I dagens inlägg redovisas den sista innemiljömätningen i Villa Trift 3.0 och nästa vecka publicerar jag en sammanställning över alla ämnen som kontrollerats.

Klassningssystemet Miljöbyggnad ställer krav på mätning av kvävedioxidhalten (NO2) i inomhusluften för att verifiera om byggnaden lever upp till projekterade värden. Läs mer i tidigare inlägg om NO2-mätningar i Villa Trift 3.0. De största källorna till kvävedioxidutsläpp är trafiken och sjöfarten. För vår del handlar det om utsläpp från fordonstrafiken som passerar 50 meter från huset på Norra Ringen (drygt 16 000 fordon per dygn). Tack vare katalysatorn har utsläppen från personbilar minskat sedan slutet på 80-talet när katalytisk rening blev obligatorisk i nya bilar. Gröna bilister skriver en del om miljöproblem kopplade till biltrafiken. Men det finns fortfarande äldre bilmodeller och tunga dieselfordon som saknar rening.


Villa Trift 3.0 är det snedställda huset längst i norr på Skördevägen, 50 meter från Norra Ringen och 40 meter från järnvägsspåret (foto Jenny Sandgren)

I nya byggnader kan man trots närheten till trafikerade vägar minska inomhusnivåerna av hälsofarliga kvävedioxider genom valet av ventilationssystem och placeringen av uteluftsintaget. Mer om detta finns i tidigare inlägg om mätning av VOC (flyktiga organiska ämnen).

En annan åtgärd är att låta taket rena luften innan den når uteluftsintaget. Det finns provningsprotokoll från tester genomförda av Techniche Chemie vid universitetet i Hannover som styrker takpannornas förmåga att bryta ner luftföroreningar, upp till 70 % reduktion utan direkt solljus och 90 % reduktion i sol. Men det finns än så länge inga bevis för att taket kan bidra till en renare luft inomhus. (Provningsprotokollet kan laddas ner från http://www.profile.dk som levererar takpannorna ClimaLife.)

Därför genomförde jag ett eget amatörmässigt experiment för att se om det blev en markant skillnad mellan utomhus- och inomhusvärdena. Filtren i ventilationsaggregatet avskiljer enbart partiklar och inte gasformiga föroreningar som NO2. Teoretiskt borde nivåerna vara ganska lika såvida inte takpannorna reducerar halten NO2 innan den når uteluftsintaget. Två diffusionsprovtagare mätte NO2-halten utomhus under januari månad. Jag rådgjorde med analyslabbet i Umeå om en lämplig placering av utomhusprovtagarna. Den ena placerades 2,8 m över marknivån i den vanligaste vindriktningen och en på läsidan 3,7 m över marknivå. Två provtagare placerades även inomhus i kontoret och i föräldrarsovrummet. Så här blev mätresultatet:
Utomhusvärden: 14,1 och 13,0 mikrogram/m3
Inomhusvärden: 8,6 och 8,3 mikrogram/m3

Jag trodde att resultatet entydigt speglade takpannornas luftrenande effekt. Mitt amatörmässiga researcharbete om luftföroreningar inomhus och utomhus har lärt mig att många föroreningar ofta är mer koncentrerade inomhus än utomhus.

Vilken analys gjorde då labbet av provsvaren och vilken slutsats drog de av skillnaden mellan utomhus- och inomhusvärden? Labbet menar utomhusvärdena representerar aktuell trafikrelaterad halt medan inomhusvärdena är jämviktshalter över en längre tid. Sambandet mellan inomhushalter och utomhushalter är komplext, beror på många olika faktorer och varierar mellan ämnen och olika förhållanden. Det krävs en mycket större studie under kontrollerade förhållanden för att fastställa om mina takpannor har en renande effekt på inneluften!

Jag är i alla fall glad för att vi har så låga värden inomhus med tanke på närheten till en trafikerad led. Värdet på uteplatsen, 14,1 mikrogram/m3, är också tillfredsställande lågt, dvs halten understiger 20 mikrogram/m3 som är gränsvärdet i det nationella miljömålet Frisk luft. På sommaren när man tillbringar mer tid utomhus är dessutom värdena lägre eftersom solen är framme fler timmar och sänker NO2-halten i luften. Apropå ljus och sol, glöm inte övergången till sommartid med sköna ljusa kvällar!

Energimyndigheten och Boverkets enkätundersökning bland 110 småhusägare som har mekaniskt styrd till- och frånluft med värmeåtervinning (FTX-ventilation) visar att 1 av 10 småhusägare aldrig har bytt filter.  Tillverkarna rekommenderar filterbyte 1 till 4 gånger per år beroende på filtertyp. Även husets läge påverkar behovet av filterbyte, dvs hur utsatt man är för trafikföroreningar. Påsfilter behöver bytas mer sällan.


Från vänster: frånluftsfilter med all smuts inifrån huset och uteluftsfiltret som avskiljer partiklar utifrån

I FTX-aggregatet i Villa Trift 3.0 finns två planfilter som byts vid varje dagjämning, dvs fyra gånger per år. De är lika smutsiga varje gång, sommar som vinter. Jag är mycket nöjd med placeringen av vårt aggregat i tvättstugan. I 40 % av husen som undersöktes i enkätundersökningen finns FTX-aggregatet på kallvinden. Men då är aggregatet inte lika lättåtkomligt och risken är att man slarvar med byte av filter. Vår ända miss vid monteringen av det vägghängda FTX-aggregatet var att limma smala gummilisterna längs kanterna på baksidan istället för en heltäckande ljuddämpande matta. Jag minns tydligt dagen när aggregatet skulle monteras av byggentreprenören någon gång i april 2010. Jag hade diskuterat frågan om behovet av en ljuddämpande matta med både entreprenören och tillverkaren som båda tyckte att det var onödigt. Men i sista stund fick jag panik, cyklade iväg till Eksands och fick ta vad som fanns hemma i butiken. En del tillverkare levererar en matta tillsammans med aggregatet och det borde vara standard enligt en ljudkänslig person som jag. Kanske överdrivet ljudkänslig, de flesta besökare reagerar inte alls på ljudet som fortplantar sig i lättbetongväggen bakom aggregatet.



Foton från montaget av FTX-aggregatet i maj 2010. Passade på att ta foton på aggregatet insida medan den fortfarande var synlig (eftervärmebatteriet och temperaturgivaren i tilluftskanalen)

Att så, plantera och montera platta paket från IKEA tillhör inte mina favoritsysslor. Men att följa tillväxten och njuta av skörden är sann vardagslycka. För att göra försådden i växthuset lite mer lockande inväntar jag en varm och solig dag och delar upp projektet i två etapper. Första dagen ska alla såkärl fram från förrådet och fyllas med genomsläpplig såjord. Jag köper färdig såjord men riktiga odlingsentusiasterna blandar egen såjord. Nästa dag ska fröerna ner i jorden och kärlen får etiketter. Ett växthuset med arbetsbord är en stor tillgång eftersom försådden är ett rätt skräpigt moment med jord som skvätter och vatten som stänker.

Årets odlingssäsong inleddes i helgen. Det är andra odlingssäsongen sedan vi flyttade in i Villa Trift 3.0 maj 2010. Återanvändning av förra årets namnetiketter ger en stor arbetsbesparing. Jag hade gärna haft fler såkärl men det blir för opraktiskt. Såkärlen står inomhus på golvet i vardagsrummet och i söderfönstret större delen av dygnet. Soliga dagar åker kärlen ut i växthuset ungefär vid lunchtid. Det ska vara varmt och fuktigt i jorden för att fröerna ska gro. Ljus är en annan förutsättning för framgångsrik groning. Om några veckor sår jag en extra omgång fänkål för att förlänga skördetiden (ett tips från boken Starta från frö av N Bubbel, 1984).

Humlorna vaknar i mars. Hoppas att det inte är för sent…Wildlife gardening är så mycket roligare när det är varmt och soligt. För ett tag sedan skrev jag en del om vildbin och deras boställen. Funderar på att tillverka ett ”bibatteri” med bamburör för fler vildbin. Tips finns på Natur & Trädgårds hemsida. Fladdermusholken var inte helt lätt att placera. Gissar att det kan bli en del musskit nedanför holken. Testar förrådets södervägg som inte har någon vedtrave intill väggen.


Fjärilsholkarna finns på tre olika ställen i trädgården på Skördevägen 20. En av dem står gissningsvis mycket strategiskt invid ett nässelsnår på baksidan, dvs nära till larvernas mat. Den andra syns i bakgrunden på förrådsväggen.

