Laddad med sol

Tog ledigt mitt på dagen för att få njuta av solen fullt ut. 14 grader på terrassen och 30 grader i växthuset är svårt att motstå. Sedan 1 mars har solen laddat ackumulatortanken drygt fyra timmar per dag. Under ett år värmer solen aktivt i snitt 1000 timmar.

Passade på att finklyva lite startved. Ny ved är beställd till påsk från Lundaved. Briketter av träspån har vi redan på lager. Solvärmt vatten från solfångarna i kombination med passiv solvärme genom fönstren och något mindre tappvarmvattenuttag har gjort eldningen överflödig. Men de närmaste dagarna bjuder på mindre sol och lägre utetemperaturen och då återgår vi till att elda i den vattenmantlade kaminen en gång per dag.

På att-göra-listan (när solen visar sig nästa gång):
–  Städa växthuset
–  Tömma krukor på gammal planteringsjord
–  Plocka fram pelargonerna från vintervilan
–  Lägga ut den första egentillverkade kompostjorden i odlingslådorna

Förkultivering av grönsaker får vänta till senare i mars. Nu tänker jag först njuta chilifröna ett tag. Den första ”armbågen” visade sig igår, 13 dagar efter frösådd vilket är en ganska normal groningstid för chili vid 20 grader.

Bild-309

4 comments
  1. Hej Kiran! Jag läser arkitektur 2:a året på LTH och hade dig som gästföreläsare förra veckan! Jättebra föreläsning och inspirerande, tack för det! =) Jag undrar vad du anser om pvc-fönster och miljö? Och pvc överhuvudtaget som byggnadsmaterial?

    Tacksam för svar!

    Karin

    • kiran said:

      Tack Karin! Det värmer. Extra roligt med en grupp arkitekter som verkar intresserad och ställer många frågor.

      Om PVC. Min principiella inställning är att miljöriktiga material innehåller förnybara råvaror, går att återanvända eller återvinna. Men inte nödvändigtvis i den ordningen. (Jag är ingen dogmatisk ekoarkitekt.) Miljöriktiga material innehåller inga farliga ämnen eller ämnen som är tveksamma från miljö- eller hälsosynpunkt. Men ibland är det svårt att hitta alternativ. Så här resonerade jag t ex vid planeringen av Villa Trift 3.0. Jag ville undvika limmade golv. Limmer och fuktig betong är nämligen ingen bra kombination. Men i badrummet och duschutrymmet prioriterade jag städbarhet och tryggheten med ett inspekterbart tätskikt. Klinkerfogar måste rengöras med starka kemikalier och då blir det ändå inte rent. I badrummet finns frånluft så att mjukgörarna som avges till inomhusluften ventileras bort. Emissionerna klingar dessutom av efter en tid. Därför blev det en våtrumsmatta på golvet av PVC trots innehållet av tveksamma mjukgörare som visserligen inte anses tillräckligt farliga för att förbjudas. Det var ett jättesvårt beslut. Lyckligtvis har utvecklingen på materialsidan tagit fart sedan 2010. Idag finns fleras ftalatfria alternativ (Läs mer i tidigare inlägg.)

      Andra miljönackdelar med PVC är dioxiner och saltsyra som bildas vid förbränning. I förbränningsanläggningar går det att rena bort det mesta av dioxinerna. Bränder i byggnader ger upphov till samma ämnen. Därför finns anledning att välja halogenfria kablar. Jag kollade upp vad halogenfria kablar skulle kosta men kom fram till att merkostnaden var för stor. Då är det bättre att satsa på bra brandsskydd (brandvarnare, många utrymningsvägar, t ex öppningsbara fönster i alla rum och brandsläckare). I större lokaler där många människor vistas är det däremot lättare att försvara merkostnaden för halogenfria kablar.

      När det gäller energieffektiva fönster finns andra alternativ till PVC t ex trä eller en kombination av trä/aluminium. Ett annat material är komposit som består av glasfiberarmerad plast. Men ett sammansatt material av glas och plast är tyvärr svårt att återvinna. Säljargumenten för PVC-fönster är det lägre priset och inget krav på underhåll. Men skador på PVC är svårt att reparera och fönster av PVC går inte att måla om. Jag skulle själv aldrig välja PVC-fönster och har aldrig föreskrivit PVC-fönster i mina förfrågningsunderlag.

      Det blev ett långt svar. Men jag vill ge ett exempel på hur man kan resonera. Det är som sagt många aspekter som påverkar materialvalen och som byggherre har man rätt att prioritera olika aspekter (underhåll, energiefektivitet, klimatpåverkan, livscykelkostnad osv).

      Soliga hälsningar
      Kiran

      • Tack för ett långt och bra svar! Det känns som att det är rätt svårt att miljöklassa material pga alla aspekter som du nämner. I slutändan blir det nog så att man själv får göra en avvägning vad som känns viktigast att prioritera, men det är också svårt eftersom man (jag) inte har stenkoll på alla material som finns och deras miljöpåverkan.. Blir mest förvirrad av alla för- och nackdelar som ställs emot varandra. Kul att se hur du resonerar! =)

        Karin

      • kiran said:

        Misströsta inte, ta hjälp av materialdatabaser i första hand. Det är när man avviker från rekommendationer som man måste resonera lite med sig själv för att kunna motivera avsteget för t ex en byggherre, kollegor eller media. Folksams byggmiljöguide är ett utmäkt gratisverktyg och även Svanen. Glöm inte BASTA online som är en ”enklare” katalog utan inbördes jämförelse mellan olika material.

        (Förvirring och frågor är en del av lärandet. Du kommer att gå långt!)

        /Kiran

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: