Tidigt i gryningen i Beckomberga

När Passivhus Norden höll sin andra konferens i Göteborg hösten 2009 låg en inbjudande bok om Beckomberga passivhus bland informationsmaterialet i registreringslokalen. Boken presenterar det första flerbostadshuset i Stockholm som byggs enligt passivhuskriterierna. Byggnaderna är dessutom silverklassade enligt systemet Miljöbyggnad. NCC och arkitektkontoret Brunnberg & Forshed står bakom projektet. NCC har varit inblandad i flera passivhusbyggen som entreprenör, t ex Hamnhuset på Norra Älvstranden i Göteborg och Oxtorget i Värnamo, men Beckomberga passivhus är koncernens första projekt med NCC Boende som byggherre. Bokens om Beckomberga passivhus stora förtjänst är att projektet presenteras före och efter passivhusanpassningen och utmaningarna på vägen. Projektet var ursprungligen inte tänkt att som ett passivhus. Ett passivhus är i stort sett självuppvärmt med extra isolerat och lufttätt klimatskal, värmeåtervinning från ventilationen och utvändiga solskydd. Lägenheterna saknar traditionellt värmesystem eftersom spillvärmen från människor, belysning och apparater normalt räcker för att hålla 21 grader.
Golvstående plattvärmeväxlare i tvättstugan längst in i hörnet. I bilden till höger syns den fördragna utvändiga träjalusin

Under årets kallaste dagar stöttar ett elbatteri i ventilationsaggregatet med extra värme. Varmvattnet värms med fjärrvärme och vacuumsolfångare på taket. De första hyresgästerna flyttade in hösten 2010 och nu säljs den sista lägenheten med norr/österläge som fungerat som visningslägenhet.

Jag hade turen att få uppleva visningslägenheten under ett improviserat studiebesök. Efter att ha sett planritningar och exteriörbilder före och efter passivhusanpassningen var jag nyfiken på dagsljuset i lägenheterna, de vinklade fönstersmygarna, ljudet från installationerna och hur lätt det är att manövrera de utvändiga jalusierna. Den totala fönsterarean i förhållande till boarena minskades nämligen i omarbetningen från 23 % till 19 %. Ingen dramatisk men betydelsefull förändring för energiförlusterna. Den minskade fönsterarean är däremot märkbar i exteriörerna där man övergav glasade fönsterhörn för att undvika svårlösta köldbryggor i hörnen. Det visade sig att lägenheten var överraskande ljus. Lägenheten är så välplanerad som jag föreställde mig med rundgång, välplacerade fönster och fina siktlinjer genom rummen.

Energidisplayen vid lägenhetsdörren var en annan överraskning. Tanken är att synliggöra så mycket som möjligt av energianvändningen, aktuella CO2-utsläpp mm. Av samma anledning är hela teknikrummet (undercentralen för VVS) fullt exponerat bakom en nätvägg i barnvagnsförrådet på bottenvåningen. Här syns ackumulatortankar för lagring av tappvarmvatten, fjärrvärmeväxlare samt isolerade värme- och vattenledningar. Det finns förstås mycket mer att säga om passivhusprojektet. Hoppas att NCC deltar i nästa Passivhus Norden-konferens och berättar om uppföljningen. Studiebesöket i visningslägenheten var absolut en av höjdpunkterna under min Stockholmsvistelse. Tack Johan och Daniel på NCC för att ni tog er tid att svara på alla mina frågor.