arkiv

Etikettarkiv: studiebesök

bild-614

bild-610
Bösmöllan vid Kävlingeån, en pärla på vägen till Örtoftaverket från Lund

Fortsättning på föregående inlägg.

Att gå till 1,4 mil till Örtoftaverket från Skördevägen 20 och ta tåget tillbaka till Lund C blev precis så bra som jag hade förväntat. Vandringen och studiebesöket i Örtoftaverket var en del av ett högtidsfirande som avslutades med en återförening av deltagarna vid grillen senare på kvällen.

bild-612

Men varför välja det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta som slutdestination på en vandring genom Lundaslättens istället för en picknick i en naturskön slottspark? För mig symboliserar Örtoftaverket sådant som jag värderar högt som miljöarkitekt och medborgare: samarbete, kollektiv nytta och systemtänkande. Därför kunde jag inte tänka mig en bättre present till mina vänner på runt 50 personer.

Örtoftaverket är ett samarbete mellan fyra ägarkommuner: Lund, Eslöv, Lomma och Höör. Verket uppfördes, ägs och drivs av det kommunalägda energibolaget Kraftringen (fd Lunds Energi). Det biobränsleeldade Örtoftaverket producerar både el och fjärrvärme och ger kommunernas invånare möjlighet att välja ett förnybart energislag för uppvärmning av sina bostäder. Vi förväntar oss att kommunen ska underlätta vår klimatvardag och miljövänlig energi är ett sätt. Eftersom det är ett kommunalägt bolag går vinsten tillbaka till kommunerna. Örtoftaverkets fjärrvärme är även ett exempel på ett systemtänkande eller helhetstänkande med både miljöfördelar och effektivare värmeproduktion. Det är bättre att elda i en stor panna än i flera små eftersom rökgaserna i en större anläggning kan hanteras så att utsläppen blir mindre och verkningsgraden högre (rökgasrening och rökgaskondensering). En annan systemfördel med fjärrproducerad värme till skillnad från centralvärme i de enskilda husen är att miljöambitiösa energibolag lättare kan välja klimatsmarta förnybara bränslen. Att elda fastigheter med pellets och ved är inte alltid självklart i tätbebyggda områden. Privata kortsiktiga pay-back kalkyler, brist på utrymme i huset eller krav på enkel drift gör dessutom att många väljer värmepumpar framför klimatsmart förbränning i kombination med solvärme.

Jag har skrivit om Örtoftaverket i flera tidigare inlägg och länkarna finns här:
Glappen i tillvaron (2)
En sockerbit på slätten
En sockerbit på slätten (forts)
Tips på tätortsnära gåtur för lundabor

En del kanske undrar varför Örtoftaverket förtjänar så mycket uppmärksamhet på bloggen. Men för mig är det självklart att lyfta fram ambitiösa miljösatsningar där man dessutom hållit både tidsplanering och budget. Något som vi lundabor inte är bortskämda med. I lokalpressen förknippas Lunds kommunala projekt normalt med fuktskadade förskolor och skolor, tekniska brister i badhus osv. Det är förvånande att så lite har skrivits om Örtoftaverket som måste ses som ett exempel på framgångsrikt projektgenomförande med ett resultat att vara stolt över.

bild-613
Utmärkt guidning av Lennart Friberg från Kraftringen. Lennart var delansvarig för projektets genomförande och höll i den adminsitrativa delen. Hans inledande presentation i matsalen på sjunde våningen var levande och personlig. Intressant att få höra lite om processen fram till byggstart med överklagande och vikten av rätt kommunikation. På rundvandringen klarnade bränslets väg genom kraftvärmeverket. 
Sällskapet vägde sig på vågen (ca 3 ton) där fullastade lastbilar med bränsle vägs före stjälpning av lasten (flis, returvirke, torv och lite sekunda stamvirke som flisas på plats i krosshuset)

bild-615
Utsikt från 50 meters höjd över bränsleupplagen, stickspåret från Södra stambanan, slätten, Turning Torso och Öresundsbron. Planen är att ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016

bild-616
Bränslegången med skruvar och ett 63 m långt transportband som matar fram bränslet. Ifall det blir
 stopp på transportbandet ska verket klara 2 timmars ytterligare drift med bränsle från ett mellanlager i byggnaden. Här på området finns ingen ackumulatortank för att lagra värmen. Istället utnyttjar man ackumulatortanken på Gunnesbo där fjärrvärmen från Örtoftaverket dessutom kan höja temperaturen ytterligare. Värmepumparna som plockar värme från kilometerdjupa geotermihål ger maximalt 82 °C men  framledningstemperaturen till fastigheterna i Lund och Lomma behöver vara högre vintertid. Ingen lundabo kan ha missat den svarta ackumulatortanken vid Gunnesboverket som rymmer 20 000 m3. Volymen i ackumlatotrtanken i vårt hus, Villa Trift 3.0, är 0,5 m3 som jämförelse

bild-611
Turbinhallen. Ett kraftvärmeverk producerar både el och värme. Ångan som kokas i pannan driver en turbin och en generator som producerar el. Värmen i rökgaserna blir fjärrvärme. Men vi slapp uppleva hettan från turbinen och pannan eftersom anläggningen inte är i drift under sommaren när värmebehovet i fastigheterna är så litet. Högst upp på nionde våningen fick vi se den jättelika värmepannan ”upphängd” i taket för att stålet inte ska deformeras när pannan utvidgas vid eldning 

