arkiv

hållbar stadsutveckling

(fortsättning på föregående inlägg)

Buss från Kalvehave Bro till Stege Rtb. Fortsatte till fots via Enbär- och Fugleetappen: Udby – Östermark – Nörreby – Borre – Ålebäck – Stubberup – Liselund – Camp Möns Klint (Villa Huno)

Länk till turen (som stämmer ganska bra förutom den första delen norr om Stege som gick genom tätortsnära natur).

En stor del av sträckan gick längs småvägar med begränsad biltrafik

 En vänlig lokalbo tipsade om rätt hållplats för bussen över bron till Mön. Buss 660R går en gång i timmen från kl 8.15 från hållplatsen Kalvehave Bro (dvs inte från hamnen i Kalvehave som man skulle kunna tro). Biljett och rutt hittas på http://www.rejseplanen.dk. Efter att man angett resmål och biljettyp länkar sajten vidare till appen som måste laddas ner för att fullfölja köpet (appen DOT Tickets eller DOT Billede).

En stor del av dagens sträcka följde Fugleetappen, dvs en av etapperna längs vandringsleden Camönoen som finns att köpa som papperskarta. Fördelen med papperskarta är att den ger en bra överblick samtidigt som man får känsla för skala och relativa avstånd. Den lilla skärmen på mobilen, som visserligen har zoomfunktion, funkar inte riktigt på samma sätt. (En bra funktion i Google Maps vore möjligheten att växla mellan panoramaläge och fast zoom-skala.) Papperskartan innehåller dessutom mer information – alla vindkraftverk är markerade och funkar utmärkt som landmärken i vindkraftens förlovade land.

Jag avslutade med en kort titt på lusthuset i Liselund ca 4 km från slutmålet Villa Huno. Kvällens måltid på hotellets restaurang med överprisade rätter innehöll bl a ost (Mönchego) och stekt salvia till skivor av Hereford som betade vid restaurangen.

Ett kort återbesök i Liselund för att få en glimt av Lustslottet som jag såg senast på en studieresa som arkitektstudent 1987

Fortsättning följer …

(fortsättning på föregående inlägg)

Sjolte (Hotel Fjordkroen) – Prästö – Kindvig – Sageby – Viemose – Kalvehave

En fröjd att få passera Prästö med hamn och hamnfik

Passerade småsamhällen som Lundegaard som fick el 1925 (samma årtionde som de flesta svenska hem fick elektrisk belysning). Transformatorstation är i originalskick

Husflitskola från 1872 mitt i skogen

Fortsättning följer …

(fortsättning på föregående inlägg)

Rödvig – Faxe Ladeplads – Feddet Strand Resort – Hotel Fjordkroen i Sjolte

Precis söder om Lille Toröje var Sydsjällandledens sträckning längs kusten närmast obefintlig. Jag var ofta beroende av de nedladdade vandringsleder i appen Wikilocs för att hitta rätt sträckning. Vilken skillnad jämfört med Skåneleden som är bättre skyltad (men även Skåneleden kan bitvis kräva karta).

Dagens etapp var ännu finare än gårdagens tack vare fler natursköna stigar längs kusten. Vandring i 26 grader funkade för att en stor del av dagsetappen gick genom sammanhängande skogspartier med halvskugga. Passerade Feddet Strand Resort som är en gigantisk husvagnscamping med häckinramade uppställningsplatser. Efter dagens etapp hade vi korsat kommungränser till fyra kommuner: Köge, Stevns, Faxe och Naestved.

