arkiv

Etikettarkiv: Miljöbyggnad

folksam

solinstrålning
bild342
Värmeböljan med tropiska nätter är över. Konstant nerdragna screenmarkiser i husets mest solutsatt rum fick mig att fundera över dagsljuset som må-bra-faktor i sunda hus. (De mörkgrå screenmarkiser i vårt hus Villa Trift 3.0 släpper bara in ca 5 % av solenergin men är möjliga att se igenom från insidan tack vare vävstrukturen och färgen.)

I Boverkets byggregler (BBR)* gällde fram till 2014 års nya ändringar att åtminstone ett av bostadens rum eller en avskiljbar del ska ha tillgång till direkt solljus. Denna regel gjorde det i praktiken omöjligt att t ex bygga norrvända enkelsidiga studentbostäder eller ettor (det är ju oftast ettor eller tvåor riskerar att bli enkelsidiga i nyproducerade flerbostadshus). Det var en bra regel att även studenter och enpersonshushåll ska få möjlighet att se solen någon gång under dagen. Solljus, direkt dagsljus, möjlighet att se himlen och få utblick för att kunna följa dygnets och årstidernas variationer är viktiga för välbefinnandet. Men i 2014 års BBR finns ett nytt tillägg: Studentbostäder om högst 35 m2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. Frågan är hur ett miljöklassningssystem, som t ex Miljöbyggnad som bedömer energi, innemiljö och material, ställer sig till försämringar i lagstiftningen när systemet ska vidareutvecklas. I Miljöbyggnad motsvarar den lägsta nivån (brons) i princip lagkraven. Tanken med att vidareutveckla ett miljöklassningssystem är att skärpa kraven. Så fungerar t ex Bra miljöval och Svanen. Frågan måste diskuteras när det är dags för den kommande versionen av Miljöbyggnad (3.0). Studenter som tillbringar en stor del av tiden i sin bostad med bara ett rum mår också bra av att se solen!

Andra funderingar så här i sommartid är rensning av ogräs – eller värdefulla örter (beroende på hur man ser det). Tappa inte humöret när den vilda floran tar över grusplanen. Du är kanske lycklig ägare till en grusbiotop! Mer om detta i nästa inlägg…

*Avsnitt 6:323, BFS 2011:6 med ändringar till och med 2011:26

Bild-0112

bild-700

Tack för besöket och visat intresse! 40 arkitektstudenter i två grupper var på studiebesök i Villa Trift 3.0 tisdagen 17 mars. Nu doftar här påskliljor istället för apelsinolja efter oljebehandlingen av de nya furudörrarna för exakt en månad sedan. De läser kursen Arkitekturteknik 4 Energi och Installationsteknik på arkitektskolan i Lund. Skoj för mig att få kombinera ett föredrag om huset och systemet Miljöbyggnad med studiebesök i år igen. Studiebesök i uppförda byggnader och bostäder har varit (och är fortfarande) en värdefull kunskapskälla för mig som arkitekt och därför ställer jag själv upp och tar emot besök av intresserade studenter. Fina gruppbilder finns här.

I september råkade vi ut för oväntat driftstopp som blev åtgärdat två veckor senare. Vår bostad, Villa Trift 3.0, miljöklassades enligt den svenska systemet Miljöbyggnad och färdigställdes under 2010. Men även miljöklassade hus behöver underhållas och efter fyra år visade det sig att det var dags att byta drivrem till värmeväxlaren i ventilationsaggegatet.

Huset ventileras med ett så kallat FTX-system, mekanisk till- och frånluft där värme återvinns ur frånluften i en värmeväxlare. I energisnåla moderna hus är FTX en vanlig ventilationslösning men det förekommer även mekanisk frånluftsventilation. Oftast i kombination med en frånluftsvärmepump som tar tillvara värmen från ventilationsluften och värmer varmvattnet.

Vi fick alltså uppleva ett boende utan fungerande mekanisk ventilation i väntan på en fackman som kunde hjälpa oss. Det var första gången och som ovana lekmän behövde vi hjälp. Två veckor är lång tid men sommaren var som tur var inte slut. Hela september var mild med sensommarväder (dagstemperaturer mellan 16 och 20 grader och aldrig kallare än drygt 10 grader på natten). Då funkar självdrag med fönster i vädringsläge ganska bra. Alla vistelserum bör självklart ha minst ett öppningsbart vädringsfönster (vilket dessutom är ett krav för silvercertifierade hus i Miljöbyggnad). Alla i hushållet fick använda badrummet för morgonduschen eftersom det andra duschutrymmet saknar fönster. Man vill ogärna fuktbelasta ett litet utrymme utan ventilationsmöjlighet. Efter två veckor med självdrag/tvärdrag uppskattar man verkligen tystnaden och det dragfria boendet i ett hus med FTX. Om ett hus, som i vårt fall, är utsatt för trafikljud från både bil- och tågtrafik är ett ventilationssystem med spaltventiler i fönstren eller väggventiler uteslutet.

Driftstörningen fick mig att tänka på begreppet resiliens som man stöter på allt oftare i diskussionen om hållbar utveckling. Förändring är en naturlig del av utvecklingen. Resiliens är ett systems förmåga att motstå förändringar eller störningar och fortfarande upprätthålla sin ursprungliga funktion och struktur. När systemet förlorar resiliens innebär det att förmågan att hantera förändring går förlorad. Resiliens är enligt en flera forskare en förutsättning för hållbar utveckling och handlar om flexibilitet och anpassningsförmåga för att minska sårbarheten. Stockholm Resilience Center har i år publicerat en läsvärd introduktion till forskningen om resiliens som beskriver tankegångarna och hur dessa har tillämpats i flera fallstudier, Vad är resiliens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system.

För vår del är jag glad för de öppningsbara fönstren och takfönstret som kan förstärka självdraget sommartid vid behov, t ex under perioder med mycket solinstrålning eller när drivremmen går sönder och det är svårt att få tag på yrkesfolk.

bild-622
Värmeväxlaren är utplockad från aggregatet och placerad på golvet. Servicekillen Michael från BISAB börjar med att lossa skruvarna till locket.

bild-623
Så här ser det ut innanför locket (som förutom skruvarna var fastsatt med någon slags tätningsfog som ska minska läckflödet). Drivremmen är grön och löper runt den roterande värmeväxlaren och fortsätter i ett spår på den svarta remskivan av metall. Den gröna remmen till höger är en fabriksmonterad reservrem för att det ska vara lätt att byta. Med en extra rem i lådan är det bara varannan gång som det krävs mer omfattande demontering av hela lådan.

bild-624
Det gröna ”pulvret” visar att drivremmen är förbrukad. I aggregatet finns ett synhål som gör det lätt att se vad det brummande ljudet berodde på. Det gröna pudret fastnar på insidan av luckan till ventilationsaggregatet och skvallrar om att det är dags för byte. Bytesintervallet kan variera mellan fyra och tio år.

bild-625
Remskivan av metall i närbild.

bild-627
Även fläktarna fick en servicegenomgång…

bild-626
Fläkthjulets ”vingar” rengörs som avslutning på servicen. Skönt med en ordentlig service efter 4 års drift. Vi har själva nöjt oss med att ta ut värmeväxlaren ca en gång per år för att rengöra aggregatlådan med dammsugaren.

Fortsättning på tidigare inlägg.

I mars påbörjade jag en serie inlägg där jag rapporterar från ett påbyggnadsseminarium om klassningssystemet Miljöbyggnad. Det har varit ett långt uppehåll men min ambition är fortfarande att dela med mig av tolkningar och erfarenheter från seminariet om ett nationellt frivilligt miljöklassningssystem som har varit i bruk sedan 2010.

Raskt till saken. När jag hänvisar till kriterierna i manualen avses Miljöbyggnad version 2.1 (2012-02-02). Mina exempel gäller flerbostadshus om annat inte anges. Systemet utvecklas av föreningen SGBC (Sweden Green Building Council). Samma förening miljöcertifierar även projekt enligt Miljöbyggnads kriterier.

I ett ombyggnadsprojekt kan det vara trixigt att avgöra när manualen för befintliga byggnader eller när manualen för nyproducerade byggnader ska användas. Utgångspunkten ä densamma som i Boverkets byggregler (BBR): nyproduktionsreglerna gäller även när ett hus byggs om. Men det kan finnas möjlighet att göra avsteg från de hårdare nybyggnadskraven och då kan bedömningskriterierna för befintlig byggnad användas. Anta att bara ventilationssystemet i en befintlig byggnad ska byggas om. Då kan projektet använda sig av manualen för befintliga byggnader. Ta till exempel indikator 7, Ventilationsstandard. För att uppnå bronsnivån i manualen för befintliga byggnader är kriteriet en genomförd OVK (obligatorisk ventilationskontroll) men i nybyggnadsmanualen krävs minst 0,35 l/s, m2 i uteluftsflöde. Enligt ombyggnadsmanualens kriterier för silvernivån godkänns kolfilterfläkt i ett självdragshus för forcering av frånluftsflöde vid spis. Men enligt nybyggnadsmanualen accepteras däremot inte kolfilterrening.

Om ombyggnadsåtgärderna i ett projekt blir olönsamma eller om hänsyn till kulturmiljön påverkas tillåter BBR avsteg från nybyggnadsreglerna. Ta tillexempel indikator 1 Energianvändning. Om byggherren i projektet vill uppnå guldnivån vilken maximal energianvändning gäller då? Mindre än 110 kWh/m2 år (kriterier för befintlig byggnad) eller max 65 % av BBRs energikrav (kriteriet enligt manual för nyproducerad byggnad). Kanske kan byggherren motivera en specifik energianvändning någonstans mellan dessa värden och SGBC får ta ställning till vald nivå.

Enligt manualen för nyproducerade byggnader ska 15 indikatorer eller kontrollpunkter bedömas. Enligt manualen för befintliga byggnader ska 14 indikatorer bedömas (indikator 14 och 15, Dokumentation av byggvaror respektive Utfasning av farliga ämnen utgår men indikator 16, Sanering av farliga ämnen tillkommer).

Notera att i ett ombyggnadsprojekt måste kriterierna för indikator 9 Fuktsäkerhet uppfyllas enligt både manualen för befintliga byggnader och manualen för nyproducerade byggnader.

Fortsättning följer…

bild-553
Örtoftaverket är invallad för att minska bullret från verksamheten (medelljudnivån är inte högre än 40 dBA nattetid och 45 dBA övrig tid vid bostäder i närheten). Byggnaden är ritad av arkitektkontoret Tengbom och färdigställdes 2013 (i fulldrift sedan mars 2014)

I en av mina miljökurser 2005 ingick uppgiften att ta fram en mini-LCA för förnybar energi. LCA är en analys av miljöpåverkan kopplad till resursförbrukning, utsläpp och avfall under produktens livstid. Det var en liten hemuppgift och som begränsades till en studie av enbart bränslets miljöpåverkan. Uppförandet och framtida rivning av byggnaden ingick inte i beräkningen. Mitt val föll på Kraftringens (fd Lunds Energi) planerade biokraftvärmeverk. Ett av lokaliseringsförslagen var Gunnesbo men Kraftringen valde istället Örtofta intill Södra stambanan. Jag har följt projektet med stort intresse sedan planeringsstarten och i lördags fick jag äntligen möjlighet att se verket på nära håll när Kraftringen arrangerade öppet hus för allmänheten.

bild-547
Toppenläge vid Södra stambanan som möjliggör hållbar arbetspendling och miljöanpassade bränsletransporter

En av slutsatserna i LCA-beräkningen var att klimatpåverkan från bränsletransporterna (fossilbränsledrivna lastbilar med släp) inom ca 10 mils radie är försumbar. Eldning av biobränslen räknas som koldioxidneutral eftersom återplanterad skog tar upp samma mängd koldioxid som avges vid förbränning i verket. Läget i Örtofta är särskilt lyckat eftersom ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016. En längre transportsträcka för bränslet behöver därmed inte försämra miljöprofilen för energiproduktionen i Örtoftaverket ifall det blir brist på skogsbränsle i Skåne och södra Småland.

