arkiv

Etikettarkiv: Villa Trift 3.0

Fortsättning från föregående inlägg.

Camilla Brunsgaard från Ålborg Universitet har undersökt hur de boende i tre av de åtta Komforthusen upplever boendet i ett passivhus genom både kvalitativa och kvantitativa studier. Hennes slutsatser var att:
1. Solorienteringen kan inte styra fönsterplaceringen. Ta hänsyn till utemiljön och insyn samt planera för halvprivata ytor utanför huset. (Självklart är insyn besvärande om har huset har stora uppglasade partier mot den offentliga gatan oavsett om man bor i passivhus eller ordinära hus, tänker jag.)
2. Överväg bättre vädringsmöjligheter och utvändiga solskydd och gör innemiljösimuleringar i enskilda rum. Det var för varmt under sommaren i alla tre hus. Vissa rum var mer utsatta.
3. Informera de boende i passivhus att man inte behöver vädra. Ofta vädrar man av gammal vana.
4. Installera individuell temperaturreglering så att enskilda rum kan anpassa innetemperaturen. En del rum, t ex gavelrum med två ytterväggar kan annars få för svalt på vintern.


I Villa Trift 3.0 finns ett öppningsbart takfönster av två skäl: för att ge mer dagsljus i hallen och möjlighet till bra tvärdrag sommakvällar med höga dagtemperaturer. Ett högt sittande fönster ger en skorsteneffekt och förstärker självdraget. Samma tanke fanns i Sveriges första passivhus i Lindås som ritades av Hans Eek

Mina reflexioner är att den optimala bostaden borde vara ett miljöklassat passivhus, t ex miljöklassat enligt Miljöbyggnad. Det svenska klassningssystemet Miljöbyggnad lägger nämligen stor vikt vid innemiljön och bedömer ljudkvaliteten (installationer och ljud utifrån), risken för radon, fuktsäkerhet, förekomsten av trafikrelaterade kvävedioxider i inneluften, ventilationsflödet, den termiska komforten både vinter- och sommartid i de mest utsatta rummen, dagljuskvaliteten och risken för legionella i tappvarmvattnet. Passivhusen i Beckomberga som byggdes av NCC och är ritade av Brunnberg & Forshed miljöklassades strax efter Villa Trift 3.0.

En annan reflexion efter min fjärde Passivhus Norden-konferens är att det egentligen inte är någon konst att bygga ett optimalt passivhus efter alla utvärderingar som gjorts de senaste åren. Den stora utmaningen är snarare att ändra våra energirelaterade beteendevanor, t ex vädringsvanor, krav på hög innetemperatur vintertid istället för att anpassa klädseln efter årstiden, hur länge man står i duschen, matlagning, disk-, och tvättvanor osv. Att hitta en godtagbar och rimlig boendestandard med hänsyn till global rättvisa. Eftersom EU har bestämt att alla nya hus från 2020 ska vara nära-noll-energi-hus är miljömedveten etik en mycket större knäckfråga en tekniken.

Fortsättning från föregående inlägg.


I bakgrunden på andra sidan kanalen syns det pågående bygget av studiolokalerna där Coronation Street kommer att spelas in (Storbritanniens längsta såpa)

Miljöpåverkan från byggnader är kopplad till resursförbrukning, utsläpp och avfall. Därför är det naturligt att Resurser är ett av områdena som bedöms i BREEAM Communities. Byggnader och anläggningar ska utformas med hänsyn till resursåtgång under uppförande, drift och rivning. I BREEAM Communities version 1 innehåller området Resurser sex indikatorer eller kontrollpunkter. I den senaste ändrade versionen som släpptes efter sommaren 2012 kallas området Resurser och energi. En av kontrollpunkterna är Låg miljöpåverkan som är obligatorisk och ställer krav på miljöanpassade material som är bedömda med hänsyn till hela livscykeln. En viss andel av alla använda material måste ingå i det webbaserade materialbiblioteket Green Guide.

En annan kontrollpunkt är Lokala material. Syftet är att minska de transportrelaterade utsläppen av CO2 genom att öka volymandelen lokalt producerade material i konstruktion. För att få ett poäng (minimum) är kravet att 10­–20 % av materialen är lokalt producerade. I klassningssystemet är en radie av 80 km (50 engelska miles) gränsen för vad som anses vara lokalt. Med korta transporter blir miljöpåverkan mindre. För att få två poäng (good)  är kravet att 20­–40 % av materialen är lokalt producerade. För tre poäng (best) är kravet att mer än 40 % av materialen är lokalt producerade. (Källa: BREEAM for Communities: Stage 2. SD5065. Technical Guidance Manual: version 1, March 2011.)


Ett konstverk på kajen i MediaCityUK formad som siffran nio (Dock 9)

När jag pratar med Stuart Rimmer, projektchefen för utvecklingen av MediaCityUK, på caféets uteservering måste jag ställa den obekväma frågan om varför all marksten i världens första miljöklassade stadsdel kommer från Kina. Hans svar är att det var en ekonomisk fråga.
– Den ekonomiska aspekten är särskilt viktig i ett projekt av den här storleken. Presterar man dåligt på en punkt kan man kompensera genom att prestera bättre på ett annat område, förklarar han.

Jag berättar att teamet bakom vårt nya miljöklassningssystem för byggnader i Sverige, Miljöbyggnad, medvetet har valt att för att begränsa den möjligheten. Trade-offs eller kompromisser är enligt mig ofta den största svagheten med etablerade miljöklassningssystem. Vi dröjer inte så länge vid den här frågan. Det är bättre att fokusera på styrkorna i projektet, tänker jag. Som t ex att byggmaterial transporterades ända fram till byggplatsen med fartyg längs kanalen.

Jag funderar lite på de lokalt producerade materialen i mitt eget hus, Villa Trift 3.0, som färdigställdes 2010. I mitt miljöklassade projekt var miljöpåverkan från materialtransporter inte lika prioriterad som andra miljöaspekter. Men tung sten från andra kontinenter fanns inte med som alternativ. Kantelementen är sammansatta av fibercementskivor och cellplast på Leif Tjälldéns fabrik i Vellinge 34 km från Lund. Lösullisoleringen, InSulsafe, består av återvunna glasflaskor och är tillverkad i Billesholm 52 km från Lund. Skåpinredningen i köket är tillverkad i Ballingslöv 78 km från Lund. Stommaterialet som utgör den största volymen är tillverkad på lättbetongfabriken i Wittenborn i norra Tyskland ca 340 km från Lund. Fönsterbänkarna av portugisisk kalksten, Azul Cascais, har fraktats längst sträcka från stenbrottet i Azul Valverde i Portugal.

Fortsättning följer…

46 deltagare i kursen Solar Heating Technology på Lunds tekniska högskola avslutar dagens studieresa på Skördevägen i Lund, 13 september 2012. I Villa Trift 3.0 får de se exempel på en småskalig solvärmeanläggning som komplement till studieresans tidigare större anläggningar på Karlsrobadet i Eslöv och i flerbostadshuset, brf Mandarinen, i Löddeköpinge. Båda projekten har fått Skåne Solar Award för Årets solvärmeanläggning 2011 respektive 2012. Den näst sista programpunkten var Malmö kommuns solenerginstallationer i Sege Park som fick pris för Årets solcellsanläggning 2009. Jag är glad att solen sken tillräckligt mycket på eftermiddagen så att de fick se anläggningen i drift. Solen höjde temperaturen till 60 grader i hela tanken på 500 liter.