46 deltagare i kursen Solar Heating Technology på Lunds tekniska högskola avslutar dagens studieresa på Skördevägen i Lund, 13 september 2012. I Villa Trift 3.0 får de se exempel på en småskalig solvärmeanläggning som komplement till studieresans tidigare större anläggningar på Karlsrobadet i Eslöv och i flerbostadshuset, brf Mandarinen, i Löddeköpinge. Båda projekten har fått Skåne Solar Award för Årets solvärmeanläggning 2011 respektive 2012. Den näst sista programpunkten var Malmö kommuns solenerginstallationer i Sege Park som fick pris för Årets solcellsanläggning 2009. Jag är glad att solen sken tillräckligt mycket på eftermiddagen så att de fick se anläggningen i drift. Solen höjde temperaturen till 60 grader i hela tanken på 500 liter.

I nästa inlägg fortsätter rapporten från MediaCityUK…


Jag är imponerad av kursinnehållet i Hållbart byggande 12 poäng som blivande lantmätare läser termin 2 på LTH. I kursen ingår både husbyggnadsteknik och miljökunskap. Man kombinerar teori med praktiska beräkningsexempel där studenterna utgår från ett egenritat småhus. Den här typen av kurs med integrerad kunskap om miljöpåverkan kopplad till byggande och brukande borde vara obligatorisk på Arkitektskolan. Sista programpunkten på deras obligatoriska studieresa var en kort rundtur i Villa Trift 3.0 Skördevägen 20. Kul att visa huset för så intresserade och ambitiösa studenter.

I förrgår var det extra kul att ta emot 21 energirådgivare och energiexperter från Energikontoret Skåne på studiebesök i Villa Trift 3.0. Men två timmar går fort. Det fanns flera saker jag hade velat diskutera med ett så kompetent gäng (bl a central eller individuell reglering av rumsvärme, eldningsteknik i ett hus med svagt undertryck). Tiden räckte såklart inte för att utveckla alla mina tankar och erfarenheter. Här kommer därför lite kompletterande info. Kommentera gärna om ni har fler frågor:

Håkan från Helsingborg överraskade med att plocka fram en fuktmätare och mätte fuktkvoten i den staplade veden utomhus som visade ca 20 %. Men jag hann aldrig be honom mäta veckolagret inomhus. Bredvid kaminen finns en specialbeställd vedställning i stål med plats för två veckolager för att veden ska torka en vecka inomhus innan den används. Hur mycket sjunker fukthalten efter en veckas torkning inomhus? Det finns dessutom möjlighet att blandade ved och briketter med lägre fukthalt än ved som vi gjorde första året.

Jag hade velat kommentera badkaret i vårt badrum. Badkaret är aldrig mer än halvfullt i vårt hushåll eller så duschar man sittande. En femminuters dusch i 40-gradigt vatten kräver drygt 2 kWh. Ett bad med ett fullt badkar som rymmer 150 liter kräver däremot drygt 5 kWh enligt Dala Kraft.

Hushållselen uppgick första boendeåret till 3080 kWh. Energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel (tre cirkulationspumpar och ventilationsaggregat) vågar jag inte uppskatta. Till energideklarationen i maj har vi tillräckliga underlag. Första vintern 2009/2010 var lättbetongstommen inte uttorkad, den vattenmantlade kaminen saknade isolering och elpatronen gick onödigt mycket eftersom den var felinställd. Felen har åtgärdats till andra årets uppvärmningssäsong.

Någon undrade över kostnaderna när vi gick runt i huset. Kostnaden för den miljöanpassade varianten av Villa Trift 3.0 uppgick till 2 700 000 miljoner (exkl carport och växthus) när huset byggdes 2010. Merkostnaderna för miljöåtgärderna motsvarade ca 200 000 kr (365 mm tjocka väggar istället för 300 mm, svanenmärkta fönster med bättre U-värde än standardutförandet, fotokatalytiska takpannor Clima-Life, ett flexibelt värmesystem med acktank + biobränsleeldad vattenmantlad kamin + solfångare + FTX med värmeåtervinning, lågtempererad radiatorvärme).

Frågan om mängden kväve i dagvattnet från Clima-Life-pannorna på taket återkommer jag till i kommande inlägg…

Söndagen 30 oktober bjöd på milt väder och färgstark höstprakt på Skördevägen i Lund. Men för ovanlighetens skull syntes inte solen till som den brukar när det är studiebesök i Villa Trift 3.0. Det var spännande att få ta emot fyra nyanlända tjänstemän från byggdepartementet i Jakarta (Dewi, Disaintina, Teresia och Astri) och Olle och Birgitta från Boverket. Sverige och Indonesien har ett samverkansavtal om utbyte på bl a miljöområdet. I Jakarta är man intresserad av att gå vidare med miljöklassning av bostäder och stadsdelar. Hittills har endast kommersiella byggnader miljöklassats.


Intressant utmaning att miljöklassa bostäder i världens fjärde folkrikaste land där 52 % av befolkningen lever under 2 dollar om dagen. När vi sitter i soffan och pratar efter avslutad visning och genomgång av systemet Miljöbyggnad framgår det att större delen av befolkningen i Jakarta vill bo i enfamiljshus. Andra boendeformer som flerbostadshus är inte särskilt efterfrågat i hemstaden. Gruppen har en fullspäckad vecka framför sig innan den återvänder till Jakarta på andra sidan jordklotet.