Det är imponerade att spårvagnshållplatsen och linjesträckningen funnits med från start. Precis som i Freiburg, en annan hållbart planerad stadsdel i södra Tyskland. I Sverige är det vanligt att kollektivtrafiken etableras först efter utbyggnaden av bostäder och kontor, dvs när det finns resandeunderlag. Så bakvänt! Självklart är en fungerande kollektivtrafik en förutsättning för ändrade resvanor och ökat kollektivtrafikresande. Så att man inte är tvungen att köpa bil om man flyttar till ett nytt område.
–  I MediaCityUK var Peel tvungen att bekosta spårvagnshållplatsen och inköp av tågvagnar, berättar Sheila Wright. I England finns en regel (Section 106 agreement) som ger kommunen rätt att kräva finansieringsbidrag från exploatören för den service som är nödvändig för utbyggnaden, t ex skola eller infrastruktur. Bygglovet villkoras och överenskommelsen är juridiskt bindande.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


Manchester Docks med nio dockor i Manchester Ship Canal var en del av Port of Manchester 1894­­–1982. Lasthamnen och kanalen gjorde Manchester oberoende av hamnen i Liverpool. Men i takt med att containertrafik blev vanligare på 1970-talet minskade antalet fartyg i Manchester Docks eftersom kanalen inte var dimensionerad för stora containerfartyg. 

När jag träffar Sheila Wright, planeringskonsulten bakom MediaCityUK, visar sig den första miljöklassade stadsdelen från sin bästa sida. Det är en solig augustiförmiddag, ca 24 grader i luften med vykortsvackra reflexer i vattnet. Den pågående livesändningen från OS i London har lockat flera åskådare till den stora centrala piazzan med storbildskärmar mitt i stadsdelen.


Sheila Wright, ansvarig planerare I MediaCityUK, till höger i bild. Bredvid står Jane Dickman som har förmedlat kontakten med Sheila. Båda är planeringskonsulter och egna företagare.

Stadsplaneringen i England skiljer sig från det kommunala självstyret i Sverige. När jag ber Sheila Wright förklara sin roll i planeringen av MediaCityUK berättar hon att den kommunala myndigheten granskar framtagna planer och bygglov. Den har även en strategisk planerarfunktion och tar fram en ”masterplan” utan att detaljplanera. Men det är inte alltid kommunen hinner med att planera kommande utvecklingsområden. Exploatören har då möjlighet att anlita en planeringskonsult som ansvarar för planläggningen i nära samarbete med arkitekten som utvecklar plankonceptet. Arkitekten (urban designer) färdigställer därefter den slutliga planen för området.  Den inhyrda planeringskonsulten ger t ex råd om bebyggelsetäthet och att ser till så att planen inte strider mot gällande nationella och lokala policydokument. Kommunen deltar till viss del i planeringsdiskussionen och avgör t ex byggnadshöjd, materialval och täthet. När alla utredningar av t ex översvämningsrisker, buller, transporter, ekologi, genomförandet mm är genomförda sammanställer planeraren hela ansökan och skickar in den digitalt via ett webbformulär. Kommunen har 12 veckor på sig att formellt anta planen förutsatt att ansökan är fullständig. När Sheila Wright och Jane Dickman startade sin yrkesbana som planerare var ansökningarna betydligt mindre omfattande. Idag deltar upp till 20 olika konsulter i förarbetet.

Sheila Wright anlitades som planeringskonsult av Peel Holdings som ansvarig för planeringen av MEdiaCityUK. Jag frågar henne vad kommunen hade för krav när det gällde utformningen av MediaCityUK. Hon svarar att exploatören Peel Group ville bygga högre hus och att det var även en del diskussion om fasadmaterialen.

