arkiv

Etikettarkiv: Örtoftaverket

bild-614

bild-610
Bösmöllan vid Kävlingeån, en pärla på vägen till Örtoftaverket från Lund

Fortsättning på föregående inlägg.

Att gå till 1,4 mil till Örtoftaverket från Skördevägen 20 och ta tåget tillbaka till Lund C blev precis så bra som jag hade förväntat. Vandringen och studiebesöket i Örtoftaverket var en del av ett högtidsfirande som avslutades med en återförening av deltagarna vid grillen senare på kvällen.

bild-612

Men varför välja det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta som slutdestination på en vandring genom Lundaslättens istället för en picknick i en naturskön slottspark? För mig symboliserar Örtoftaverket sådant som jag värderar högt som miljöarkitekt och medborgare: samarbete, kollektiv nytta och systemtänkande. Därför kunde jag inte tänka mig en bättre present till mina vänner på runt 50 personer.

Örtoftaverket är ett samarbete mellan fyra ägarkommuner: Lund, Eslöv, Lomma och Höör. Verket uppfördes, ägs och drivs av det kommunalägda energibolaget Kraftringen (fd Lunds Energi). Det biobränsleeldade Örtoftaverket producerar både el och fjärrvärme och ger kommunernas invånare möjlighet att välja ett förnybart energislag för uppvärmning av sina bostäder. Vi förväntar oss att kommunen ska underlätta vår klimatvardag och miljövänlig energi är ett sätt. Eftersom det är ett kommunalägt bolag går vinsten tillbaka till kommunerna. Örtoftaverkets fjärrvärme är även ett exempel på ett systemtänkande eller helhetstänkande med både miljöfördelar och effektivare värmeproduktion. Det är bättre att elda i en stor panna än i flera små eftersom rökgaserna i en större anläggning kan hanteras så att utsläppen blir mindre och verkningsgraden högre (rökgasrening och rökgaskondensering). En annan systemfördel med fjärrproducerad värme till skillnad från centralvärme i de enskilda husen är att miljöambitiösa energibolag lättare kan välja klimatsmarta förnybara bränslen. Att elda fastigheter med pellets och ved är inte alltid självklart i tätbebyggda områden. Privata kortsiktiga pay-back kalkyler, brist på utrymme i huset eller krav på enkel drift gör dessutom att många väljer värmepumpar framför klimatsmart förbränning i kombination med solvärme.

Jag har skrivit om Örtoftaverket i flera tidigare inlägg och länkarna finns här:
Glappen i tillvaron (2)
En sockerbit på slätten
En sockerbit på slätten (forts)
Tips på tätortsnära gåtur för lundabor

En del kanske undrar varför Örtoftaverket förtjänar så mycket uppmärksamhet på bloggen. Men för mig är det självklart att lyfta fram ambitiösa miljösatsningar där man dessutom hållit både tidsplanering och budget. Något som vi lundabor inte är bortskämda med. I lokalpressen förknippas Lunds kommunala projekt normalt med fuktskadade förskolor och skolor, tekniska brister i badhus osv. Det är förvånande att så lite har skrivits om Örtoftaverket som måste ses som ett exempel på framgångsrikt projektgenomförande med ett resultat att vara stolt över.

bild-613
Utmärkt guidning av Lennart Friberg från Kraftringen. Lennart var delansvarig för projektets genomförande och höll i den adminsitrativa delen. Hans inledande presentation i matsalen på sjunde våningen var levande och personlig. Intressant att få höra lite om processen fram till byggstart med överklagande och vikten av rätt kommunikation. På rundvandringen klarnade bränslets väg genom kraftvärmeverket. 
Sällskapet vägde sig på vågen (ca 3 ton) där fullastade lastbilar med bränsle vägs före stjälpning av lasten (flis, returvirke, torv och lite sekunda stamvirke som flisas på plats i krosshuset)

bild-615
Utsikt från 50 meters höjd över bränsleupplagen, stickspåret från Södra stambanan, slätten, Turning Torso och Öresundsbron. Planen är att ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016

bild-616
Bränslegången med skruvar och ett 63 m långt transportband som matar fram bränslet. Ifall det blir
 stopp på transportbandet ska verket klara 2 timmars ytterligare drift med bränsle från ett mellanlager i byggnaden. Här på området finns ingen ackumulatortank för att lagra värmen. Istället utnyttjar man ackumulatortanken på Gunnesbo där fjärrvärmen från Örtoftaverket dessutom kan höja temperaturen ytterligare. Värmepumparna som plockar värme från kilometerdjupa geotermihål ger maximalt 82 °C men  framledningstemperaturen till fastigheterna i Lund och Lomma behöver vara högre vintertid. Ingen lundabo kan ha missat den svarta ackumulatortanken vid Gunnesboverket som rymmer 20 000 m3. Volymen i ackumlatotrtanken i vårt hus, Villa Trift 3.0, är 0,5 m3 som jämförelse

bild-611
Turbinhallen. Ett kraftvärmeverk producerar både el och värme. Ångan som kokas i pannan driver en turbin och en generator som producerar el. Värmen i rökgaserna blir fjärrvärme. Men vi slapp uppleva hettan från turbinen och pannan eftersom anläggningen inte är i drift under sommaren när värmebehovet i fastigheterna är så litet. Högst upp på nionde våningen fick vi se den jättelika värmepannan ”upphängd” i taket för att stålet inte ska deformeras när pannan utvidgas vid eldning 

Fortsättning på tidigare inlägg.

bild-549
Bränslegången med skruvar och ett 63 m långt transportband som matar fram bränslet till ett 2 timmars mellanlager i Örtoftaverket (om bränslet i pannan inkluderas finns reserv för åtminstone fyra timmars eldning vid driftavbrott). Ifall det blir stopp på transportbandet ska verket klara 4 timmars drift. En tredjedel av skogsbränslet flisas på plats i krosshuset i bakgrunden. Bränsleåtgången är 310 000 ton per år vilket innebär 50 lastbilar per arbetsdag hela året förutom juni till augusti när verket stänger ner. Man räknar med 6000 fullasttimmar. Hela anläggningen med bränsleupplag upptar en yta av 17 hektar

Mitt första studiebesök på ett biokraftvärmeverk var Sandviksverket i Växjö (Sandvik 2). Verket har ungefär samma kapacitet (65 MW värme och 35 MW el) som det nyinvigda Örtoftaverket mellan Eslöv och Lund (72 MW värme + 40 MW el).Det är inte bara Kraftringen som bygger biokraftvärmeverk. I Växjö bygger t ex VEAB ytterligare ett fliseldat kraftvärmeverk (Sandvik 3) och i Stockholm bygger Fortum ett värstingverk i Värtan. Fortums biokraftvärmeverk kommer att producera 1 700 GWh värme och 750 GWh el per år när det är färdigställt i januari 2016. Örtoftaverket producerar årligen 500 GWh värme och 220 GWh el.

Den stora utbyggnaden av biokraftvärme är förstås ingen slump eftersom den spelar en avgörande roll i flera av de svenska energibolagens strategi för en hållbar koldioxidneutral energiförsörjning. Biokraftvärme är ett lönsamt förnybart energislag för Sveriges del som har gott om skog till såväl virke som pappersmassa och energiproduktion. Men i början av 2000-talet fanns det andra energislag som lockade dåvarande Lunds Energi (Kraftringen) att satsa på ett treårigt geotermiprojekt i Stora Råby söder om Lund. Man hade förväntat sig att hitta hetvatten i drygt 3 km djupa geotermihål (dvs värme från jordens inre). Men temperaturen och vattenflödet var långt lägre än man hoppats på. År 2005 satte istället planerna på ett biokraftvärmeverk igång på allvar. Bygglov för Örtoftaverket söktes 2006, bygget påbörjades 2012 och sedan mars 2014 är verket i full drift.

bild-548
Jag gillar att Kraftringen valt en synlig solcellslösning på söderfasaden. De fönsterintegrerade solcellerna har en effekt på 31 kW. Det handlar inte om någon stor elproduktion eftersom den bara motsvarar elbehovet för två eluppvärmda villor. En liten villaanläggning (20 m2) på ett södervänt tak som producerar ca 3000 kWh per år har en toppeffekt på knappt 3 kW som jämförelse

bild-550
Fem procent blir bottenaska som används till vägfyllnadsmaterial. Askan är näringsrik och borde återvända till skogen men eftersom bränslet i Örtoftaverket innehåller returvirke från byggen som kan vara målat med miljöfarlig färg är det slutna kretsloppet inget alternativ

bild-551
En bra principskiss som visar hela anläggningen i Örtofta finns här

bild-552
Interiörbild från pannhuset till vänster och fjärrvärmeledningarna till höger (Eslöv, Lund och värmereturen från orterna). Temperaturen i fjärrvärmen till orterna varierar mellan 80 och 105 grader beroende på årstid och värmebehov. Men vilken temperatur är det i rökgaserna? Detta är en ögonblicksbild av rökgastemperaturerna 5 maj: Rökgasen har cirka 145 grader när den kommer in i rökgasreningen och cirka 70 grader  när den kommer in i rökgaskondenseringen. Till slut lämnar den anläggningen via skorstenen med cirka 45 grader. När returvattnet från orterna möter rökgaserna i kondenseringen höjs temperaturen 9 grader

bild-556
Källa: VEAB. En tydlig principillustration som visar vägen från flis till värme i bostaden. Fjärrvärme produceras oftast en bit från tätorten och förser i princip hela orten med värme. Närvärme produceras närmare värmekonsumenterna i en gemensam värmeanläggning och förser en mindre grupp hus med värme (ett par hus till ett hundratal hus) 

 

 

bild-553
Örtoftaverket är invallad för att minska bullret från verksamheten (medelljudnivån är inte högre än 40 dBA nattetid och 45 dBA övrig tid vid bostäder i närheten). Byggnaden är ritad av arkitektkontoret Tengbom och färdigställdes 2013 (i fulldrift sedan mars 2014)

I en av mina miljökurser 2005 ingick uppgiften att ta fram en mini-LCA för förnybar energi. LCA är en analys av miljöpåverkan kopplad till resursförbrukning, utsläpp och avfall under produktens livstid. Det var en liten hemuppgift och som begränsades till en studie av enbart bränslets miljöpåverkan. Uppförandet och framtida rivning av byggnaden ingick inte i beräkningen. Mitt val föll på Kraftringens (fd Lunds Energi) planerade biokraftvärmeverk. Ett av lokaliseringsförslagen var Gunnesbo men Kraftringen valde istället Örtofta intill Södra stambanan. Jag har följt projektet med stort intresse sedan planeringsstarten och i lördags fick jag äntligen möjlighet att se verket på nära håll när Kraftringen arrangerade öppet hus för allmänheten.

bild-547
Toppenläge vid Södra stambanan som möjliggör hållbar arbetspendling och miljöanpassade bränsletransporter

En av slutsatserna i LCA-beräkningen var att klimatpåverkan från bränsletransporterna (fossilbränsledrivna lastbilar med släp) inom ca 10 mils radie är försumbar. Eldning av biobränslen räknas som koldioxidneutral eftersom återplanterad skog tar upp samma mängd koldioxid som avges vid förbränning i verket. Läget i Örtofta är särskilt lyckat eftersom ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016. En längre transportsträcka för bränslet behöver därmed inte försämra miljöprofilen för energiproduktionen i Örtoftaverket ifall det blir brist på skogsbränsle i Skåne och södra Småland.

