Gå till verket

Bösmöllan vid Kävlingeån, en pärla på vägen till Örtoftaverket från Lund

Fortsättning på föregående inlägg.

Att gå till 1,4 mil till Örtoftaverket från Skördevägen 20 och ta tåget tillbaka till Lund C blev precis så bra som jag hade förväntat. Vandringen och studiebesöket i Örtoftaverket var en del av ett högtidsfirande som avslutades med en återförening av deltagarna vid grillen senare på kvällen.

Men varför välja det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta som slutdestination på en vandring genom Lundaslättens istället för en picknick i en naturskön slottspark? För mig symboliserar Örtoftaverket sådant som jag värderar högt som miljöarkitekt och medborgare: samarbete, kollektiv nytta och systemtänkande. Därför kunde jag inte tänka mig en bättre present till mina vänner på runt 50 personer.

Örtoftaverket är ett samarbete mellan fyra ägarkommuner: Lund, Eslöv, Lomma och Höör. Verket uppfördes, ägs och drivs av det kommunalägda energibolaget Kraftringen (fd Lunds Energi). Det biobränsleeldade Örtoftaverket producerar både el och fjärrvärme och ger kommunernas invånare möjlighet att välja ett förnybart energislag för uppvärmning av sina bostäder. Vi förväntar oss att kommunen ska underlätta vår klimatvardag och miljövänlig energi är ett sätt. Eftersom det är ett kommunalägt bolag går vinsten tillbaka till kommunerna. Örtoftaverkets fjärrvärme är även ett exempel på ett systemtänkande eller helhetstänkande med både miljöfördelar och effektivare värmeproduktion. Det är bättre att elda i en stor panna än i flera små eftersom rökgaserna i en större anläggning kan hanteras så att utsläppen blir mindre och verkningsgraden högre (rökgasrening och rökgaskondensering). En annan systemfördel med fjärrproducerad värme till skillnad från centralvärme i de enskilda husen är att miljöambitiösa energibolag lättare kan välja klimatsmarta förnybara bränslen. Att elda fastigheter med pellets och ved är inte alltid självklart i tätbebyggda områden. Privata kortsiktiga pay-back kalkyler, brist på utrymme i huset eller krav på enkel drift gör dessutom att många väljer värmepumpar framför klimatsmart förbränning i kombination med solvärme.

Jag har skrivit om Örtoftaverket i flera tidigare inlägg och länkarna finns här:
Glappen i tillvaron (2)
En sockerbit på slätten
En sockerbit på slätten (forts)
Tips på tätortsnära gåtur för lundabor

En del kanske undrar varför Örtoftaverket förtjänar så mycket uppmärksamhet på bloggen. Men för mig är det självklart att lyfta fram ambitiösa miljösatsningar där man dessutom hållit både tidsplanering och budget. Något som vi lundabor inte är bortskämda med. I lokalpressen förknippas Lunds kommunala projekt normalt med fuktskadade förskolor och skolor, tekniska brister i badhus osv. Det är förvånande att så lite har skrivits om Örtoftaverket som måste ses som ett exempel på framgångsrikt projektgenomförande med ett resultat att vara stolt över.

Utmärkt guidning av Lennart Friberg från Kraftringen. Lennart var delansvarig för projektets genomförande och höll i den adminsitrativa delen. Hans inledande presentation i matsalen på sjunde våningen var levande och personlig. Intressant att få höra lite om processen fram till byggstart med överklagande och vikten av rätt kommunikation. På rundvandringen klarnade bränslets väg genom kraftvärmeverket. Sällskapet vägde sig på vågen (ca 3 ton) där fullastade lastbilar med bränsle vägs före stjälpning av lasten (flis, returvirke, torv och lite sekunda stamvirke som flisas på plats i krosshuset)

Utsikt från 50 meters höjd över bränsleupplagen, stickspåret från Södra stambanan, slätten, Turning Torso och Öresundsbron. Planen är att ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016

Bränslegången med skruvar och ett 63 m långt transportband som matar fram bränslet. Ifall det blir stopp på transportbandet ska verket klara 2 timmars ytterligare drift med bränsle från ett mellanlager i byggnaden. Här på området finns ingen ackumulatortank för att lagra värmen. Istället utnyttjar man ackumulatortanken på Gunnesbo där fjärrvärmen från Örtoftaverket dessutom kan höja temperaturen ytterligare. Värmepumparna som plockar värme från kilometerdjupa geotermihål ger maximalt 82 °C men  framledningstemperaturen till fastigheterna i Lund och Lomma behöver vara högre vintertid. Ingen lundabo kan ha missat den svarta ackumulatortanken vid Gunnesboverket som rymmer 20 000 m3. Volymen i ackumlatotrtanken i vårt hus, Villa Trift 3.0, är 0,5 m3 som jämförelse

Turbinhallen. Ett kraftvärmeverk producerar både el och värme. Ångan som kokas i pannan driver en turbin och en generator som producerar el. Värmen i rökgaserna blir fjärrvärme. Men vi slapp uppleva hettan från turbinen och pannan eftersom anläggningen inte är i drift under sommaren när värmebehovet i fastigheterna är så litet. Högst upp på nionde våningen fick vi se den jättelika värmepannan ”upphängd” i taket för att stålet inte ska deformeras när pannan utvidgas vid eldning