Regnskugga och vattenbrist (1)

Bild-305
Stickad modell av en genomsnittlig trerumslägenhet i Husby med badkar, WC, vask och badrumsskåp på utställningen Knitting House på Arkitektur- och designcentrum (fd Arkitekturmuseet) i februari 2013

Den senaste månadens torka har gjort frågan om vattenhushållning aktuell på nytt. Fram till 25 juli var Lund i regnskugga. Molnen passerade utan att fälla en enda vattendroppe under större delen av månaden (totalt 16,5 mm mot normalt 67,5 mm). Våra VA-system från 50-, 60- och 70-talen är dessutom i stort behov av renovering. Höjda vattentaxor väntar pga underhåll av vatten- och avloppsnäten, ökade krav på rening för att förhindra sjukdomsspridning orsakade av t ex bakterier, nya reservvattentäkter och skydd av befintliga vattentäkter. Branschorganisationen Svenskt Vatten räknar med prishöjningar med 30–100 % under de kommande 20–25 år för att täcka investeringskostnaderna.

Hittills har dricksvattenförsörjningen i Sverige varit trygg och relativt säker. Vattenpriset är dessutom lågt tack vare den rikliga tillgången på sötvatten. Vi har visserligen drabbats av enstaka händelser av otjänligt kommunalt dricksvatten som t ex fallen med kryptosporidium i Östersund 2010 och koliforma bakterier i Lund i april 2013. Men vi har ingen återkommande vattenbrist och förorenat dricksvatten som på andra håll i världen och Europa. I världen saknar ca 800 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten.

Hur värderar då olika miljöklassningssystem vattenhushållning i boendet? Regionala skillnader i vattentillgång gör att kraven på maximal vattenförbrukning varierar när byggnader och stadsdelar miljöklassas. I Sveriges nyaste system för klassning på byggnadsnivå, Miljöbyggnad, saknas till och med en indikator för vattenhushållning. När systemet utformades prioriterades inte vattenfrågan i valet av miljöaspekter. Miljöbyggnad fokuserar istället på energi, innemiljö och material. Miljöklassningssystem i andra länder som Storbritannien, Tyskland och Australien har däremot vattenförbrukning som en självklar indikator för resurshushållning, Code for Sustainable Homes, DGNB respektive Green Star. I nästa inlägg kommer ett par smakprov på hur viktig vattenhushållning är utomlands.

Fortsättning följer…

1 comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: