En sockerbit på slätten

Örtoftaverket är invallad för att minska bullret från verksamheten (medelljudnivån är inte högre än 40 dBA nattetid och 45 dBA övrig tid vid bostäder i närheten). Byggnaden är ritad av arkitektkontoret Tengbom och färdigställdes 2013 (i fulldrift sedan mars 2014)

I en av mina miljökurser 2005 ingick uppgiften att ta fram en mini-LCA för förnybar energi. LCA är en analys av miljöpåverkan kopplad till resursförbrukning, utsläpp och avfall under produktens livstid. Det var en liten hemuppgift och som begränsades till en studie av enbart bränslets miljöpåverkan. Uppförandet och framtida rivning av byggnaden ingick inte i beräkningen. Mitt val föll på Kraftringens (fd Lunds Energi) planerade biokraftvärmeverk. Ett av lokaliseringsförslagen var Gunnesbo men Kraftringen valde istället Örtofta intill Södra stambanan. Jag har följt projektet med stort intresse sedan planeringsstarten och i lördags fick jag äntligen möjlighet att se verket på nära håll när Kraftringen arrangerade öppet hus för allmänheten.

Toppenläge vid Södra stambanan som möjliggör hållbar arbetspendling och miljöanpassade bränsletransporter

En av slutsatserna i LCA-beräkningen var att klimatpåverkan från bränsletransporterna (fossilbränsledrivna lastbilar med släp) inom ca 10 mils radie är försumbar. Eldning av biobränslen räknas som koldioxidneutral eftersom återplanterad skog tar upp samma mängd koldioxid som avges vid förbränning i verket. Läget i Örtofta är särskilt lyckat eftersom ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016. En längre transportsträcka för bränslet behöver därmed inte försämra miljöprofilen för energiproduktionen i Örtoftaverket ifall det blir brist på skogsbränsle i Skåne och södra Småland.

Men det finns fler skäl till varför det färdigställda Örtoftaverket gör mig klimatlycklig som lundabo. Verket spelar en avgörande roll för Lund, Eslöv och Lommas omställning till förnybar fjärrvärme och förnybar elproduktion. När jag miljöklassade mitt eget hus, Villa Trift 3.0, år 2010 var bränslemixen i Lunds fjärrvärme så klimatful (dvs stor andel fossil energi) att Lunds fjärrvärme bara gav betyget ”brons” för indikator 4 Energislag i systemet Miljöbyggnad. Men från 2020 blir betyget ”guld” för alla miljöklassade hus som väljer Lunds fjärrvärme tack vare spillvärmen från Max iV och ev ESS tillsammans med biokraftvärme och bioolja för spetsvärmen. Enligt Kraftringen innehåller Lunds fjärrvärme redan i dagsläget 92 % förnybar energi.

En livscykelanalys beskriver dock inte alla miljökonsekvenser, t ex utsläpp till luft vid en flisbrand, värden som förloras om obebyggd mark tas i anspråk och om den näringsrika askan inte återförs till skogen. Bränslet i Örtoftaverket innehåller 55 % skogsbränsle (spillved, grenar och toppar som flisas), 30 % returträ och 15 % torv. Returträ är t ex rivningsvirke som kan vara målad med tveksamma färger och därför kan bottenaskan inte återföras till skogen för att sluta kretsloppet. Bottenaskan transporteras istället till Landskrona för användning som vägfyllnadsmaterial. Flygaskan innehåller bland annat tungmetaller och filtreras innan den skickas till Langöya i Norge för deponi i en nedlagd kalkgruva.

Fortsättning följer med fler bilder i nästa inlägg…

I den vita byggnadsdelen finns CFB-pannan och i den gråa delen finns kontor (ca 50 anställda). I förgrunden syns bränsleupplaget