bild-632
Skulpturen i bakgrunden framför segwayåkarna är signerad Roy Lichtenstein

Det finns platser som man identifierar sig med, t ex den sociala miljön, den byggda miljön eller naturmiljön. Platsidentitet handlar om att individer drar paralleller mellan jaget och platsen *. Barcelona är för mig en sådan plats. Här finns mycket som stämmer överens med vad jag uppskattar i min livsmiljö:
– stadsmiljöer som är lätta att förflytta sig i: till fots, med cykel, på spårväg eller med buss,
– fantastiska byggnader,
– konst,
– gröna parker,
– lättorienterade kvarter,
– nära till service,
– värme,
– havet med aktiva strandstråk.

bild-641
Ingen av de städer jag har besökt slår Barcelonas breda fasade trottoarkanter vid övergångsställena. Urban walkers som jag vill inte ha några onödiga hinder. Höga kantstenar sänker ju farten. Barcelona har dessutom generösa breda trottoarer och i de mest centrala stadsdelarna är biltrafiken reducerad

bild-642
Notera markbeläggningen till vänster i bild från Passeig de Gràcia, samma mönster med sjöbottenmotiv som finns i Gaudís hus Casa Milà med sjöstjärnor och andra naturmotiv från havet

Jag tillbringade sista veckan i oktober i Barcelona för fjärde gången med sommarvärme, bad, stadsvandringar, Gaudí och konferensen om hållbart byggande. Men det finns fortfarande mycket kvar att uppleva. På listan finns till exempel Mirómuseet som har lite märkliga öppettider och Sankt Paulus sjukhus i Eixample (fantastisk jugendarkitektur från början av 1900-talet, hälsofrämjande utemiljö och byggnaderna är nyligen energirenoverade). Barcelonaborna har nyligen protesterat mot turisterna. Argumenten mot turismen är bland annat högre bostadspriser i centrala stadsdelar och att inkomsterna från turismen inte kommer Barcelona till del. Vi hyrde själva en central lägenhet i el Raval men åt i alla fall på stadens restauranger.

Årets resa till Barcelona var en kombinerad privatresa med familjen och konferensresa (för att begränsa klimatsläppen). Barcelona har fyra konferenscentrum och arrangören till konferensen World Sustainable Building 2014 (WSB14) hade valt centrumet vid universitetet. Ett lyckat läge eftersom här finns en mikropark för återhämtning under höga träd med tjattrande nymfparakiter. Parken bidrog till en helt ny konferensupplevelse: att kunna slå sig ner på en filt under lunchpausen och få tillfälle till lite bodystretch med en bok i handen. Förutsättningen var förstås vädret med drygt 20 grader på dagarna. Nu kanske det låter asocialt att dra sig undan på luncherna eftersom informella möten är en viktig anledning till att delta i konferenser, men det fanns tillräckligt med pauser under dagen för att samtala med besökare från hela världen. I de kommande inläggen tänker jag publicera små bildglimtar från Barcelon – en plats att längta till.

*Scanell & Gifford. (2009). Defining Place attachment: A tripartite organising framework. Journal of Environmental psychology (30), ss.1–10

bild-644
Den är inte många som känner till att ett av Picassos verk finns för gratis beskådan i det offentliga rummet på Arkitekternas hus vid Plaza Nova i de gotiska kvarteren (Barri Gotic)

Fortsättning följer…

bild-628

Assa 2002

Så här svarade Assa när det åter var dags för garantireparation:

”Vi ber om ursäkt för att ni har problem med ert lås. Vi har 2 års garanti på alla våra produkter samt på Assa 2002 har vi en goodwill på 5 år när man har problem med den s k fallkolven då vi skickar hem en ny låskista med monteringsanvisning samt en returpåse till den trasiga låskista som man då skickar åter till oss.
Med vänlig hälsning Helpdesk ASSA AB”

Assa var vänliga och skickade ett ersättningslås för fjärde gången på fyra år. Men den här gången fick vi själva bekosta låsmontören. Bruksanvisningen var nämligen helt omöjlig att följa eftersom vi har trycken från Hoppe istället för Assas egna trycken. Båda entrédörrarna och skafferidörren har fått nya lås sedan huset, Villa Trift 3.0, stod klart i maj 2010. Låset till den ena entrédörren fick bytas två gånger. Andra gången gav vi upp och valde Dormas låskista istället. Det senaste låset från Assa känns kraftigare och låter mer som Dormas lås. Men hur det är med hållbarheten återstår att se.