I nästa inlägg fortsätter rapporten från MediaCityUK…

134 av alla bilder som togs på bygget av Villa Trift 3.0 är publicerade på bloggen och visas som ett enkelt bildspel. Dokumentationen kan vara intressant för någon som har planer på eller uppför ett eget stenhus i lättbetong. En del foton visar byggdetaljer som kanske inte alltid är lätta att identifiera t ex infästningar, luftspalten bakom panelen, dragning av tomrör för elkablar i infrästa spår, S-listen under remstycket på murkrönet, värmerör i plattan till radiatorerna. Men bildspelet visar även översiktliga foton från konstruktionen t ex mark- och grundläggningsarbeten, stomresningen, lättbetongelementen som ”limmas” ihop, takkonstruktionen, putsningen av fasaden, gipsnings, målningsarbeten, inklädnaden av ventilationskanaler, täthetsprovningen av klimatskalet, finsnickerier, installation av solfångaren, bygget av carporten och den avslutande markplaneringen.

Bakom bygget fanns ett fantastiskt gäng som hjälptes åt för att hålla tidplanen, säkra utförandekvaliteten och höja stämningen. Här är alla som deltog i planering och genomförande av Villa Trift 3.0 2009–2010:

Byggherre/fastighetsägare Kiran M Gerhardsson/Krister Gerhardsson
Totalentreprenör Örementhus

Konsulter
Arkitekt Pecan Studio/Kiran M G, arkitekt SAR/MSA
Konstruktion Björn P Byggkonsult
El PÅ Systemdesign
Ventilation Nordic Värmesystem/Alig Ventilation
VVS Kjell Petersson Konsulterande VVS-Byrå
Värme Nordic Värmesystem/FLK Sverige
Köksplanering Art Köksdesign

Entreprenörer
Mark- och grundentreprenör RPV Entreprenad AB
Byggentreprenör ByggSpecialisten AB
VVS-entreprenör Lundabygdens Rörservice AB
Elentreprenör NEA Installationer AB
Fasadentreprenör Bygeln Consulting AB
Målningsentreprenör ByggSpecialisten AB
Golventreprenör ByggSpecialisten AB och Golvbolaget


Det finns gott om problemfria vilda örter i trädgården t ex johannesört, blåeld, rödsyra…



…och nattljus.

Tidigare i somras berättade jag att en av chiliplantorna fått ihoprullade blad men utan synliga tecken på angrepp. Efter envist googlande tror jag att problemet har fått en förklaring. Symptomen kan vara ett tecken på övergödning. U-jorden i chilikrukorna innehåller generöst med gödsel från start men jag fyllde dessutom lite tanklöst på med extra flytande organisk växtnäring. I våras växte dessutom vit och brunaktig svamp på jordytan i flera chilikrukor. Jag skrapade bort och strödde på ny jord. Så höll det på några månader. Men under sommarmånaderna försvann till slut problemet och chiliplantorna blommar rikligt.

Ett annat problem i sommar är bondbönorna som angripits av svarta löss. Det såg precis likadant ut på Rosengårdsfältet i Malmö (reportage kommer så småningom från detta fantastiska koloniområde i Rosengård). Lösningen var en blandning med vatten och lite såpa i en sprayflaska (dosering 0,5 dl till 1 l vatten). Har sprayat med bra resultat. Nu får plantorna behålla sin näringsrika växtsaft.


På tomten finns även flera olika sorters tuvbildande gräs. Alltid lika svårt att fånga vild blomsterprakt med kameran. I bakgrunden mitt i bild anar man Stella invid stödpinnen på sin nya plats som får sol i stort sett hela dagen trots norrläget. Bilden är tagen på kvällen kl 8

Sommarens tråkigaste överraskning i trädgården är det svagväxande körsbärsträdet ”Stella” som kan ha drabbats av blom- och grentorka eller så är platsen förutsättningar inte tillräckligt bra. Trädet planterades för knappt två år sedan i svårgrävd lerjord med otillräcklig dränering. Ingen idealisk växtplats för körsbär. Men det visste vi inte då. Trädet blommade i våras och bären kom men stannade av i tillväxt och skrumpnade bort. Nu är trädet flyttat till en annan solig plats med mer sandig jord som har förbättrats med barkmull och planteringsjord.


