arkiv

Etikettarkiv: Miljöbyggnad


Jag har en certifieringskurs framför mig. Efter genomförd kurs och kunskapskontroll blir deltagarna miljöbyggsamordnare i systemet Miljöbyggnad. Inför kursen har jag testklassat ett par projekt och fick anledning att på nytt jämföra olika standarder för att beräkna bl a hushållsel.

Det finns flera branschstandarder för energi i byggnader. SVEBY (Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader) är ett utvecklingsprogram inom bygg- och fastighetssektorn. Programmets syfte är att ge ett branschanpassat underlag för energianvändningen, från tidiga energiberäkningar till verifierade uppmätta värden efter två års drift. Energistatistikundersökningar och mätningar används som underlag för rekommenderad indata. Tyvärr ökar förbrukningen av el för hushållsprodukter (apparater, belysning och vitvaror) trots att apparater och belysning blir mer energieffektiva. Anledningen är ökningen av elprylar i hemmet, fler datorer och TV-apparater. Även installation av elektriska handdukstorkar och komfortvärmegolv i badrum i befintliga bostadshus bidrar till en högre elförbrukning. SVEBY sammanfattar flera undersökningar med följande standardvärde för hushållselanvändningen i bostäder:
2 000 + 800 kWh/person och år för flerbostadshus
2 500 + 800 kWh/person och år för småhus (samma inmatningsvärde som Boverket rekommenderar i Indata för energiberäkningar i kontor och småhus, 2007)
SVEBYs rekommenderade inmatningsvärde i tidiga energiberäkningar är 30 kWh/m2 år för hushållsel både i flerbostadshus och småhus. (Källa: SVEBY Brukarindata för energiberäkningar i bostäder 2009-09-14.)

I klassningssystemet Miljöbyggnads manual version 2.0 är årsschablonvärdet för nybyggnad:
Småhus: (530 + A temp x 12 + B x 690) x 1,25.
B är antalet sängplatser, A temp är uppvärmd golvyta.
Flerbostadshus: 2 000 kWh/m2 år + 20 kWh/m2 år.

Enligt Miljöbyggnads manual version 2.1 är årsschablonvärdet för nybyggnad:
Småhus: 2 500 + 14 x A temp
Flerbostadshus: 2 000 + 20 xA temp

För Villa Trift 3.0 kan den beräknade hushållselanvändningen skilja med en faktor på 1,75 mellan det högsta och lägsta värdet beroende på vald årsschablon. A temp i Villa Trift 3.0 är 132,4 m2 och vi var 5 personer i hushållet första boendeåret:

Hushållselanvändning i kWh enligt SVEBYs årsschablon: 30 x 132,4 = 3 972
Hushållselanvändning i kWh enligt Boverkets årsschablon: 2 500 + 800 x 5 = 6 500
Hushållselanvändning i kWh enligt Boverkets årsschablon med genomsnittligt antal boende i ett småhus med 6 rok,: 2 500 + 800 x 3,19 = 5 052
Hushållselanvändning i kWh enligt Miljöbyggnads årsschablon, manual 2.0: (530 + 132,4 x 12+ 5 x 690) x 1,25 = 6 961
Hushållselanvändning i kWh enligt Miljöbyggnads årsschablon, manual 2.1:
2 500 + 14 x 132,4 = 4 353

Hur stämmer då förväntningarna med verkligheten? Den uppmätta hushållselen i Villa Trift 3.0 motsvarade 3 080 kWh första boendeåret. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges första passivhus i Lindås hade en uppmätt genomsnittlig hushållselförbrukning på 3 700 kWh/år per lägenhet. I Sveriges första plusenergihus Villa Åkarp är den beräknade elanvändningen 2 500 kWh/år (både hushållsel och fastighetsel till fläktar och cirkulationspumpar).

Enstaka besökare i Villa Trift 3.0 har reagerat på våtrumsmattan av PVC i badrum och wc/dusch eftersom klinkergolv är standard i nyproducerade bostäder. Just i våtrum föredrar jag ett golvmaterial som både fungerar som ytskikt och tätskikt. Det känns som ett tryggare alternativ än klinker på ett osynligt rollat tätskikt. Ett slätt våtrumsgolv är dessutom mer lättstädat och man slipper använda onödigt starka kemikalier som klinkerfogar oftast kräver. Hade det funnits något PVC-fritt golvalternativ för våtrum till en rimlig kostnad hade jag naturligtvis valt det. För mig är det däremot otänkbart att välja PVC-golv i torra utrymmen där det finns flera miljöanpassade alternativ.