Det känns tråkigt att gång på gång drabbas av kvalitetsbrister för att stora marknadsdominerande aktörer tänjer på gränserna för hur klena deras produkter kan bli.

bild-629

bild-630

Linssoppa är en av mina favoriträtter. Särskilt med mangold från egna odlingar. I trädgården på Skördevägen 20 i Lund kan vi fortfarande skörda koriander (andra omgången) och mangold. Att bo i växtzon 1 har sina fördelar. Receptet nedan är hämtat från baksidan av linspaketet. Det går relativt snabbt och innehåller nyttiga gröna blad.

Indisk linssoppa

4 port

  • 1 gul lök, hackad
  • 2 vitlöksklyftor
  • 2 normalstora potatisar, tärnade
  • 4 tsk curry
  • 2 msk garam masala
  • 100 g bladspenat (eller hackad mangold)
  • 3 dl röda linser
  • 1,5  l grönsaksbuljong
  • 300 g krossade tomater
  • 1 dl havregrädde
  • 0,5 dl pressad citron
  • riven färsk ingefära (några centimeter lång)
  • svartpeppar+ salt + mango chutney (eller servera bredvid)
  • en bit fetaost till servering

Skala och hacka lök och vitlök. Stek tillsammans i lite olja.
Tillsätt curry, garam masala och bladspenat (eller mangold). Låt fräsa i 1 minut.
Tillsätt linserna och buljongen.
Rör ner krossade tomater, grädde, citronjuice och riven ingefära. Smaka av med mango chutney.
Koka under lock mellan 10 och 15 minuter.
Servera med en bit fetaost.

bild-631
På fotot syns den första koriandern på friland och från egna frön! I somras växte rikligt med koriander i krukor i växthuset. En del hann gå i blom som så småningom blev fröer. När fröna på blomställningen hade torkat chansade jag på snabb tillväxt och strödde ut dem i rabatten. Trots sen augustisådd hann plantorna utveckla smakrika blad som hamnade i kvällens soppa som garnering.

bild697
Lösullsisolering av återvunnet glas på kallvinden i Villa Trift 3.0 byggt 2010

En återkommande fråga är varför egnahemsägare inte genomför lönsamma energiförbättringar i sina bostäder. Frågan lyfts ofta i seminarier om energieffektivisering och är även aktuell i miljöpsykologisk forskning. Att avstå från lönsamma energisparåtgärder strider helt mot den omstridda teorin om den ekonomiskt rationella människan som först och främst ser till sin egen vinstmaximering. Tilläggsisolering på vinden har ofta den åtgärd som har kortast återbetalningstid. Efter några år har energibesparingen betalt för hela investeringen*. Men många småhusägare avstår ändå och väljer hellre andra mindre lönsamma åtgärder eller inga alls.

Det finns säkert flera tänkbara förklaringar. Behov och prioriteringar varierar för olika hushåll. Egnahemsägare kanske hellre satsar på synliga åtgärder. Om njutning är mer drivande än andra personliga mål ger köks- och badrumsrenoveringar eller fönsterbyte sannolikt högre tillfredsställelse.

Egnahemsägare kanske föredrar värdehöjande förbättringar. Häromdagen kom första taxeringsförslaget för vårt relativt nya hus, Villa Trift 3.0. Av formuläret framgår det att moderna och påkostade kök fortfarande är värdehöjande i fastighetstaxeringen. Men det saknas kryssrutor för t ex energieffektiva fönster. Skatteverket spelar en viktig roll för synen på vad som anses värdefullt i boendet.

Jag kan tänka mig en annan förklaring. Energi är inte en tillräckligt stor kostnadspost i småhusets utgifter. I senaste numret (5/14) av tidningen Energi Magasinet presenteras statistik för hushållens energikostnader. I många andra länder diskuteras ”fuel poverty”. I Sverige har det ännu inte gått så långt att människor inte har råd att betala energiräkningarna och tvingas acceptera låga inomhustemperaturer under vintern. Men i Sverige har energiutgifterna ökat snabbare än den disponibla inkomsten för hushåll med låga inkomster. För den här gruppen är energikostnaderna dubbelt så stora jämfört med ett genomsnittligt hushåll. Under 2012 förbrukade tiondelen med lägst inkomst 15 % av sin disponibla inkomst på energianvändning (9 % på uppvärmning och el i bostaden samt 6 % av på transporter). I genomsnitt lägger svenska hushåll 7,4 % av disponibel inkomst på energianvändning (3,4 % till el och uppvärmning och 4 % till drivmedel för persontransportmedel men taxi och kollektivtrafik ingår inte).

Jag har inga svar på den inledande frågan men bläddrade nyligen i en intressant avhandling som har tittat på energisparåtgärder i småhus, Energy efficiency measures in Swedish single-family houses (G Nair, 2012). I en nationell enkät undersöktes genomförandet av energisparåtgärder bland villaägare. Resultatet visade bland annat att villaägare föredrog energisparåtgärder som inte kostade pengar, dvs energirelaterade vanor som att t ex släcka lampor. 70–90 % av de som svarade på enkäten avsåg inte att genomföra några energiförbättringar i byggnadens klimatskal eftersom de var nöjda med befintliga lösningar. Enligt samma undersökning valde en del egnahemsägare att byta till energieffektiva fönster trots att samma personer uppfattade tilläggsisolering på vinden som en bättre åtgärd. Avhandlingen visar hur irrationella energirelaterade beslut kan vara.

* Vid tilläggsisolering på gamla otäta vindar i självdragshus bör man alltid anlita en fuktkonsult för rådgivning.

I september råkade vi ut för oväntat driftstopp som blev åtgärdat två veckor senare. Vår bostad, Villa Trift 3.0, miljöklassades enligt den svenska systemet Miljöbyggnad och färdigställdes under 2010. Men även miljöklassade hus behöver underhållas och efter fyra år visade det sig att det var dags att byta drivrem till värmeväxlaren i ventilationsaggegatet.

Huset ventileras med ett så kallat FTX-system, mekanisk till- och frånluft där värme återvinns ur frånluften i en värmeväxlare. I energisnåla moderna hus är FTX en vanlig ventilationslösning men det förekommer även mekanisk frånluftsventilation. Oftast i kombination med en frånluftsvärmepump som tar tillvara värmen från ventilationsluften och värmer varmvattnet.

Vi fick alltså uppleva ett boende utan fungerande mekanisk ventilation i väntan på en fackman som kunde hjälpa oss. Det var första gången och som ovana lekmän behövde vi hjälp. Två veckor är lång tid men sommaren var som tur var inte slut. Hela september var mild med sensommarväder (dagstemperaturer mellan 16 och 20 grader och aldrig kallare än drygt 10 grader på natten). Då funkar självdrag med fönster i vädringsläge ganska bra. Alla vistelserum bör självklart ha minst ett öppningsbart vädringsfönster (vilket dessutom är ett krav för silvercertifierade hus i Miljöbyggnad). Alla i hushållet fick använda badrummet för morgonduschen eftersom det andra duschutrymmet saknar fönster. Man vill ogärna fuktbelasta ett litet utrymme utan ventilationsmöjlighet. Efter två veckor med självdrag/tvärdrag uppskattar man verkligen tystnaden och det dragfria boendet i ett hus med FTX. Om ett hus, som i vårt fall, är utsatt för trafikljud från både bil- och tågtrafik är ett ventilationssystem med spaltventiler i fönstren eller väggventiler uteslutet.

Driftstörningen fick mig att tänka på begreppet resiliens som man stöter på allt oftare i diskussionen om hållbar utveckling. Förändring är en naturlig del av utvecklingen. Resiliens är ett systems förmåga att motstå förändringar eller störningar och fortfarande upprätthålla sin ursprungliga funktion och struktur. När systemet förlorar resiliens innebär det att förmågan att hantera förändring går förlorad. Resiliens är enligt en flera forskare en förutsättning för hållbar utveckling och handlar om flexibilitet och anpassningsförmåga för att minska sårbarheten. Stockholm Resilience Center har i år publicerat en läsvärd introduktion till forskningen om resiliens som beskriver tankegångarna och hur dessa har tillämpats i flera fallstudier, Vad är resiliens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system.

För vår del är jag glad för de öppningsbara fönstren och takfönstret som kan förstärka självdraget sommartid vid behov, t ex under perioder med mycket solinstrålning eller när drivremmen går sönder och det är svårt att få tag på yrkesfolk.

bild-622
Värmeväxlaren är utplockad från aggregatet och placerad på golvet. Servicekillen Michael från BISAB börjar med att lossa skruvarna till locket.

bild-623
Så här ser det ut innanför locket (som förutom skruvarna var fastsatt med någon slags tätningsfog som ska minska läckflödet). Drivremmen är grön och löper runt den roterande värmeväxlaren och fortsätter i ett spår på den svarta remskivan av metall. Den gröna remmen till höger är en fabriksmonterad reservrem för att det ska vara lätt att byta. Med en extra rem i lådan är det bara varannan gång som det krävs mer omfattande demontering av hela lådan.