När bestämde man sig för att miljöklassa stadsdelen enligt BREEAM Communities? Enligt Sheila Wright var tanken redan från början att bygga hållbart. Det fanns tidiga diskussioner mellan BBC och BREEAM om klassning på byggnadsnivå. Lite senare i projektet bestämde man sig för att klassa hela stadsdelen efter en förfrågan från BREEAM om Peel kunde tänka sig att MediaCityUK blev en pilotstadsdel.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

Min beskrivning av MediaCityUK bygger på researchmaterial, egna intryck på plats 9–13/8 samt intervjuer med exploatören Stuart Rimmer (Construction Project Manager på Peel Holdings) och planeraren Sheila Wright. På bloggen får ni min bild av MediaCityUK som besökare. Men även exploatörens och planerarens perspektiv på utbyggnaden och en faktasammanställning från spridda internetkällor. Min beskrivning handlar inte om hur stadsdelen fungerar i vardagen för de boende, studenterna, företagarna och de anställda. Inte heller om vad stadsdelen tillför närområdet och staden Salford mer än jobbtillfällen. (Frågor som är superrelevanta i stadsutvecklingssammanhang men som kräver mer tid och en längre vistelse.)

Varför är MediaCityUK intressant för Sverige? Projektet är ett exempel på en hållbar stadsdel med tydligt mätbara åtgärder, systematiskt planerad utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I Sverige har fastighetsbolaget Diligentia bestämt sig för att använda samma klassningssystem, BREEAM Communities, när Masthusen i Västra Hamnen planeras. Projektet MediaCityUK och BREEAM Communities har även betydelse för det pågående utvecklingsarbetet med ett nationellt frivilligt klassningssystem för svenska stadsdelar. En tredje anledning att uppmärksamma MediaCityUK är det snabbt växande globala intresset för miljöklassningssystem både på byggnadsnivå och stadsdelsnivå. I mitt eget hus Villa Trift 3.0, den första miljöklassade bostaden enligt Miljöbyggnad, har jag haft långväga besök av regeringstjänstemän från Jakarta som ville lära sig mer om olika miljöklassningsvektyg för byggnader.

Stadsdelsfakta
Läge: Salford Quays, Salford och Trafford Wharf, Trafford (tillhör Greater Manchester men ligger bara ca 5 km från Picadilly station i centrala Manchester, 15 min med spårvagnen Metrolink)

Koordinater: 53° 28′ 0″ N, 2° 14′ 0″ W (samma breddgrad som Hamburg)

Exploatör: Peel Media

Verksamhetsutövare: Peel Media, BBC, ITV Granada, SIS (Satellite Information Services Ltd).

Ägare: Peel Group

Intressenter: Peel Group, Salford City Council, the Central Salford Urban Regeneration Company, NorthWest Regional Development Agency

Färdigställt: 1/3-del (ca 5 ha) av första etappen på 15 hektar blev klar 2011 (ytan kan jämföras med BO01 som är 22 ha inklusive Turning Torso)

Yta: Fullt utbyggd 81 ha. Första etappen 15 ha, andra etappen är 10 ha (ansökan inlämnad till Salford City council i januari 2012)

Kostnad: Ca 650 milj pund för etapp 1 (ekonomiskt stöd från regeringen för en del av infrastrukturen)

Blandad bebyggelse: kontorsutrymmen i sex byggnader (ca 72 550 m2), detaljhandel (ca 5 570 m2), byggnadskomplex med studiolokaler(ca 23 230 m2), 378 lägenheter i två höghusbyggnader, 218 hotellrum i Holiday Inn, 11 våningar högt parkeringshus, piazza 2 ha för events med plats för 2 000 deltagare, The Green House med kontor, The Pie Factory (ombyggt bageri med inspelningsstudios och kontor)

Plandesign: Benoy

Husarkitekter: Wilkinson Eyre (BBC:s byggnader Bridge House, Dock House, Quay House), Stephenson Bell (The Greenhouse)

Landskapsplanering: Gillespies

Energisystem: Lokal fjärrvärme med ett nergrävt kulvertsystem och gemensam värme-, kyl- och elproduktionsanläggning som försörjer första etappen

Transporter: Bilfri innerzon, spårvagnsnät Manchester Metrolink, 300 cykelställ, gång- och cykelväg till centrala Manchester, hög bussturtäthet med föbindelser till Salford Crescent station och Salford Shopping City)

Tidslinje för planering och utbyggnad av första etappen av MediaCityUK
Figur: Kiran M Gerhardsson 2012