Den sista fjärilsholken är uppspikad nedanför humleholkarna på planket vid odlingslådorna. Undrar om fjärilarna kan samsas med grannarna ovanför. Eller om bosättarna accepterar placeringen så nära trädgårdsgången. De kanske hellre vill ha ett mer avskilt läge. För  en nybörjare som jag är det trial-and-error som gäller…


Pelargonen Movral syns i förgrunden och i bakgrunden finns tre krukor med kärleksört som har stått i växthuset hela vintern

Alla tre pelargoner (1 st Movral och 2 st Mårbacka Tant Hanna) står sedan ett par dagar i växthuset dygnet runt. De är omplanterade i ny näringsrik jord. Jag upptäckte att jorden tyvärr innehåller handelsgödsel. NPK-korn hör egentligen inte hemma i en ekologisk trädgård. Anledningen är att tillverkningen av handelsgödsel är otroligt energikrävande. Ingen vidare att ha på sitt samvete om man vill leva ett resurssnålt liv. Nästa år är det dags att testa flytande naturgödsel. Förmodligen blir blomningen inte lika rik och långvarig men man njuter desto mer av varje enskild blomma.

Ett av verifieringskraven i klassningssystemet Miljöbyggnad är mätning av radonhalten i inomhusluften i den färdiga byggnaden. Det är det högsta uppmätta värdet och inte årsmedelvärdet som avgör klass. Villa Trift 3.0 får behålla sitt Guld för indikator nr 6 Radonhalt eftersom radonhalten i båda rummen var mindre än 20 Bq/m3. I ett 1-planshus mäter man i två vistelserum, t ex sovrum och vardagsrum. Årsmedelvärdet beräknades till mindre än 30 Bq/m3 av laboratoriet Landauer Nordic. Kriterierna för Guld är att radonhalten ska vara mindre eller lika med 50 Bq/m3. 51–100 Bq/m3 ger Silver och 101–200 ger Brons. Läs mer om orsakerna till radon i byggnader och åtgärder för att minska halten inomhus i tidigare inlägg.


Detektorerna i vardagsrummet och i ett av sovrummen var uppsatta under ca fyra månader från 2011-11-05 till 2012-02-29

I nya byggnader och vid renovering av byggnader kan halten av TVOC (totala halten av flyktiga organiska ämnen) och formaldehyd minskas genom att använda emissionstestade material och färger, undvika att limma golvmaterial och välja skivor som avger mindre formaldehyd. När det gäller formaldehyd är utsläppskällorna fler inomhus än utomhus. Men det finns andra flyktiga organiska ämnen som t ex bensen som kommer in i husen med trafikavgaserna utifrån. Utomhuskällorna kan påverka placeringen av det centrala uteluftsintaget i hus med mekanisk till- och frånluft. Närheten till trafikerade vägar gör det kanske olämpligt att välja ett ventilationssystem med enbart mekanisk frånluft. Ett frånluftssystem har flera uteluftsventiler i fasaden, ett till varje sovrum och till vardagsrummet, som drar in förorenad uteluft. Ventilerna kan kompletteras med partikelfilter men filtren avskiljer enbart partiklar och inte gasformiga föreningar.


Norrsidan som vetter mot Norra Ringen med över 16 000 fordon per dygn. Med dettta utsatta läge passar ett centralt uteluftsintag på gaveln bättre än väggventiler i fasad till varje sovrum som släpper in ljud och föroreningar

Villa Trift 3.0 har ett mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning, dvs ett FTX-system. Huset har ett utsatt läge med tanke på trafikföroreningar eftersom Norra Ringen ligger 50 meter från byggnadens norrsida. I ett till- och frånluftssystem finns endast ett uteluftintag som sedan förgrenas i kanaler till varje sovrum och vardagsrum. Uteluftsintaget i Villa Trift 3.0 är placerat mot sydöst istället för norrsidan mot Norra Ringen. FTX-aggregatet är placerat i tvättstugan och innehåller en tilluftsfläkt, en frånluftsfläkt samt en roterande värmeväxlare. Uteluften filtreras genom ett partikelfilter som är placerat före värmeväxlaren. Frånluftsfiltret, dvs den förbrukade rumsluften som ska bytas ut, filtrerar bort smutspartiklar som har uppstått inomhus. I vårt aggregat har vi enbart F5-filter. En rekommendation är att välja ett finare uteluftsfilter (F7 istället för F5). Men ett finare filter som avskiljer ännu mindre partiklar bromsar luftflödet och kräver lite högre fläkthastighet. Risken är att fläktljudnivå från aggregatet blir högre. Ett tips är att testa olika filterklasser vid injusteringen i samband med den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemet när huset är inflyttningsklart.


