Mozarts födelsebostad (1)

26 juni, 2016
ljus
1 kommentar

bild_915
Är man i Salzburg är det svårt att undvika Mozarts födelsebostad (Geburtshaus) och Mozartkulor som säljs i alla mat- och delikatessaffärer. Men eftersom musikhistoria inte är mitt område kommer innehåller blogginlägget istället några bostadsrelaterade funderingar. Det är oklart när huset byggdes men Mozarts föräldrar flyttade in 1747 på fjärde våningen och nio år senare föddes Mozart i barnrummet. Hela huset är museum utom bottenvåningen där SPAR-kedjan har butik och säljer lokala specialvaror.

bild_920
Porten till Mozarts födelsebostad med tre ”ringklockor” till hyreslägenheterna ovanför (en enkel tråd som förmodligen var kopplad till en klocka i lägenheten)

bild_916
Förutom köket hörde fyra rum till lägenheten varav ett helt saknar fönster. I det fönsterlösa sovrummet, som visserligen har fönsterglas mot korridoren, föddes Mozart kl 20 i januari 1756. Huset är djupt men alla rum har förbindelse till rummen intill och till hallen – därför känns bostadsrummen med öppna dörrar ganska ljusa

 

bild_917

bild_919
Tyvärr finns ingen originalinredning kvar i lägenheten. Men köket ger en ganska god bild av ett 1700-tals rum för matlagning. Här saknas förstås resten av alla kopparkärl och annan utrustning. Enligt museets beskrivning var rummet ständigt sotigt på väggarna eftersom imfånget sitter för högt upp för att effektivt föra bort matos och rök. Gravyren speglar knappast den sotiga interiören. Beredningsbänken står i alla fall nära fönstret och dagsljuset. På sommaren ger eftermiddagssolen mer dagsljus än väntat i rummet trots den lilla fönsterstorleken. Men efter solnedgången var eldstaden och levande ljus de enda ljuskällorna. Förbrukat vatten slängdes ut genom en springa i fönsterbänken för att hamna på taket utanför.

bild_918

Något annat som inte undgår turister i Salzburg är förstås Sound of Music och vyerna från höga höjder…

(Fortsättning följer)

Trädgårdens vilda inslag

31 maj, 2016
odling
Lämna en kommentar

bild_914
Vallmo som ”biter” i kanterna. Bakgrunden är vitmålad puts S NCS 0300-N. Var? Precis vid husets ytterdörr mellan markstenarna. Men bara för en dag. Kronbladen klarade inte skånevinden.

Nattljus är en annan vilding som har spritt sig på de grusade ytorna. Nu har de till och med tagit steget in i rabatten. Får se hur de trivs tillsammans med de förkultiverade solrosorna som planterades ut i helgen. Det är en bra övning för en planerare som jag – att vara öppen för det oväntade och flexibel i växtvalet.

Capsicum och solanum

30 maj, 2016
odling
Lämna en kommentar

bild_910bild_911
I växthuset trivs än så länge chiliplantorna även om det behövs mycket vatten i värmen. På bilden syns frukter ur chilipeppar-gruppen (hängande) och körsbärpeppar-gruppen (med upprätta, sällan hängande frukter). Ett semestertips för den som är i Lund i sommar: chili-utställningen i botaniska trädgården

bild_913
Tomatsorten är en ny sort på Skördevägen 20, Black Russian (Solanum lycopersicum), med invecklade fylliga blomblad. Kanske lite svårt att tro men chili är besläktad med potatis och tomat. De tillhör alla samma familj, Solanaceae

Snabbuträkning av solvinkeln

20 maj, 2016
ljus, miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

bild_909Som arkitekt finns självklart mycket att ta hänsyn till när det gäller miljöanpassad byggnadsdesign. En viktig aspekt är solinstrålningen, både för att ta vara på solvärmen och för att skydda sig mot övertemperaturer inomhus:
Hur stort behöver taksprånget vara för att skydda mot den högt stående sommarsolen men ändå släppa in den lågt stående vintersolen? Hur ska pergolan utanför fönstren utformas för att ge ett effektivt solskydd på sommaren? Hur långt in når solinstrålningen i huset på vintern respektive sommaren? Behöver fönstrets överkant höjas för att solen ska nå längre in på vintern?