Men det finns fler skäl till varför det färdigställda Örtoftaverket gör mig klimatlycklig som lundabo. Verket spelar en avgörande roll för Lund, Eslöv och Lommas omställning till förnybar fjärrvärme och förnybar elproduktion. När jag miljöklassade mitt eget hus, Villa Trift 3.0, år 2010 var bränslemixen i Lunds fjärrvärme så klimatful (dvs stor andel fossil energi) att Lunds fjärrvärme bara gav betyget ”brons” för indikator 4 Energislag i systemet Miljöbyggnad. Men från 2020 blir betyget ”guld” för alla miljöklassade hus som väljer Lunds fjärrvärme tack vare spillvärmen från Max iV och ev ESS tillsammans med biokraftvärme och bioolja för spetsvärmen. Enligt Kraftringen innehåller Lunds fjärrvärme redan i dagsläget 92 % förnybar energi.

En livscykelanalys beskriver dock inte alla miljökonsekvenser, t ex utsläpp till luft vid en flisbrand, värden som förloras om obebyggd mark tas i anspråk och om den näringsrika askan inte återförs till skogen. Bränslet i Örtoftaverket innehåller 55 % skogsbränsle (spillved, grenar och toppar som flisas), 30 % returträ och 15 % torv. Returträ är t ex rivningsvirke som kan vara målad med tveksamma färger och därför kan bottenaskan inte återföras till skogen för att sluta kretsloppet. Bottenaskan transporteras istället till Landskrona för användning som vägfyllnadsmaterial. Flygaskan innehåller bland annat tungmetaller och filtreras innan den skickas till Langöya i Norge för deponi i en nedlagd kalkgruva.

Fortsättning följer med fler bilder i nästa inlägg…

bild-554
I den vita byggnadsdelen finns CFB-pannan och i den gråa delen finns kontor (ca 50 anställda). I förgrunden syns bränsleupplaget

Fortsättning på föregående inlägg.

I förra inlägget redogjorde jag för kostnaderna i samband med miljöklassningen av ett småhus (miljösamordning och avgifter till SGBC Sweden Green Building Council som ansvarar för certifiering och utveckling av systemet Miljöbyggnad). En mindre kostnad för obligatoriska mätningar tillkommer, se nedan.

Obligatoriska mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider inomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Radon, långtidsmätning under uppvärmningssäsongen, 2 provtagare (2011–2012) 625 kr
Summa 2 875 kr

Jag valde frivilligt att komplettera med fler mätningar på uppmaning av professor Jan Levin på Fenix Environmental i Umeå. Vill man veta inomhusmiljöns kvalitet är provtagning av radon, VOC, bensen (ingår i VOC-mätningen), formaldehyd och kväveoxid ett minimum, dvs samma provtagningar som gjordes i Boverkets rikstäckande undersökningen BETSI 2007-2008 (Byggnaders energiprestanda, tekniska status och innemiljö)

Frivilliga mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider utomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Kvävedioxider inomhus sommartid, 2 provtagare à 875 kr (sept 2011) 1 750 kr
Lättflyktiga organiska ämnen, TVOC, 1 provtagare (jan 2012) 2 500 kr
Formaldehyd, 1 provtagare (jan 2012) 1 125 kr
Ljudmätning – trafik och installationer (maj 2012) 12 056 kr
Summa 19 681 kr

Läs mer här om resultatet av innemiljömätningarna.

Bild-434
Provtagare för mätning av formaldehyd (modell UMEx)

Bild-435
VOC-mätning med passiv provtagare

Fortsättning på föregående inlägg.