Källor: www.mediacity.co.uk, www.wikipedia.org, www.bbc.co.uk/jobs/north/


Höghusbyggnaden till vänster i bild, the Heart, är ett av två flerbostadshus. Höghuset i mitten, Blue Tower, var ursprungligen planerat som ett bostadshus men BBC behövde fler kontorsutrymmen och idag innehåller byggnaden enbart kontor

MediaCityUK i Greater Manchester är den första miljöklassade stadsdelen enligt BREEAM Communities. Slutbetyget blev Excellent med 78,94 % av totalt möjliga poäng enligt certifikatet från sept 2009 (Detailed Planning Stage). För Outstanding som är det högsta betyget krävs minst 85 %. Sedan 2011 finns här fem BBC avdelningar: BBC Sport, Children´s, Learning, Future Media och Tehnology. I MediaCityUK finns några av Europas största inspelningsstudios för film och TV. MediaCityUK är en blandad stadsdel med såväl handel, kontor, hotell och bostäder. En av byggnaderna innehåller dessutom undervisningslokaler för ca 1500 mediastudenter vid Salford University. Salford är en av städerna som ingår i Greater Manchester och utvecklingen av MediaCityUK har skett i nära samarbete med City Council i Salford. Två höghusbyggnader innehåller 378 lägenheter, 1 till 4 rum och kök.

Storbildsskärmen är dold bakom trädet till vänster i bild

Jag tillbringade en vecka i ett soligt Manchester 8-15 augusti och besökte MediCityUK vid tre tillfällen. De första två besöken sammanföll med de olympiska spelens sista dagar. Det var ganska mycket aktivitet runt piazzan i MediaCityUK trots att studenterna inte var tillbaka från sommarferierna och  hela BBC:s sportavdelning befann sig i London. Två permanent monterade storbildsskärmar vid den gröna allmänningen och det centrala stenlagda torget visade livesändningar från OS-spelen hela dagarna. Ambitionen i planeringen har varit en 24-timmars stadsdel. När OS är slut planeras andra publika arrangemang. Stadsdelen är befolkad dygnet runt eftersom här pågår aktiviteter i BBC:s lokaler i stort sett hela tiden.

Metrolink – spårvagnslinjen som tar dig till MediaCityUK från Manchester Piccadilly station på 15 minuter har funnits sedan 2010, dvs innan BBC flyttade in 2011. Tåg och hållplatsen finansierades av exploatören Peel Group

Det finns mycket som imponerar i den hållbara stadsdelen: vattnet som en tillgång (för kylning, som transportled vid uppförandet och ett vackert inslag i stadsmiljön), spårvagnen som angör mitt i stadsdelen, husens orientering med den öppna platsen mot vattnet i söder, blandningen av verksamheter, den bilfria zonen, stadsdelens kopplingar till de andra sidorna av kanalen och dockan  med svängbara gångbroar, fjärrvärmenätet (istället för centralvärme som är vanligast i Manchester). Men jag saknar de gröna taken och synliga solenergilösningar, inslag som finns med i nästa utbyggnadsetapp öster om den första etappen enligt Stuart Rimmer, Project Director på Peel Holdings (exploatören och fastghetsbolaget bakom MediaCityUK). Jag hoppas snart få läsa den detaljerade klassningsrapporten för MediaCityUK och energideklarationerna för några byggnader. Fortsättning följer…


Från språrvagnshållplatsen går man till och med skyddad under tak nästan ända fram till BBC:s reception vilket var ett av kraven från BBC

Min fasta schampotvål av rasullera eller marockansk lertvål som en del kallar den har fått sällskap på badhyllan. Seanik från Lusch i Manchester visade sig fungera utmärkt och löddrar rikligt vilket kan vara ett plus för upplevelsen men behövs egentligen inte för funktionaliteten. Varför föredrar jag schampo i tvålform? Mindre vikt eftersom den inte är löst i vatten (miljömässigt bra med lägre transportvikt och skönt med lättare packning till träningen för en urban walker som jag). Ingredienserna verkar okej även om innehållsdeklarationen är ofullständig: sea salt, seaweed and sensual fragrance. Inga av produkterna testas på djur. Pluspoäng för att produkterna är fria från palmolja och konserveringsmedel. Interiören i en Luschbutik är svår att motstå med alla handgjorda tvålkakor, badbomber, färger och roliga produktnamn. De flesta produkterna saknar förpackning och säljs styckvis eller i lösvikt. Men var beredd på de starka dofterna.

Är tillbaka från studieresan till MediaCityUK i Manchester, den första miljöklassade stadsdelen enligt BREEAM Communities. Det var en riktigt givande studieresa med ett fantastiskt mottagande från ett par inblandade aktörer (planeraren och exploatören). Reserapport publiceras i kommande inlägg. Familjen var med och det blev tid över för turistaktiviteter  i ett soligt Manchester med behaglig sommarvärme.

Biggest surprise: Hamnen i Liverpool och Alberts Dock med ambitiösa utställningar: Beatles Story, Maritime Museum, International Slavery Museum. 10 % av den internationella slavhandeln gick via Liverpool. I hamnen finns även det nybyggda Museum of Liverpool ritat av danska stjärnkontoret 3XN.

Daily pleasure: Power-walk längs Ashton Canal, Philips Park, Clayton Vale i Manchester. En milslång blå och grön korridor för träning och avkoppling. Växelvis nyanlagd town-walk med nedlagda textilfabriker och bostadsförnyelse.

Dynamite: Utställning med akustiska effekter, filmklipp och luktintryck från skyttegravarna på Imperial War Museum i närheten av MediaCityUK på Trafford-sidan. En skulptural byggnad ritad av Daniel Libeskind. Ett imponerande  dekonstruktivistiskt verk med tre distinkta former som symboliserar konflikter till havs, till sjöss och i luften.

Best buy: Schampotvål från Lush och fodral till min nya vikbara tvåhjuling.

Favourite shopping streets: Deansgate i Manchester med flera outdoor butiker och Evans cykelbutik. Gott om secondhand butiker på Oldham Street.

Best offer: Happy Mondays på matstället The Slug and Lettuce med 50 % rabatt på mat.

Like: Metrolink – Manchesters spårvagnar. Särskilt ändhållplatsen mitt i MediaCityUK.

Biggest disappointment: Dieseldrivna lokaltåg.

Regrets: Borde bokat Studio Tour i MediaCityUK i god tid före resan på BBC:s hemsida eftersom allt visade sig vara fullbokat.

Memorable moment: Sista kvällen på uteserveringen till PizzaExpress med nybakade Dough Balls och smakliga lågkalorialternativ. Läget vid Picadilly Gardens i centrala Manchester är perfekt med sol ända till ca kl 20 och ett myller av människor.


Jag kan inte tänka mig en bättre illustration av kategorin Transport and Movement i det engelska klassningssystemet BREEAM Communities. En vikbar cykel är en av nycklarna till hållbar arbetspendling eftersom den får transporteras gratis på tåg och bussar 

Fortsättning på föregående inlägg. I den aktuella versionen av BREEAM Communities bedöms följande områdena (BREEAM for Communities: Stage 2. SD5065. Technical Guidance Manual: version 1, March 2011):

  1. Climate and Energy,
  2. Resources
  3. Place Shaping
  4. Transport and Movement
  5. Community
  6. Ecology and Biodiversity
  7. Business and Economy
  8. Buildings
  9. Innovation Credits

Den tekniska manualen för BREEAM Communities är omfattande, ca 500 sidor, och antalet indikatorer är sammanlagt 63 st varav 15 st är obligatoriska för att uppnå klassning. De obligatoriska minimikraven motsvarar krav på nationell nivå. Varje indikator kan få ett, två eller tre poäng. Poängen multipliceras sedan med en särskild faktor som varierar för olika regioner. Effekterna av häftiga skyfall varierar i Englands olika region och indikatorn Surface Water Runoff (Dagvattenhantering) viktas därefter. En region med vattendrag där stigande vattennivåer kan påverka bebyggelsen intill är mer utsatt. Därefter summeras poängen och totalpoängen jämförs med klassningsgränserna. För att få högsta betyg, Outstanding, krävs minst 85 % av totalpoängen och en uppföljning av prestandan i driftskedet senast fem år efter att slutcertifikatet utfärdats. Minst 25 % ger betyget Pass. Här kommer en kort sammanfattning av syftet med åtgärderna i varje kategori:

Klimat och Energi. Att minska bidraget till klimatförändringarna och anpassa projektet till ett förändrat klimat, t ex förhindra översvämningar, minska energi- och vattenanvändningen och använda förnybar energi.

Resurser. Att använda resurser (vatten, material) effektivt och välja material med låg miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv för att hushålla med resurser.

Utformning av platser, stråk och bebyggelse (Place Shaping). Att underlätta förflyttning och att ge platsen identitet genom att utforma lättorienterade miljöer och tillvarata kvaliteter i kulturmiljön.

Transport och förflyttning. Att uppmuntra förflyttning till fots och med cykel istället för med bil för en mer hälsosam livsstil.

Community. Att integrera stadsdelen med omgivande stadsdelar och motverka ”gated communities” (avskärmade och skyddade  bostadsområden) för att åstadkomma en mer levande stadsdel.

Ekologi och biologisk mångfald. Att bevara och förbättra möjligheterna till ett rikt djur- och växtliv i området och på byggnadsnivå t ex genom gröna korridorer.

Näringsliv och ekonomi. Att underlätta etablering av verksamheter att som kan skapa arbetstillfällen.

Byggnader. Att utforma byggnader som bidrar till att uppfylla områdets övergripande hållbarhetsmål.

Innovation. Att uppmuntra innovationer som bidrar till mindre miljöpåverkan utöver de som omfattas av BREEAMs kriterier.


Skördeklar Opal i trädgården till Villa Trift 3.0. Finns det fruktträd och möjligheter till odling för de boende i MediaCity:s 378 lägenheter? 

MediaCityUK är en pionjärklassad stadsdel som fick totalbetyget Excellent (betygsskalan är indelad i Pass, Good, Very Good, Excellent och Outstanding), dvs stadsdelen fick mellan 70 % och 84 % av totalpoängen. Nu är jag nyfiken på vad betyget innebär konkret, vilka kriterier är uppfyllda och vilka är kompromisserna mellan olika aspekter? Systemet är utformat så att brister på vissa områden kan kompenseras med högre prestation på andra områden. Klassningsrapporten för MediaCityUK är inte offentlig och jag har förgäves letat efter detaljerade beskrivningar. I dagsläget vet jag inte vilka indikatorer som varit poänggivande i utformningen av stadsdelen. Jag hoppas att exploatören är öppen och delar med sig av detaljerade beräkningsresultat för miljö- och energiprestandan i MediaCityUK när jag intervjuar honom. Fortsättning följer…


Transporter är en viktig miljöaspekt i BREEAM Communities

Varje dag gör jag research inför min resa till MediaCityUK ­– den första miljöklassade stadsdelen enligt BREEAM Communities. BREEAM har länge använts för att miljöklassa byggnader och sedan 2009 även hållbara stadsdelar. Andra jämförbara system är det amerikanska systemet LEED for Neighbourhoods Development och Green Star Communities som utvecklats av Green Building Council i Australien.

Jag har jämfört systemen på en översiktlig nivå och de är ganska likartade i omfattning, dvs antal kriterier och val av miljöaspekter men det finns några skillnader. LEED-ND fokuserar på läget och den fysiska utformningen. BREEAM prioriterar transporter, klimat- och energifrågor, den fysiska utformningen och resursförbrukning, dvs dessa områden får störst andel av totalt möjliga poäng. I Australien har man valt att fokusera lika mycket på sociala och ekonomiska aspekter som de miljömässiga. Strukturen i Green Star Communities tilltalar mig. Systemet värderar fem övergripande mål eller principer för hållbara stadsdelar till skillnad från de andra två systemens kategorier eller övergripande områden. Principerna uttrycker tydligt vad som eftersträvas i det hållbara samhället enligt Green Star Communities:
– Liveability,
– Economic Prosperity,
– Ecological Responsability,
– Leadership and Governance,
– Design Excellence.