Genomsiktlig svart screenmarkis utanför sovrum 1 i Villa Trift 3.0 som regleras manuellt (foto ProService Reklambyrå).

Nerdragna screenmarkiser i Villa Trift 3.0 är ett säkert högsommartecken. De senaste dagarna har våra markiser kommit till användning igen. Behovet av solskydd har under 2012 varit obefintligt bortsett från några solrika dagar i maj. Valet att installera solskydd kom ganska sent i byggprocessen. En beräkning av indikator nr 3 Solvärmelast och indikator nr 11 Termiskt klimat sommartid i klassningssystemet Miljöbyggnad gjorde mig uppmärksam på att någon form av solskydd var nödvändig för att undvika övertemperaturer inomhus på sommaren. En riktlinje för bra termisk komfort sommartid är att temperaturen inomhus april–september inte ska överstiga 26 grader mer än 10 % av tiden.


I Villa Trift 3.0 finns två solutsatta sovrum. De övriga två sovrummen vänder sig mot nordöst. Rum som vetter mot öster, söder eller väster påverkas alltid av solinstrålningen. Utan tillräckligt bra solskydd skulle betyget för respektive indikator inte ens nått upp till Brons. Med bra solskyddsglas hade det ena sovrummet möjligen uppnått Guld och det andra sovrummet Silver. I gengäld blir ljusinstrålningen sämre genom fönster med solskyddsglas. Under det mörka vinterhalvåret vill man ha så mycket dagsljus som möjligt i bostaden.


Figuren visar solintrålningen i alla väderstreck (y-axeln visar solintrålningen i W/m2 och x-axeln anger tiden på dygnet). Notera att solens instrålning är ca 800 W/m2 under sommaren från öst till väst. Solen drabbar alltså även rum med fönster i öst- eller västläge

Lite solskyddsfakta
G-värde eller solfaktor anges i procent och är ett mått på solvärmen som kommer in i rummet i förhållande till den värme som träffar det yttre glaset.

Exempel: 3-glas fönster med 2 lågemissionsskikt och argon
istället för luft mellan glasen (3-glas isolerruta T4-12) samt
U-värde för glaset (Ug ) = 0,7 W/m2 K

• Solfaktor glas = ca 0,50
• Total solfaktor, gsyst för fönsterglas med persienn på insidan = ca 0,38
• Total solfaktor, gsyst, för fönsterglas med markis på utsidan = ca 0,13

Färgen på markisväven har betydelse för solfaktorn. Den svarta väven på Villa Trift 3.0 släpper igenom 10 % av solenergin medan en vit släpper igenom 26 %. Solfaktorn (gsyst) för fönsterglas med screenmarkis är ca 6 % i Villa Trift 3.0 enligt beräkningen i gratisprogrammet Parasol. Principen för bra solavskärmning är att stoppa solinstrålningen innan den träffar glaset. Solskydd minskar behovet av aktiv kylning (med t ex eldriven kylmaskin) och gör investeringen lönsam på sikt. Komforten sommartid blir dessutom bättre. Mitt tips är att räkna in kostnaden för solskydd i de mest utsatta rummen i byggkalkylen. Screenmarkiser kan t ex ofta vara dyrare än fönstret. En genomtänkt byggnadsdesign och planering utan för stora glasytor är en bra utgångspunkt. Använd sedan verktygen i Miljöbyggnad för att kontrollera hur stort behovet är av solskydd.

Den här veckan blir det energifokus i inläggen eftersom energideklarationen kom förra veckan. Men detaljer om uppmätt normalårskorrigerad energiprestanda i Villa Trift 3.0 kommer i nästa inlägg. Först vill jag anknyta till förra inlägget om klimatutsläppen i svenska hushåll där boendet normalt står för 30 %.

I Villa Trift 3.0 är uppvärmningen klimatneutral eftersom vi värmer med biobränslen (ved och briketter), sol och en elpatron som reservkraft (med Bra Miljöval-el). Nyplanterade träd tar upp samma mängd koldioxid som avges vid förbränning. Trädbränsle räknas därför som klimatneutralt. I vedhanteringen ingår dessvärre fossil energi för avverkning, transporter och sågning. I samband med vår deklarering fick jag reda på vilka uppgifter som används i beräkningarna av energiprestandan i en Energideklaration (elpatronen står endast för drygt 10 % av uppvärmningen):
Ved – 0,0094 kg CO2/kWh
Naturgas (fossilgas) – 0,2 kg CO2/kWh
Olja – ca 1 kg CO2/kWh
Svensk elmix – 0,037 kg CO2/kWh

Villa Trift 3.0 är preliminärklassat enligt systemet Miljöbyggnad. Verifieringsrapporten som ska lämnas senast inom två år efter inflyttning är nyligen inskickad till Sweden Green Building Council. Jag passade samtidigt på att göra en jämförelse mellan olika uppvärmningsslag i Villa Trift 3.0 med hjälp av verktyget som används för att mäta indikator nr 4 Energislag. Om fjärrvärmeledningen funnits i tomtgräns istället för 250 meter bort hade vi valt att ansluta huset till fjärrvärme från Lunds Energi. Men med Lunds Energis bränslemix 2010 hade betyget för indikatorn Energislag bara blivit Brons (trots solfångarna och Bra Miljöval-el). Med vårt system, en vattenmantlad biobränsleeldad kamin och solfångare, blir betyget Silver. En kamin med bättre vekrningsgrad som uppfyller Svanens kriterier hade gett Guld. Syftet med indikatorn Energislag är att premiera hus som använder en stor andel förnybar energi.


Normalårskorrigerad uppvärmning i Villa Trift 3.0 med fjärrväme och solfångare

 


 Normalårskorrigerad uppvärmning i Villa Trift 3.0 med biobränsleeldad kamin och solfångare (bygger på uppmätt vedvolym och värmevärdet för ask)

Anledningen till det låga betyget för Lunds fjärrvärme är den taskiga bränslemixen från klimatsynpunkt. I framtiden när det fliseldade Örtoftaverket och ESS är byggda blir bränsleblandningen genast bättre. Spillvärme från t ex industrier tillhör nämligen den bästa miljövalskategorin (1) enligt Miljöbyggnad tillsammans med energi från sol, vind och vatten. Miljögodkänd biobränsleeldning räknas som den nästbästa miljövalskategorin nr 2 medan icke miljögodkänd biobränsleeldning tillhör miljövalskategori nr 3. Fossila bränslen tillsammans med kärnkraft tillhör till den sämsta kategorin nr 4.

Så här fördelade sig tillfört bränsle till Lunds fjärrvärmeproduktion 2010:
Miljövalskategori 1 – 3,9 % (spillvärme)
Miljövalskategori 2 – 47 % (bioolja, returträ)
Miljövalskategori 3 – 0 %
Miljövalskategori 4 – 49,1 % (naturgas)


Resultatet från ljudmätningen som genomfördes i Villa Trift 3.0 på Skördevägen 20 visade till och med att ljudklass A med avseende på trafikljud och installationsljud uppnåddes i det mest bullerutsatta sovrummet (sovrum 3). I sovrummet närmast ventilationsaggregatet, sovrum 1, uppfylldes kraven för ljudklass B med avseende på installationsljud. Vid planeringen och projekteringen var ambitionsnivån ljudklass B som är den nästbästa ljudklassen enligt Svensk Standard (SS 25 267). I nybyggda bostäder planerar man sällan för ljudklass A som tillåter en medelljudnivå på 22 dBA och en maxnivå på 37 dBA. För ljudklass B gäller 26 dBA respektive 41 dBA.