Emellanåt gick sträckan på bilvägar där cyklister (och vandrare) får gå på rödmarkerade vägrenar istället för separata gång- och cykel-leder. De charmiga vägskyltarna informerar om hur bilister ska bete sig när det bara finns plats för en bil i körfältet

Fortsättning följer …

Vallö Station – Stora Tårnby – Magleby – Gjorslev – Holtug Kridtbrud – Rödvig

Då var det dags för årets walk-run som i år genomfördes i Danmark 10–20 augusti. Upplägget är som följer: maken – en van maraton- och ultralöpare – springer dagsetappen medan jag går. Vi tar oftast samma sträcka men det händer att jag avviker för att följa en märkt led med omväxlande vyer. Efter att ha varit ute till fots mellan fyra och åtta timmar (för min del) ses vi på det förbokade hotellet. Vi brukar sammanlagt avverka 15 till 20 mil på tio dagar med två vilodagar. Reserapporten på bloggen kan förhoppningsvis ge värdefulla tips på sträckor, boende och transfer för dem som gillar låglandsvandring/löpning och klarar 3 kg packning på ryggen.

Årets första gångsträcka startade vid 11-tiden omedelbart efter en tågresa från Lund till Vallö Station söder om Köge. Jag var framme vid hotellet i Rödvig 8 timmar senare. En stor del av etappen gick längs Stevns Klint trampestig på höjderna längs kusten. Leden passerade flera kalkbrott, både gamla och aktiva.

Det var lite oväntat att få se den havsbaserade vindkraftsparken på Lillgrund söderifrån. Vanligtvis ser jag den norrifrån när tåget passerar Öresundsbron. Här på danska sidan finns det gott om vindsnurror på land. Danmark ligger ju i framkant när det gäller vindkraft. På ett ställe fick vi betala för vår elförbrukning i lägenhetshotellet och elpriset var 3,90 kr (2,75 DKK). Det rörliga spotpriset i elområde SE4/Malmö i Sverige var vid samma tillfälle 3,62 kr (men här ingår inte kostnad för elcertifikat, påslag, energiskatt, moms och elnätskostnader). Just nu pågår debatten om skenande elpriser i Sverige och hur det ska hanteras i vinter. Men i Danmark har man sedan länge levt med mycket högre elpriser än Sverige.

Fortsättning följer …

Så gick Granville 16 liter i graven (såvida inte tillverkaren Arc’teryx är tillmötesgående trots att 3-årsgarantin passerats med tre månader). Den levde upp till alla förväntningar och skötte sitt jobb mycket bra tills dragkedjan gick sönder. Jag har använt den så gott som dagligen i ur och skur, lastad med laptop och träningskläder. Den var dessutom lätt (under ett kilo) och vattentät.

Jag gav mig ut på ryggsäcksjakt och klickade och lusläste tech-specs på nätet. Jag kollade dessutom det begränsade sortimentet i Lunds enda fysiska friluftsbutik. Det var som tidigare svårt att hitta något som passar mina behov: den ska helst väga under 1000 gram med en volym på 16–18 liter men inte för lång så att den passar ryggen på en person som är 162 cm. Hållbara material är självklart och den måste vara utrustad med bröstrem och vadderade bärremmar och laptopfack. Dessutom gärna fiffig multifunktionalitet.

Clean och stilren i härlig varm skogsgrön kulör. Kan kompletteras med fiffigt add-on system (två remmar köps separat som tillbehör t ex för en ventilerad klädpåse där man förvarar träningskläder eller en våt handduk)

Efter en hel del målinriktat letande hittade jag den i ett skyltfönster på Bytaregatan i Lund där företaget IAMRUNBOX har sitt kontor och butik. Everyday Rolltop 16 liter sitter skönt tajt mot ryggen och är skön att bära med s-formade vadderade axelremmar Stort plus för det smarta add-on systemet för t ex klädpåse eller badmintonrack utanpå ryggsäcken. (SILVA har en liknade modell, 360 Orbit 18 liter, men som är mer cylindrisk än platt i formen och som jag inte har provat.) Den nya ryggsäcken motsvarar i stort sett alla mina behov och önskningar. Några tips för framtiden som kan göra den ännu bättre är en nyckelhållare och en ljus insida för att användaren lättare ska se innehållet.

Det lundabaserade företaget IAMRUNBOX har funnits sedan 2015 och har lyckats göra ergonomiska och stiliga ryggsäckar för aktiva människor. För någon som tar sig runt till fots dagligen är en genomtänkt ryggsäck liksom bra kängor en nödvändighet.

PS Detta är en intäktsfri blogg som inte är sponsrad på något sätt.

Reflexdetaljer på såväl extra remmar som på framsidan av axelremmarna

Insidan har ett vadderat fack som rymmer en laptop. Men med laptopfodral får den ligga i huvudfacket vilket också fungerar. Saknar bara en ljus insida och en nyckelhållare i ett av facken på insidan

Det här är en ny bok om något så vardagligt som fönster i bostäder. Det finns en hel del skrivet om t ex tekniska och stilhistoriska egenskaper men så gott som inget om hur boende upplever och använder sina fönster.

Huvudbudskapet är att fönsteröppningar spelar en nyckelroll för trivseln inte minst för att de bidrar till flera aspekter av boendekomfort men de måste kunna regleras beroende på situationen. Boken beskriver flera upplevda komfortkvaliteter där en del är kopplade till praktisk nytta och andra till estetiska och psykologiska reaktioner. Den introducerar begrepp som fönsteretikett för att fånga den sociala och kulturella dimensionen. Hur reagerar till exempel boende på ständigt nerdragna persienner eller öppna gardiner? När får man titta in genom andras fönster? Boken innehåller dessutom konkreta exempel på vad dessa insikter betyder för praktiker.

Fönsteröppningarnas roll för komfort och hälsa förtjänar att uppmärksammas mer och särskilt med tanke på året som gått då många har vistats mer än vanligt i hemmet på grund av distansarbete.

Målgruppen för boken är de som på olika sätt påverkar ljus- och mörkerförhållanden i bostäder och därigenom indirekt boendes hälsa och välbefinnande, t ex fysiska planerare, bostadsförvaltare, bostadsutvecklare, arkitekter, elkonsulter och ljusdesigners.

Här är länken till samtalet om boken i Lunds universitets digitala monter på årets bokmässa i Göteborg:
https://youtu.be/oBrsOvoeRlA

Utsikt från 13 våningen i U&Me Hotel i kulturhuset Väven (färdigställt 2014)

Vi är tillbaka från en ren njutningsvistelse i Umeå – staden i Europa med renast luft. Och temat råkade bli renhet och välmående: IKSUs Sport första dagen, en heldag på IKSU Spa andra dagen, utstädning av ett studentrum, välsmakande rätter på fina restauranger och mestadels förflyttning till fots mellan alla målpunkter.

Äntligen uppfylldes drömmen att få bo på hotellet U&Me i kulturhuset Väven som fullt ut levde upp till förväntningarna. Huset är ritat av Snöhetta (som bland annat ritat operan i Oslo) och White Arkitekter. Utsikten över älven på 13 våningen kunde inte erbjuda en bättre start på dagen. Bottenvåningens inglasade saluhall med servering, matbod och bageri blev vårt coffice under två vardagar. Eftersom även stadsbiblioteket ligger på samma våning var här liv och rörelse (dessvärre corona-stängt på helgerna). Vi missade Bildmuseet som hade reducerade öppettider. Därför blev resans enda utställning Kvinnomuseets kompakta men välgjorda utställning om korsetten runt sekelskiftet.

En av oss hade med Alain de Bottons bok Filosofins tröst som extra resesällskap. Vi fick tillämpa Epikuros lära i fyra bekymmerslösa dagar präglade av det goda och måttfulla livet, acceptans, tacksamhet och förundran i staden med renast luft i Europa.

Nya smaker: Nattbakade oliver.

Nya ljud: Susandet i björkarnas trädkronor.

Nya vyer: Älven uppifrån och stråket längs med.

Oväntade känslor: Andrum och psykologisk distansering.

Saknade: Resten av familjen.

 

… som gjort en konstinstallation av överblivna gula markrör från spårvägsbyggandet. Wanderlusts senaste lundavandring (13 februari) följde den nya spårvägen i Lund ända bort till ändhållplatsen vid ESS och tillbaka via LTH och ett annat pågående bygge, ”Forum Medicum”. På vägen tillbaka passerade vi ännu en svajande installation som gjorde sig bra när solen var på väg ner på eftermiddage

Åkerholmen av Karlsson/Lauri arkitekter med två av medlemmarna i lundkaklubben Wanderlust

På vägen tillbaka passerade vi ännu en svajande installation i form av gigantiska blommor, som gjorde sig bra när solen var på väg ner.

Till vänster Vind och sol fångade av Giraffen bredvid en vindmölla vid ändhållplatsen på Brunnshög, Lund. Till höger: Konstinstallation med blomblad, som silar ljuset från den lågt stående solen, och höga stjälkar som svajar snyggt i vinden

Om en vecka (13 mars) träffas klubben igen vid de fasta bänkarna på Clemenstorget i Lund, och vandringen startar som vanligt kl 13. De som är vandringssugna är hjärtligt välkomna.

 

Så här i Corona-tider behöver vi något att se fram emot. Jag tänkte därför tipsa om en ny klubb i Lund som startar under våren 2021 om/när situationen tillåter. Vi vill ge vandringsälskare möjlighet att ge sig ut tillsammans med andra och vandra i två timmar var fjärde lördag.

Lundaklubben Wanderlust bygger på tre grundidéer – enkelt, långt och regelbundet:
1. Det ska vara enkelt. Man ska inte behöva bil för att ta sig till en startpunkt i något naturskönt område utanför Lund. Avgångstid och mötesplats är kl 14 utanför ”Folk” och ”I love Coffe” på Clemenstorget varje gång.
2. Det ska vara ganska långt. Ca två timmar i sträck (5 km/tim) med avslutande termosfinal på bänken eller valfri dryck på någon av uteserveringarna på det förnyade Clemenstorget.
3. Det ska vara regelbundet (var fjärde lördag från september till maj). Vandringsälskare ska få en chans att regelbundet gå med andra så att man kommer ut och får gå en längre runda.

Det viktigaste är förstås att man älskar att vandra! Man behöver inte nödvändigtvis prata. Att bara gå i någon annans sällskap kan också vara trivsamt. Jag tror att det finns ett behov – särskilt nu under pandemin.

Vi som startar klubben har redan provgått och nästa tur är på lördag 13 februari.  Vi startar kl 14 vid bänkarna utanför ”Folk” och ”I love coffee” på det fina Clemenstorget. Ni som är sugna på att vandra är välkomna att upptäcka Lund med Wanderlust.

16 januari: första officiella turen i minusgrader och strålande sol

OBS! Klubben har inga medlemsavgifter, ingen ledare, inget formellt medlemskap utan alla är välkomna.

Fortsättning på föregående inlägg.

Besök hos vänner på Amager på Geislersgade – radhus av samma typ som Kartoffelraekkerne (byggda av Arbetarnas Byggförening) med högt bevarandevärde

Sista dagen på Öresund-runt-till-fots började i solsken men slutade i hällregn på svenska sidan. För min del blev därför sista delsträckan bara 5 km från Amager Strand till Kastrups station och sedan fick tåget ta mig ända hem till Lund. Men min partner fullföljde resplanen och tog även sista sträckan från Hyllie till Lund (24 km).

Amager är en stad i staden och här finns mycket kvar att utforska inser jag efter att ha bläddrat i Bygdeatlas Amager som gavs ut på 1990-talet av danska Planministeriet och Planstyrelsen. Stadsdelen är platt (1–5 m ö h) och både gång- och cykelvänlig.

Denna resa till fots runt sundet gjorde vi för nästan en månad sedan (13–19 aug 2020). Idag åker jag över sundet på nytt för att bland annat se Tomás Saracenos utställning Event Horizon från en roddbåt i Cisternerne. Trots coronapandemin finns det flera höjdpunkter i en skånings vardag.