Bild-434
Tidslinje med planering, byggande och miljösamordning i Villa Trift 3.0

Nedan följer en sammanställning över tidsåtgången för miljösamordning i projektet Villa Trift 3.0. Jag var en av de första som klassade en byggnad enligt Miljöbyggnads kriterier (dåvarande Miljöklassad Byggnad). År 2010 fanns inte samma vägledning som idag (frågor och svar, tekniska förtydliganden) vilket innebar en del merarbete. Men kraven på dokumentation är högre idag. För min del innebar de ökade kraven på dokumentation en större arbetsinsats i verifieringsskedet. Arbetsinsatsen för att klassa ett projekt varierar naturligtvis beroende på ambitionsnivån (Guldninvån kräver t ex boendeenkäter), projektets storlek, samlade erfarenheter i projektet och på fördelningen av beräkningar mellan samordnare och konsulter. Förhoppningsvis kan totaltiden ändå ge en uppfattning om arbetet som är förenat med miljöklassningen av ett småhus. En insatt fastighetsägare till ett småhus kan göra mycket själv men tjänar på ta hjälp av en certifierad miljöbyggsamordnare.

Inlägget avslutas med en översikt över avgifterna till organisationen SGBC (Sweden Green Building Council) som certifierar och utvecklar systemet Miljöbyggnad. Den totala avgiften för Villa Trift 3.0 var mindre än hälften av dagens taxa. Priset har stigit kraftigt. Men den stora kostnaden är inte certifieringsavgifterna utan miljösamordningsarbetet: insamling av beräkningsunderlag och dokumentation, extra beräkningar av t ex innekomfort och dagsljus, fuktsäkerhetsarbetet och loggboken. I ett styckebyggt småhusprojekt är det en kostsam affär att värna hälsa och miljö. När det gäller lägenheter i flerbostadshus blir merkostnaden per bostad betydligt lägre. De klassningsrelaterade kostnaderna utgör en obetydlig del av priset för t ex en miljöklassad bostadsrätt.

Som byggherre och fastighetsägare räknar jag med att merarbetet för miljöklassningen är en bra investering och innebär en kvalitetssäkring av projektet. Mätningar har visat att Villa Trift 3.0 är ett sunt hus att leva i och risken för framtida fuktskador är liten.

Klassningsarbete för Villa Trift 3.0 (2009–2013)
enligt systemet Miljöbyggnad Ny/projekterad byggnad, version 2.0 2010
Skede Timmar Arbetsmoment
Projektering/produktion – preliminärcertifiering 15,5 Miljöklassningsrapport 2010-05-02 (indataprotokoll, insamling av underlag och beräkningar)
16 Fuktsäkerhetsdokumentation (inkl två fuktronder)
24 Loggbok (sammanställning av förteckning över BVD, nedladdning och digital förvaring av BVD)
3 Komplettering efter första granskning 2010-05-18
Beslut och godkännande från SGBC, preliminärcertifiering 2010-06-14
Driftskede
– verifiering
och certifiering
30 Egen verifieringsblankett och verifieringsrapport med bilagor 2012-05-28
6 Ny verifieringsblankett (framtagen av Miljöbyggnad)
2012-12-30
9 Första kompletteringen efter verifieringsgranskning (granskningsprotokoll, bilagor med nya intyg i verifieringsrapporten) 2013-03-31
4,5 Andra kompletteringen (granskningsprotokoll, bilagor med nya intyg i verifieringsrapporten) 2013-05-31
Verifieringsbeslut och godkännande från SGBC 2013-06-16

Summa arbetstid för miljösamordning
av projektet Villa Trift 3.0                                                                      108 tim

Avgifter inkl moms för Villa Trift 3.0 till SGBC

Granskning och preliminärcertifiering 2010                                       5 000 kr

Verifieringsgranskning och certifiering 2013                                      7 150 kr

Summa avgifter Villa Trift 3.0                                                               12 150 kr

Avgifter inkl moms för småhus enligt prislista 2013-07-01*

(Avgifter inom parentes inkl 30 % rabatt för SGBC:s medlemmar)

Registrering                                                                                              5 362 kr (3 750 kr)

Granskning och preliminärcertifiering                                                 21 450 kr (15 000 kr)

Verifieringsgranskning och certifiering                                                8 938 kr (6 250 kr)

Summa avgifter småhus                                                                       35 750 kr (25 000 kr)

* 10 % rabatt på ovanstående avgifter om ansökan sammanställs av certifierad Miljöbyggsamordnare

Källa: http://www.sgbc.se/avgifter-i-miljobyggnad