Till vår glädje finns en enkel formel för att snabbt räkna ut solvinkeln utan att behöva ta hjälp av några appar eller avancerade CAD-program. Du behöver bara känna till tre saker för att snabbt kunna räkna ut solens läge på himlen i förhållande till horisontalplanet kl 12 vid sommar- eller vintersolståndet:

  1. Vinkeln mellan nordpolen och ekvatorn är 90 grader.
  2. Jordaxelns lutning är 23,5 grader.
  3. Breddgraden där din byggnad är placerad, t ex Lunds breddgrad som är ca 56 grader (kolla på Google Maps i adressraden eller med GPS i mobilen).

bild_908

För att få solvinkeln när solen står som högst på året (dvs vid sommarsolståndet) gäller:
90 + 23,5 – 56 (aktuell breddgrad) = 57,5 grader
(Knepet är att komma ihåg att jorden lutar mot solen under sommarhalvåret. Välj därför 90 grader plus jordaxelns lutning.)

För att räkna ut solvinkeln mitt på dagen vid vintersolståndet gäller:
90 – 23,5 – 56 (aktuell breddgrad) = 10,5 grader
(På vintern lutar jorden ifrån solen. Välj därför 90 grader minus jordaxelns lutning.)

Vill man räkna ut hur högt solen står på himlen övriga tider på året finns gratisprogrammet SunAngle som jag har tipsat om tidigare på bloggen.

(K)Assa 2002

17 maj, 2016
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

bild_907

Våra lås har huvudrollen i en följetång som är inne på sjätte året. Den här gången är det ytterdörren i skafferiet som idag fick nytt lås för andra gången. Låsmontören ersatte Assa 2002-låset med ett nytt (Assa 310) av 2015 års modell. Han visade mig hur tryckkolvens utförande har ändrats från smalare till kraftigare med en annan profil.

Någon kanske undrar varför vi har en ytterdörr till skafferiet i köket. Utrymmet är ouppvärmt och utgör en egen inneklimatzon. Väggen mellan kök och skafferi är lufttät och isolerad och därför behövs en isolerad och lufttät ytterdörr. I skafferiet är det självdrag med ventiler i ytterväggen. Ventilationen i resten av huset är helt mekanisk med värmeåtervinning, dvs en tilluftsfläkt drar in frisk uteluft centralt och en frånluftsfläkt drar ut den använda luften i samma ventilationsaggregat. Värmen förs över från den uppvärmda luften till den inkommande kallare luften.

Låsmontören har än så länge inte fått några reklamationer på Assas senaste modeller. Vi får väl se hur det går…

Förhoppningsvis Not to be continued.

Ljus och dygnsrytm (2)

8 maj, 2016
ljus, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Fortsättning på föregående inlägg om ljus och dygnsrytm.

Emellanåt tar försäkringsbolag initiativ till bra saker som både miljö och människors hälsa vinner på, t ex den senaste offline-O’clock-kampanjen på If:s hemsida. Kampanjen anknyter till mitt förra inlägg som handlade om vår inre klocka och hur ljuset påverkar dygnsrytmen. Den inre klockan påverkar även prestationen. Somliga är morgonpigga och andra presterar som bäst på kvällen. Själv är jag en morgonlärka som vaknar tidigt, lägger mig tidigt och mår bäst av drygt åtta timmars sammanhängande sömn. Skulle tro att mitt biologiska dygn är inställt på strax under 24 timmar. Om dygnsrytmen är kortare än soldygnets 24 timmar betyder det jag skulle vakna tidigare för varje dag om jag enbart levt med artificiellt ljus. Givetvis finns det andra yttre miljöfaktorer som påverkar vår prestation och dygnsrytm men den ljusstyrda biologiska klockan är en viktig faktor. Den stora utmaningen är att synka individens dygnsrytm (cirkadisk rytm) både med soldygnet och med det sociala dygnet. Vissa jobbar skift och för andra kommer gör självpåtagna eller tvingande vardagssysslor att man lägger sig senare än önskat.

Det finns ytterligare ett system som påverkar kroppens vakenhet och vila – sömntrycket som byggs upp efterhand. Ju längre vi har varit vakna desto större blir sömntrycket. Effekten märks genom att vi känner oss sömniga på eftermiddagen efter lunchen. ”The post lunch dip”, som alltså inte beror på att vi precis har ätit, inträffar ca 16–18 timmar efter att vi somnade på natten. För min del är det runt 14-tiden. Mitt knep för att undvika trötthetspåslaget är en kort lunchpromenad i kombination med lunchträning. Denna sömnmekanism, som för en del slår till efter lunch, kommer i konflikt med den biologiska klockan som är inställd på vakenhet under dagen och sömn på natten. Oftast vinner den inre biologiska klockan, såvida man inte bor i södra Europa och dagligen tar siesta.

Eftersom 1/3-del av den svenska arbetsföra befolkningen upplever att de får otillräcklig sömn vill jag tipsa om en bra hemsida som komplement till If:s kampanj*: Division of Sleep Medicine at Harvard Medical School. (2007). Twelve Simple Tips to Improve Your Sleep.

* Källa: SLOSH 2014.

bild_906
Sommaren kom i veckan och sedan igår står chiliplantorna utomhus i växthuset. Avvaktade med att placera ut plantorna tills nattemperaturen blev runt tio grader

Ljus och dygnsrytm (1)

26 april, 2016
ljus
Lämna en kommentar

bild_904
Utrustad med tålamod och en stadig systemkamera en tidig morgon gick det till slut att fånga en av fåglarna i flykt 

De flesta organismer har en ljusstyrd inre biologisk klocka som reglerar aktivitet och vila. Ett bra exempel på den klockstyrda rytmen är knopparna på träd och buskar som just nu håller på att slå ut. Människor har i likhet med växter och andra levande organismer ljusreceptorer som påverkar aktivitet och vila. De kallas retinala ganglieceller och finns i ögats näthinna tillsammans med de andra receptorerna, stavar och tappar. Till skillnad från stavar och tappar, som behövs för att forma bilder i hjärnan, påverkar de ljuskänsliga gangliecellerna kroppens inre biologiska klocka. Huvudklockan, som finns i hjärnan (SCN, den suprachiasmatiska kärnan), styr andra kemiska klockor ute i kroppens celler och tillsammans reglerar dessa biologiska funktioner som kroppstemperatur, sömn, aptit och ämnesomsättning.

Men den biologiska klockan hos människor är sällan perfekt inställd efter soldygnet. De flesta har en biologisk dygnsrytm som är något längre än 24 timmar. Solljuset behövs alltså för att synka den biologiska klockan med 24-timmarsdygnet. Naturligt ljus innehåller mer av det kortvågiga blåa spektrumet jämfört med artificiellt ljus. När det ”blå” ljuset med en våglängd mellan 460 och 480 nanometer träffar ögats ganglieceller blockeras produktionen av sömnhormonet melatonin. (Det är för övrigt samma ljus som från digitala skärmar). Att sitta med en surfplatta precis innan det är dags att sova är inte särskilt smart eftersom blått ljus ger signaler till kroppen att det är dag.

bild_905
Blåmesen är tillbaka i holken igen och vilken dag som helst slår häggmispelns vita knoppar ut

Solstyrda biologiska rytmer

11 april, 2016
ljus, odling
Lämna en kommentar

bild_902
Vi har tussilago som spränger sig fram mellan asfalten och kantstenen i tomtgränsen mot gatan. Bilden är tagen i mitten av mars. Men nu är den färdigblommad och slokar. Mycket har hänt i trädgården sedan mitt förra inlägg för flera veckor sedan. Anledningen till det tillfälliga uppehållet på bloggen är planeringen av en labbundersökning om ett nytt hembelysningssystem som anpassar ljuset till individens önskade dygnsrytm. Eftersom jag numera är doktorand i miljöpsykologi går en stor del av tiden åt till planering, design och genomförande av forskningsstudier. Nu är undersökningen i full gång och den pågår till 16 maj. Läs mer om belysningskonceptet på Miljöpsykologis hemsida här.

Dygnsrytmen styrs av den inre biologiska klockan som reglerar viktiga biologiska funktioner som sömn, ämnesomsättning och kroppstemperatur. Klockan påverkas i sin tur av ljuset. De flesta flercelliga och vissa encelliga organismer har en ljusstyrd inre biologisk klocka som reglerar aktivitet och vila. Växter har ljusreceptorer precis som människor men växter kan påverkas på flera andra sätt av solljuset. När solrosplantan utvecklas vänder sig bladen mot solen under dagen tills blomman har slagit ut. Den utslagna blomman riktar sig oftast mot öster. Förra året blev det inga solrosor i trädgården eftersom jag sådde för sent. Frilandssådd av solrosor funkar annars utmärkt på 55:e breddgraden.

bild_903

Några gröna inslag på Skördevägen just nu är chiliplantorna. Det har gått sex veckor sedan Hungarian Yellow Wax Hot och Sweet Banana kom i jorden. De står fortfarande inomhus på fönsterbrädan och ska snart skolas om för andra gången, Vid den senaste omplanteringen var jag lat och lät ett par plantor dela på samma kruka. Det är sjätte året som jag möter våren genom fönstret med chili i förgrunden.

Ny vaxpatron till den automatiska lucköppnaren

20 mars, 2016
mätning & uppföljning, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

bild_900
Vilken njutning att få se luckan stå på glänt igen när solen skiner!

Det har gått sex år sedan Villa Trift färdigställdes. Jag är glad att vi lät bygga det fasadintegrerade växthuset/uterummet samtidigt som bostadshuset. Den ursprungliga planen var att avvakta med växthusbygget för att hålla byggkalkylen. De automatiska lucköppnarna var en tilläggsbeställning. Lucköppnaren kräver ingen el eftersom den innehåller vax som expanderar när temperaturen blir 20 grader i växthuset. Men enligt butikens instruktioner ska vaxpatronen skruvas av varje vinter och förvaras inomhus för längre livslängd. Efter att ha bytt ut den ena patronen för en vecka sedan inser jag det orimliga i att skruva loss patronen varje vinter: fjädrar, flera skruvar och en sprint måste lossas. Dessutom måste stegen fram eftersom luckorna sitter 2,5 meter över golvet. Nu är den ena utbytt efter sex år. När luckan inte öppnas vet man att det är dags. Har vi tur håller den andra ett tag till. Deltagare på diskussionsforum har haft samma lucköppnare i upp till tio år. Det som återstår är att ersätta den tidigare plastknoppen mellan glaset och lucköppnaren så att glaset inte ligger direkt mot stålet. Plasten tål tydligen inte värme och UV-strålning hur länge som helst. Men var hittar man en sådan plastknopp?

bild_901
Vaxpatronen till lucköppnaren Univent i det väggmonterade växthuset (Serralux, 3 x 4,5 m, 25 graders taklutning)

 

Hungarian Yellow Wax Hot och Sweet Banana

8 mars, 2016
hållbar stadsutveckling, odling
Lämna en kommentar

Njuter av gula tulpaner i väntan på att chilin ska gro. Sådde på skottdagen 29 februari alldeles för sent som vanligt. Årets sorter blir Hungarian Yellow Wax Hot och Sweet Banana (om fröna gror).

bild_899
bild_898
Hönsen på Soldatvägen i Lund är vaksamma som vanligt men ser ut att trivas. Jag blir alltid lika glad av att se dem. Snart får de nya grannar – 16 studentlägenheter i ett plan med hyresrätt. Det är mitt längsta uppdrag som har pågått i omgångar sedan 2005. Men nu blir det blir till slut verklighet. Grävarbeten pågår för fullt inför gjutningen av plattan. Inflyttning blir om ett år.