Från Sittikus till Vittus (3)

Fortsättning på tidigare inlägg.

bild_1001
Ärkebiskopen Markus Sittikus med slottet Hellbrunn i bakgrunden och det pågående bygget av katedralen i tavlan till höger

I förra inlägget nämnde jag att furstbiskoparna, som styrde den österrikiska staden Salzburg fram till 1800-talet, även präglade stadens arkitektur. Ärkebiskopen Marcus Sittikus lät bygga sommarpalatset Hellbrunn (1613–19) med vattenpark och ”tricky fountains”. Palatset utnyttjades dagtid på sommaren av Sittikus och hans sällskap när de behövde omväxling och avkoppling. Älskar man att gå som jag är slottet på gångavstånd från Salzburg. Alternativet är att ta bussen dit och promenera hem med solen i ansiktet och stadens höjder i fonden. Sittikus var även inblandad i byggandet av Salzburgs katedral som ligger i den historiska delen av staden.

bild_1004
Följer man allén till Salzburg till fots passerar man en ytterligare inspelningsplats i filmen Sound of Music men man får framför allt en superfin promenad in till staden över slätten

Sedan 1996 är Salzburgs historiska del med barockarkitektur på Unescos världsarvlista (som fortfarande har en tyngdpunkt på områden och byggnader i Europa). I korthet är kriterierna för utnämningen:

– mötet mellan den italienska och tyska kulturen,

– staden är ett exempel på en kyrklig stadsstat med välbevarade enastående byggnader från medeltiden till 1900-talet,

– stadens koppling till framför allt musik (personifierad av Mozart).

bild_1002
Utsikt över parken från slottet Hellbrunn

bild_1003
Den mekaniska musikspelande teatern av trä som drivs av vatten (1750) var ett senare tillskott

Sommarens andra världsarvsbesök var örloggstaden Karlskrona i Blekinge som grundades 1680 på bonden Vittus tidigare ägor på Trossö. Sverige har bara bara 15 världsarv och det närmaste för skåningar är vackra Karlskrona (2½ tim med Öresundståget från Lund). För lundabor som jag är annars de närmaste världsarven på den danska sidan – runstenarna i Vejle, Kronoborgs slott i Helsingör och domkyrkan i Roskilde. Karlskrona var förresten aldrig danskt eftersom staden planerades och anlades efter freden i Roskilde 1658 och efter det skånska kriget 1675–1679 (och slaget vid Lund 1676). Men hur lyckades man göra Karlskrona till Sveriges tredje största stad 100 år efter att bonden Vittus sålde marken till kronan?

Fortsättning följer…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: