Fortsättning på föregående inlägg.
Insamlingsbrunn på ”taket” till den nergrävda regnvattencisternen i den moriska fästningen Castelo dos Mouros. Den militära försvarsanläggningen byggdes på 700-talet i Sintra utanför Lissabon. Cisternen är 18 x 6 x 6 meter och var det säkraste sättet att garantera dricksvatten på bergstoppen 420 m över havet. I bakgrunden syns det nyinvigda kaféet och museumshopen (maj 2013)
Green Star i Australien har klassningssystem för enskilda byggnader och för hela stadsdelar. I manualen för Green Star Communities beskrivs Australien som den torraste bebodda kontinenten i världen. Australien har den tredje största vattenkonsumtionen per invånare. På stadsdelsnivå premieras därför projekt med tillgång till alternativa vattenresurser, t ex återanvändning och regnvatteninsamling, och bra system för att upptäcka läckage. Varenda droppe är dyrbar i ett land som ständigt drabbas av torka. På byggnadsnivå premieras bland annat vattensnåla installationer.
Green Star – Multi Unit Residential (version 1, 2013-02-13) tilldelar max fem poäng för indikatorn Wat 1, Occupant Amenity Water. Systemet har utformat flera designkriterier för att säkerställa hushållning med vatten. Byggnader med vattensnåla installationer, t ex snålspolande blandare och wc, får upp till två poäng. Byggnader som möjliggör återanvändning av vatten för all tvätt och wc-spolning kan få ytterligare tre poäng, dvs totalt fem poäng för en byggnad med de bästa förutsättningarna.
| Poäng för indikatorn Wat 1 |
1 poäng |
2 poäng |
| WC |
3 l/spolning |
2.5 l/spolning |
| Tvättställsblandare |
6 l/min |
4.5 l/min |
| Köksblandare |
6 l/min |
4.5 l/min |
| Duschblandare |
9 l/min |
7.5 l/min |
Källa: Potable Water Calculator Guide
Som jämförelse kommer här siffror från vår bostad Villa Trift 3.0 som miljöklassades enligt systemet Miljöbyggnad. Eftersom systemet saknar direkta krav på vattenhushållning påverkades klassningsresultatet inte av de valda vattensparande lösningarna. I Villa Trift 3.0 installerades år 2010 snålspolande toaletter, modell Ifö Sign, och sparblandare från Mora, modell MMIX Eco Safe. Toalettstolen använder 4 l/helspolning och 2 l/halvspolning. Tvättställsblandaren förbrukar maximalt 6 l/min, köksblandaren 10 l/min och duschblandaren 8–10 l/min. Som tillval har vi dessutom plusflöde installerat i tvättställ och kök, dvs ca 50 % reducerat flöde om spaken lyfts till normalläget (för att få 100 % flöde måste spaken hållas i högsta läget och när spaken släpps återgår den automatiskt till sparläget). Termostatblandaren i duschen har en inbyggd ECO-funktion. För att få högre vattenflöde trycks knappen ner och ratten kan vridas till önskat läge.
Code for Sustainable Homes (Technical Guide, nov 2010) är ett brittiskt miljöklassningssystem för bostäder där beräknad vattenförbrukning är en av indikatorerna för vattenhushållning. Beräknad vattenförbrukning är en bra indikator eftersom den faktiska förbrukningen kan följas upp i driftfasen vid normalt brukande, även om det inte finns krav på driftuppföljning för verifiering. Jag tycker att det är en fördel med indikatorer som är inriktade på användning och inte enbart teknisk prestanda. Level 3 är mimikravet för statligt stödda hyresrätter sk ”social housing”. Code for Sustainable Homes har även en indikator för vattenanvändning utomhus (Wat 2 – External Water Use) som inte är obligatoriskt till skillnad från indikatorn nedan.
| Wat 1 – Indoor Water Use |
| Water consumption (litres/person/day) |
Credits |
Mandatory Levels |
| ≤ 120 l/p/day |
1 |
Level 1 & 2 |
| ≤ 110 l/p/day |
2 |
|
| ≤ 105 l/p/day |
3 |
Level 3 & 4 |
| ≤ 90 l/p/day |
4 |
|
| ≤ 80 l/p/day |
5 |
Level 5 & 6 |
Genomsnittssvensken i ett hushåll använder 180 liter per person och dygn. Andra boendeåret använde vårt hushåll 86 liter per person och dygn och tredje boendeåret 92 liter per person och dygn. Vår årliga vattenförbrukning är ca 145 m3.
Växthuset i Villa Trift 3.0 med konventionell takavvattning
Vilka vattenreducerande förbättringar återstår för mig och min familj? Förutom två vinrankor vattnar vi aldrig på friland. Vi har i stället prioriterat grödorna i växthuset som behöver regelbunden vattning under sommaren. En vattensparande möjlighet är regnvatteninsamling från växthustaket för bevattning. Systemet måste vara flexibelt och tillåta både gratis regnvatten under sommaren och återgång till traditionell takavvattning via dagvattenledningen resten av året. Men vid ett snabbt överslag kommer jag fram till att vattenbesparingen inte kan bli mer än 0,5 % av vår totala årliga vattenförbrukning! Vi hade kunnat spara betydligt mer vatten med en nergrävd cistern för insamling av regnvatten till spolning och klädtvätt. Eller med återvinning av duschvattnet.
Blandare och wc-stolar är redan snålspolande som jag nämnde tidigare. Men idag finns energiklassade blandare. När det är dags att byta om ca 10 år blir det så klart A-klassade blandare. Men tekniken är inte den stora utmaningen. Som vanligt är det miljörelaterade beteende helt avgörande för vattenhushållningen.
kirans blogg 