LEED-ND har valt en indelning i följande fem områden:
– Smart Location & Linkage,
– Neighbourhood Pattern & Design,
– Green Infrastructure & Buildings,
– Innovation & Design Process,
– Regional Priority.

Fortsättning följer…


Ominstallerad LifeBook C1410 som startar på 15 sekunder

Idag följer jag upp det tidigare inlägget om ”planerat åldrande” och ominstallationen av min bärbara dator. Allt gick som en dans efter en dags ominstallation av operativsystem, drivrutiner och programvara som jag skrev i förra inlägget. Men lyckoruset varade bara några dagar. Den sista nödvändiga nedladdningen av programmet Samsung Kies ställde till allt ordentligt. Kies är ett program för Samsungs androidmobiler som bl a behövs för att kunna överföra foton från mobilen till datorn. Datorn upptäcker nämligen inte mobilen när den ansluts med USB-kabeln! (Samsung har gjort mig så besviken.) Kies störde min återställda dator genom att samtidigt ladda ner ytterligare systemprogramvara som förslöade datorn på nytt och framför allt visningen av miniatyrbilder i utforskaren. Jag var förkrossad! Bildgalleriet tog oändlig tid att öppna. Felsökte i flera timmar tills jag gav upp och insåg att en ominstallation skulle gå fortare än felsökning och trevande försök att manuellt reparera.

Den här gången stötte jag redan i början på ett litet problem eftersom datorn inte ville att starta original CD-skivan med Windows XP SP 2. Det finns som tur är en datorexpert i familjen som hjälpte mig att starta CD:n från BIOS setup. Därefter gick allt som en dans. Ominstallationen av operativsystem, drivrutiner och nerladdning av Service Pack 3 var klart på 1 ½ timmme. Det gick lika fort att ladda ner Adobe Reader, Google Chrome, antivirusprogrammet AVG Free och drivrutinen till Wacomplattan från original CD. Avslutade med att installera den nödvändiga programvaran från  Adobe (gamla versioner av Photoshop, InDesign, Illustrator, GoLive) och Officepaketet. Hade en driftklar och supersnabb dator efter mindre än fem timmar tack vare ominstallationen. Ett nytt batteri är beställt för att fira pånyttfödelsen av den svanenmärkta LifeBook C1410 som snart fyller sex år.

Vad har två ominstallationer från grunden lärt mig? I fortsättningen är jag väldigt försiktig med att ladda ner onödig programvara, noga med att ange återställningspunkter så att jag kan gå tillbaka till lägen med full funktionalitet och avstår från automatiska uppdateringar. I Windows XP SP3 anger man systemåterställningspunkter under Alla program/Tillbehör/Systemverktyg.

Men på sikt behöver jag uppgradera mina gamla versioner av Adobes program till nya minneskrävande versioner som tvingar mig att köpa ny dator med bättre prestanda och nyare operativsystem. Jag vågar mig inte på att uppgradera hårdvaran som i och för sig är ett annat alternativ till ny dator. Det är ingen lätt sak att bekämpa planerat åldrande.

Efter precis ett år är den första kompostjorden klar att använda som jordförbättring. Perfekt tajming eftersom den inköpta blandningen av barkmylla och planteringsjord tog slut mitt i utplanteringen av fikonträdet vid uppfarten. Resten av jorden i första kompostlådan behövs för att fylla på odlingslådorna. Av en full kompostlåda blir det inte mer än drygt en tredjedel finfördelad jord.


Nymonterade kompostlådor från Plantagen för ett år sedan. Virket var måttanpassat och behövde bara skruvas ihop. Lådorna saknar botten för att underlätta för maskar och andra nedbrytare. Om växtdelarna har kontakt med jorden är det lättare för maskarna att komma åt kompostjorden

I helgen kom de första tomaterna och den första squashen. Väntar fortfarande otåligt på att chilifrukterna ska bli röda. I år var det premiär för gula delikata vaxbönor men tre plantor ger ingen stor skörd.


Tomatsorten Tigrella är uppskattad av alla i hushållet