För mig var det intressant att koppla en ganska abstrakt ljudklass till ljudupplevelsen som brukare. Jag hade föreställt mig att den bästa ljudklassen skulle vara näst intill helt tyst. Men enligt ljudakustikern som genomförde ljudmätningen är det svårt för mätinstrumenten att mäta nivåer kring 20 dBA. Det finns t ex alltid ett bakgrundsbrus från mätutrustningen. Figuren nedan är hämtad från Boverkets Allmänna råd om buller Buller i planeringen. Lägg märke till att tyst natur har ljudnivåer kring 20 dBA, ungefär samma nivå som sovrummen i Villa Trift 3.0.


Illustration: Kiran M Gerhardsson


Foto: Jenny Sandgren

Torsdagen 24 maj kl 8 var det dags för en kontrollmätning av trafikbuller och installationsbuller i Villa Trift 3.0. Mätningen utfördes av Olof på Tyréns. Dagen passade bra med hänsyn till vindriktning och väderlek. Vinden var nordvästlig och då är huset som mest utsatt för ljud från vägtrafik och tågtrafik. Torrt väglag ger mer ljud än blött väglag. Tiden valdes med tanke på rusningstrafiken och att övriga familjen inte var i huset. Man vill helst slippa störande bakgrundsljud.


Det tog ca en timme att räkna ihop 5 pågatåg och 5 Öresundståg. Västkustbanan trafikeras enbart av persontåg. I rusningstid passerar tågen ungefär var 5:e minut och övriga tider ungefär var 10:e minut. Jag assisterade på ljudvallen ca 40 meter från huset och vinkade varje gång ett tåg vara på väg. I ett av husets sovrum satt Olof med uppriggad ljudutrustning. Mätapparaten var bara påslagen när tåg passerade. Vägtrafikljud och tågtrafikljud mäts nämligen separat. När turen kom till bilarna satt jag vid kanten av bron över Norra Ringen och antecknade antalet personbilar, tunga fordon samt plötsliga höga ljud från t ex motorcyklar. Efter ca en timme hade jag räknat ihop ca 500 fordon och Olof fick besked per telefon.

Sista delen av ljudmätningen var en ljudkontroll av installationerna, dvs ventilationsanläggningen som sprider ett lågfrekvent ljud. Mätningen gjordes i tre sovrum. I varje sovrum mättes ljudet 0,5 m över golvet i tre olika punkter i rummet.


På skrivbordet ligger en utskrift med antal tåg under dygnet från Trafikverket och mätutrustning. En mikrofon hänger även utanför fönstret som registrerar utomhusvärden. För att få frifältsvärdet drar man ifrån ca 6 dBA. Riktvärden anges som frifältsvärde utan hänsyn till ljudreflexer från fasaden

Efter en mätning på plats får man inget direkt besked om resultatet eftersom alla uppmätta ljudvärden i korttidsmätningen måste räknas om till dygnsmedelnivå (ekvivalentnivå) och maxnivå. Dagen efter kom rapporten med resultatet. Uppmätta värden visades sig ligga under riktvärdena och även under de ljudklassningskrav jag ställt som byggherre (ljudklass B, dvs en nivå högre än normalnivån C). Alla i hushållet uppfattar dessutom ljudmiljön som mycket bra. Skönt att mätvärdena stämmer överens med hur man upplever det.




Mätresultaten visar att kraven i ljudklass B uppfylls med avseende på buller från tågtrafik, vägtrafik och installationer. Riksdagens antagna riktvärden för utomhusbuller är 55 dBA ekvivalentnivå och 70 dBA maxnivå

Boverkets rapport Så mår våra hus är ett tips för den som är nyfiken på hur stora bullerstörningarna är i svenska bostäder. I rapporten publiceras resultaten från en rikstäckande undersökning om tillståndet i det svenska byggbeståndet (energiprestanda, tekniks status och innemiljö). Vill man fördjupa sig i mer tekniska frågor kring buller och riktvärden kan Boverkets Allmänna råd i Buller i planeringen rekommenderas.