bild-624
Det gröna ”pulvret” visar att drivremmen är förbrukad. I aggregatet finns ett synhål som gör det lätt att se vad det brummande ljudet berodde på. Det gröna pudret fastnar på insidan av luckan till ventilationsaggregatet och skvallrar om att det är dags för byte. Bytesintervallet kan variera mellan fyra och tio år.

bild-625
Remskivan av metall i närbild.

bild-627
Även fläktarna fick en servicegenomgång…

bild-626
Fläkthjulets ”vingar” rengörs som avslutning på servicen. Skönt med en ordentlig service efter 4 års drift. Vi har själva nöjt oss med att ta ut värmeväxlaren ca en gång per år för att rengöra aggregatlådan med dammsugaren.

bild-621

bild-619
Till vänster: Färdiglagad soppa med några av råvarorna. Till höger: mangold, morötter tillsammans med tagetes i odlingslådan

Egenodlad sparrispotatis, squash och morötter blev huvudingredienser till en helt fantastiskt god och fyllig soppa. Receptet kommer från en annan blogg, Kajsas mat, och jag har bara modifierat kryddningen efter egen tillgång och lagt till lite extra havregrädde.

Grytig soppa med squash, mangold och röda linser

4 port

  • 1 gul lök, hackad
  • 1 vitlöksklyfta, skivad
  • 2 normalstora potatisar, tärnade
  • 1 morot, grovriven
  • 1 liten bit kålrot, grovriven
  • 1 normalstor squash, grovriven
  • 4 stora blad mangold, hackade
  • 1 dl röda linser
  • smör (eller olja)
  • en burk hela tomater (eller krossade tomater)
  • 6-8 dl vatten
  • grönsaksbuljong (tärning eller pulver)
  • 3 msk grädde (1 dl för ännu rundare smak)
  • 1–2 tsk garam masala (eller vata-schurna efter smak enligt originalreceptet)
  • svartpeppar+ salt
  • 1 lagerblad
  • en bit fetaost till servering

Börja med att fräsa alla grönsaker i smör (eller olja) några minuter. Lägg i mangolden på slutet och fräs ytterligare någon minut. Häll på tomater, vatten, röda linser, lagerblad, kryddblandningen (vata-churna eller garam masala) och grönsaksbuljong. Koka därefter tills potatisen och linserna är mjuka. Smaka av med peppar, grädden och eventuellt salt. Servera och toppa soppan med smulad fetaost på tallriken. Mitt tips är bulgarisk fetaost eftersom den är starkare i smaken men i Lund kan den bara köpas över disk i saluhallen eller vissa småbutiker. Det stora arbetsinsatsen är att riva grönsakerna men belöningen är garanterat riklig!

bild-618
Prunkande sensommarkrasse. Juli var för torr och sådden misslyckades men det var inte för sent att så på nytt i augusti. Undrar om årets sista squashblomma hinner förvandlas till en frukt?

bild-620
Solmogna solarisdruvor till efterrätt

bild-617
…och lite ögonfägring utanför växthuset där soppan avnjuts. Fast de mörkröda solrosorna är vackrare på foto. Jag saknar den traditionella solrosens gula färg som konstrast till det mörkgröna bladverket

Här kommer ett tips på en sevärd dokumentär från UR Play med anknytning till miljö- och finanskriser, individer och gemenskaper: Systemfel som hotar världen http://www.ur.se/Produkter/170919-Varlden-Systemfel-som-hotar-varlden
Obs! Filen är bara tillgänglig till 14 oktober.

Kan också tipsa om en tänkvärd bok av Folke Tersman, ”Tillsammans: en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat” (2009). Han tar bland annat upp individen och politikens ansvar för förändringsarbetet. Detta är en återkommande fråga på miljö- och klimatseminarier som brukar dela upp paneldeltagarna: en del tycker att politiken ska gå före medan andra menar att allt börjar med individen. Folke Tersman ger i sin bok det enda rimliga svaret…

bild-614

bild-610
Bösmöllan vid Kävlingeån, en pärla på vägen till Örtoftaverket från Lund

Fortsättning på föregående inlägg.

Att gå till 1,4 mil till Örtoftaverket från Skördevägen 20 och ta tåget tillbaka till Lund C blev precis så bra som jag hade förväntat. Vandringen och studiebesöket i Örtoftaverket var en del av ett högtidsfirande som avslutades med en återförening av deltagarna vid grillen senare på kvällen.

bild-612

Men varför välja det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta som slutdestination på en vandring genom Lundaslättens istället för en picknick i en naturskön slottspark? För mig symboliserar Örtoftaverket sådant som jag värderar högt som miljöarkitekt och medborgare: samarbete, kollektiv nytta och systemtänkande. Därför kunde jag inte tänka mig en bättre present till mina vänner på runt 50 personer.