Men det finns fler skäl till varför det färdigställda Örtoftaverket gör mig klimatlycklig som lundabo. Verket spelar en avgörande roll för Lund, Eslöv och Lommas omställning till förnybar fjärrvärme och förnybar elproduktion. När jag miljöklassade mitt eget hus, Villa Trift 3.0, år 2010 var bränslemixen i Lunds fjärrvärme så klimatful (dvs stor andel fossil energi) att Lunds fjärrvärme bara gav betyget ”brons” för indikator 4 Energislag i systemet Miljöbyggnad. Men från 2020 blir betyget ”guld” för alla miljöklassade hus som väljer Lunds fjärrvärme tack vare spillvärmen från Max iV och ev ESS tillsammans med biokraftvärme och bioolja för spetsvärmen. Enligt Kraftringen innehåller Lunds fjärrvärme redan i dagsläget 92 % förnybar energi.

En livscykelanalys beskriver dock inte alla miljökonsekvenser, t ex utsläpp till luft vid en flisbrand, värden som förloras om obebyggd mark tas i anspråk och om den näringsrika askan inte återförs till skogen. Bränslet i Örtoftaverket innehåller 55 % skogsbränsle (spillved, grenar och toppar som flisas), 30 % returträ och 15 % torv. Returträ är t ex rivningsvirke som kan vara målad med tveksamma färger och därför kan bottenaskan inte återföras till skogen för att sluta kretsloppet. Bottenaskan transporteras istället till Landskrona för användning som vägfyllnadsmaterial. Flygaskan innehåller bland annat tungmetaller och filtreras innan den skickas till Langöya i Norge för deponi i en nedlagd kalkgruva.

Fortsättning följer med fler bilder i nästa inlägg…

bild-554
I den vita byggnadsdelen finns CFB-pannan och i den gråa delen finns kontor (ca 50 anställda). I förgrunden syns bränsleupplaget

bild-546
Lunds nya kommunhus Kristallen med 11 000 m2 lokalyta. En stilig byggnad ritad av Christensen o Co Arkitekter i Köpenhamn

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett annat exempel på genomförandegapet inom hållbar stadsutveckling är två stilfulla kommunala nybyggnadsprojekt. Den ena byggnaden har varit i full drift sedan mars 2014 och den andra invigdes igår. Jag tänker på det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta och Lunds nya förvaltningsbyggnad mitt i staden, Kristallen. Tengbom arkitekter har ritat kraftvärmeverket och Christensen och Co Arkitekter har utformat Kristallen. Projekten var resultatet av en tävling med inbjudna arkitektkontor och Lunds kommun är ägare till både Örtoftaverket (indirekt genom Kraftringen, fd Lunds Energi) och Kristallen.

När Kristallen projekterades gällde LundaEko som styrdokument, dvs kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling 2006-2012. På sidan 52 beskrivs åtgärden nr 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus: ”A. Från och med år 2006 ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. B. Från och med år 2006 bör en dialog föras, och där så är möjligt krav ställas, om att ansluta byggnaderna till fjärrvärmenätet i samband med upprättandet av exploateringsavtal.” I LundaEko var det ett uttalat mål att uppvärmning av nya byggnader ”sker via fjärrvärme inom planområde” för att åstadkomma en effektiv energianvändning. Men av någon anledning gällde inte kommunens egna mål när det var dags att planera en ny kommunal förvaltningsbyggnad på centralt läge med tillgång till fjärrvärme.

När Örtoftaverket producerar den efterlängtade miljövänliga bioenergin levereras tyvärr varken fjärrvärme eller fjärrkyla till Kristallen som istället utnyttjar värme och kyla från nyborrade energilager i marken.

Men det nya kommunhuset är en flott byggnad och med alla automatiska utvändiga solskydd på sydväst- och sydöstfasaden finns förutsättningar för ett behagligt inneklimat när solen skiner på Kristallen.

bild-545
Utvändiga solskydd på Kristallens sydvästfasad mot Bjerredsparken – en nödvändighet för att uppnå Silver- och Guldbetyg för indikatorerna Solvärmelast och Solvärmefaktorn (dvs behaglig temperatur sommartid och minskat kylbehov) i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad

bild-543
Takmonterade solceller tillgodoser en del av elbehovet i byggnaden. Under huset finns 40 borrhål som levererar värme och kyla istället för en systemlösning med kommunens egen fjärrvärme och sorptionskyla