Men hur miljöriktig och hälsosam är en plastmatta med mjukgörare? De miljömässiga nackdelarna med PVC är mängden klor som gör att svårnedbrytbara dioxiner bildas vid förbränning vid en viss temperatur. Dioxinbildningen minskar om man tillsätter svavel vid förbränningen eller genom att förlänga förbränningstiden vid höga temperaturer. Det bildas även försurande saltsyra men saltsyran kan neutraliseras i en kontrollerad avfallsförbränningsanläggning. Mjukgörare eller ftalater som de kallas på kemispråk frigörs (emitterar) när plastmattan är nylagd för att så småningom klinga av. Fyra ftalater klassificeras av EU som fortplantningsstörande: DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat (se föregående inlägg). PVC-mattan Forza från Forbo som finns i bad och dusch i Villa Trift 3.0 består 19–21 % av DINP. DINP anses bäst från miljösynpunkt och räknas inte som ett utfasningsämne. Kemikalieinspektionen saknar tyvärr fortfarande kriterier för hormonstörande ämnen. I byggnader som GULD-klassas tillåter inte klassningssystemet Miljöbyggnad att det finns utfasningsämnen som överstiger specificerade haltgränser. Haltgränserna varierar för olika ämnen, 0,01–0,5 %  (indikator nr 15: Utfasning av farliga ämnen).

Läs om ftalatfria PVC-golv för våtrum i förra inlägget.

Ett av mina favorituttryck är Walk the talk som innebär att vi lever som vi lär, att våra handlingar speglar våra visioner. Eller att policydokument efterlevs i praktiken. Idag tar Lunds kommun första spadtaget för etapp 1 av det nya kommunhuset Kristallen i tidstypisk glasfasad i centrala Lund på bästa skyltläge invid järnvägsspåren. Man har satt ribban högt och projekterat för klassen Guld i klassningssystemet Miljöbyggnad. Kommunen använder dessutom sitt eget framtagna Miljöbyggprogram Syd. Byggnaden blir kanske det tredje huset i kommunen som klassas enligt Miljöbyggnad. Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund klassades i juni 2010 och Akademiska Hus Syd certifierade Studiecentrum i Lund i augusti samma år. Det är glädjande att kommunen inser värdet av att komplettera sitt lokala miljöprogram med ett nationellt mer heltäckande klassningssystem som utvecklats gemensamt av byggbranschen och forskare.

Ett av målen för kommunen har varit en hållbar och energieffektiv lokalbyggnad. Men för uppvärmning och kylning har kommunen valt eldriven bergvärme och borrhålslager framför kommunens egenproducerade fjärrvärme och fjärrkyla! Förvånande med tanke på kommunens antagna lokala miljömål i programmet Lunda Eko för ekologiskt hållbar utveckling. Enligt mål 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden har ansvar för genomförande och måluppfyllelse.

I Skånes klimat- och energistrategi är främjande av fjärr- och kraftvärme en av de utpekade energieffektiviseringsåtgärderna. Om byggnader ansluts till fjärrvärmenätet ökar bl a möjligheterna att utnyttja spillvärme från industrin, t ex den planerade ESS-anläggningen i Lunds kommun. Finns det andra uppvärmningsalternativ än elenergi är det miljömässigt bättre att låta elenergin driva industriprocesser, motorer, apparater och belysning (eller för att slå av neutroner från atomkärnor i jättemikroskop) istället för att värma och kyla byggnader. Man kan också fundera på om helt uppglasade fasader är ett hållbart designalternativ eftersom behovet av kylning ökar. Jag hade själv valt att ansluta Villa Trift 3.0 till fjärrvärmenätet om ledningar funnits vid tomtgräns på Skördevägen, trots att Lunds fossilbaserade bränslemix hade dragit ner betyget för energiområdet från Guld till Silver. Men det finns kanske en förklaring som jag inte känner till varför Lund avstår från att vara en förebild för andra byggherrar i kommunen och inte lever upp till antagna riktlinjer.

De sista inlägget på förra bloggen handlade om mätning av kvävedioxider i inneluften i Villa Trift 3.0 och om provtagarna som var på väg till labbet. Provresultatet kom förra månaden men jag har inte hunnit skriva något förrän idag. 

I augusti beställde jag två diffusionsprovtagare (Palmes tube) från Fenix Environmental för en mätning under hela september i två bostadsrum. Provtagningsmetoden är väldigt enkel och mätpunkten kan väljas fritt eftersom det inte krävs el eller någon kringutrustning. Varje provtagare kostar 700 kr + moms. Då ingår förstås analysresultatet som utförs i England. Månadsmedelvärdet för provtagarna i sovrummet och kontoret blev 6,6 respektive 6,4 mikrogram/m3 luft.

Anledningen till mätningen är att klassningssystemet Miljöbyggnad ställer krav på verifiering av bl a indikator nr 8 Kvävedioxidhalt. Indikatorn är ett mått på trafikrelaterade luftföroreningar. Villa trift 3.0 har projekterats för klassen Guld som innebär att kvävedioxidhalten i inneluften inte får överstiga 20 mikrogram/m3. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft är 40 mikrogram/m3 som årsmedelvärde. Halten påverkas av husets läge och närhet till trafikerade leder och avgaser. Miljöbyggnad ställer krav på att man mäter halten vintertid eftersom halterna normalt är högre vintertid. I januari är det dags att göra en kompletterande vintermätning.