Örtoftaverket är ett samarbete mellan fyra ägarkommuner: Lund, Eslöv, Lomma och Höör. Verket uppfördes, ägs och drivs av det kommunalägda energibolaget Kraftringen (fd Lunds Energi). Det biobränsleeldade Örtoftaverket producerar både el och fjärrvärme och ger kommunernas invånare möjlighet att välja ett förnybart energislag för uppvärmning av sina bostäder. Vi förväntar oss att kommunen ska underlätta vår klimatvardag och miljövänlig energi är ett sätt. Eftersom det är ett kommunalägt bolag går vinsten tillbaka till kommunerna. Örtoftaverkets fjärrvärme är även ett exempel på ett systemtänkande eller helhetstänkande med både miljöfördelar och effektivare värmeproduktion. Det är bättre att elda i en stor panna än i flera små eftersom rökgaserna i en större anläggning kan hanteras så att utsläppen blir mindre och verkningsgraden högre (rökgasrening och rökgaskondensering). En annan systemfördel med fjärrproducerad värme till skillnad från centralvärme i de enskilda husen är att miljöambitiösa energibolag lättare kan välja klimatsmarta förnybara bränslen. Att elda fastigheter med pellets och ved är inte alltid självklart i tätbebyggda områden. Privata kortsiktiga pay-back kalkyler, brist på utrymme i huset eller krav på enkel drift gör dessutom att många väljer värmepumpar framför klimatsmart förbränning i kombination med solvärme.

Jag har skrivit om Örtoftaverket i flera tidigare inlägg och länkarna finns här:
Glappen i tillvaron (2)
En sockerbit på slätten
En sockerbit på slätten (forts)
Tips på tätortsnära gåtur för lundabor

En del kanske undrar varför Örtoftaverket förtjänar så mycket uppmärksamhet på bloggen. Men för mig är det självklart att lyfta fram ambitiösa miljösatsningar där man dessutom hållit både tidsplanering och budget. Något som vi lundabor inte är bortskämda med. I lokalpressen förknippas Lunds kommunala projekt normalt med fuktskadade förskolor och skolor, tekniska brister i badhus osv. Det är förvånande att så lite har skrivits om Örtoftaverket som måste ses som ett exempel på framgångsrikt projektgenomförande med ett resultat att vara stolt över.

bild-613
Utmärkt guidning av Lennart Friberg från Kraftringen. Lennart var delansvarig för projektets genomförande och höll i den adminsitrativa delen. Hans inledande presentation i matsalen på sjunde våningen var levande och personlig. Intressant att få höra lite om processen fram till byggstart med överklagande och vikten av rätt kommunikation. På rundvandringen klarnade bränslets väg genom kraftvärmeverket. 
Sällskapet vägde sig på vågen (ca 3 ton) där fullastade lastbilar med bränsle vägs före stjälpning av lasten (flis, returvirke, torv och lite sekunda stamvirke som flisas på plats i krosshuset)

bild-615
Utsikt från 50 meters höjd över bränsleupplagen, stickspåret från Södra stambanan, slätten, Turning Torso och Öresundsbron. Planen är att ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016

bild-616
Bränslegången med skruvar och ett 63 m långt transportband som matar fram bränslet. Ifall det blir
 stopp på transportbandet ska verket klara 2 timmars ytterligare drift med bränsle från ett mellanlager i byggnaden. Här på området finns ingen ackumulatortank för att lagra värmen. Istället utnyttjar man ackumulatortanken på Gunnesbo där fjärrvärmen från Örtoftaverket dessutom kan höja temperaturen ytterligare. Värmepumparna som plockar värme från kilometerdjupa geotermihål ger maximalt 82 °C men  framledningstemperaturen till fastigheterna i Lund och Lomma behöver vara högre vintertid. Ingen lundabo kan ha missat den svarta ackumulatortanken vid Gunnesboverket som rymmer 20 000 m3. Volymen i ackumlatotrtanken i vårt hus, Villa Trift 3.0, är 0,5 m3 som jämförelse

bild-611
Turbinhallen. Ett kraftvärmeverk producerar både el och värme. Ångan som kokas i pannan driver en turbin och en generator som producerar el. Värmen i rökgaserna blir fjärrvärme. Men vi slapp uppleva hettan från turbinen och pannan eftersom anläggningen inte är i drift under sommaren när värmebehovet i fastigheterna är så litet. Högst upp på nionde våningen fick vi se den jättelika värmepannan ”upphängd” i taket för att stålet inte ska deformeras när pannan utvidgas vid eldning