Förbrukat uteluftsfilter (3-månaders bytesintervall enligt rekommendation från tillverkaren)


Nytt uteluftsfilter (finfilter F5 som enbart avskiljer partiklar och inte gasformiga föroreningar)


Mårbacka som väckts ur sin korta vintervila efter två månader i svalt och mörkt skafferi

Idag tar jag paus från rapporteringen av mätresultaten och ägnar istället några rader åt det gröna inslaget i ett miljöanpassat boende. Alla fröpåsar från internetbutiken har kommit och före helgen var det fröbytarkväll på Skördevägen 20. I veckan verkar det som om risken för nattfrost är över. Först då vågar jag ställa ut pelargonerna i växthuset. I ca två månader har de vilat i det uteluftsventilerade och svala skafferiet. Egentligen ska plantorna ha ljust och svalt. Betydligt svalare än 15 grader som i vårt skafferi. I år blev vintervilan väldigt kort. 16 januari flyttades plantorna från växthuset in i skafferiet och 6 mars fick de se dagsljuset igen. Om ett par dagar ska de planteras om i ny näringsrik pelargonjord. Får se om årets pelargoner överlever och om blomningen blir lika rik och långvarig som förra året.

Nästa provresultat från Fenix Environmental är formaldehydhalten i Villa Trift 3.0. Mätningen gjordes under ett dygn 12 februari. Provet visar att luften innehöll 5 mikrogram/m3 vid mättillfället. Det är ett mycket lågt värde om man jämför med 100 mikrogram/m3 som är WHO:s gränsvärde för innemiljön (30-minuters medelvärde). I vissa länder inom EU rekommenderas gränsvärdet 10–50 mikrogram/m3 luft i bostäder. I Sverige är det hygieniska gränsvärdet för arbetsmiljö 600 mikrogram/m3.


OSB-skiva med formaldehydfritt lim i Villa Trift 3.0

Men hur ser den faktiska situationen ut i landets bostäder? Mina favoritrapporter sedan ett år är delrapporterna för den landsomfattande undersökningen av det svenska byggnadsbeståndet med arbetsnamnet BETSI. Här hittar man det mesta om energiprestanda, teknisk status och innemiljö i vår bostäder och lokaler. BETSI är den största undersökningen sedan ELIB-undersökningen 1993. Boverket genomförde undersökningen (enkäter, besiktningar och mätningar) i 1 800 byggnader i 30 av landets kommuner 2007–2008. I rapporten Teknisk status i den svenska bebyggelsen framgår bland annat att formaldehydnivån i småhus varierar mellan 7 och 141 mikrogram/m3. Medelvärdet för småhus är 25 mikrogram/m3. Formaldehyd i bostäder beror framför allt på att ämnet avges från skivor som innehåller karbamidlim. Men emissionen av ämnet brukar klinga av inom en femårsperiod enligt BETSI-rapporten.


Illustration till BETSI-undersökningen för Boverket av Kiran M Gerhardsson

På 70-talet var formaldehydkoncentrationen i inneluften väldigt höga. Socialstyrelsen införde gränsvärden (som numera är borttagna) för minska hälsoriskerna och tillverkare tvingades minska avgivningen från limmade träprodukter. Enligt Robin Ljungar (TMF) är karbamidlim fortfarande det vanligaste trälimmet vid tillverkningen av spånskivor, parkett eller fanering även om formaldehydhalterna har minskat. I Villa Trift 3.0 finns limmade OSB-skivor på den genomgående hjärtväggen (se tidigare inlägg). Tillverkaren använder lim utan formaldehyd. Provresultatet hade förmodligen varit högre om vi inte hade gjort ett medvetet val att avstå från traditionellt limmade OSB-kivor. Men att komma ner till noll kan vara svårt eftersom rent trä avger låga halter av formaldehyd.

Jag trivs med att arbeta i projektform, dvs med ett tidsatt uppdrag som har tydliga mål och en fastlagd budget. Många projekt missar tyvärr den viktiga uppföljningen av resultatet och erfarenhetsåterföringen till nya projekt. Detta är inte unikt för byggbranschen. Uppföljning och kunskapsspridning är en anledning till att jag bloggar. Jag vill berätta om lessons learned, både misstag och framgångar.

Provtagningarna av innemiljön är några viktiga exempel på uppföljning. Det är förstås lite läskigt att inte veta utgången när man sätter upp provtagare överallt. Nu har vi skickat in provtagningar av kvävedioxid, VOC (flyktiga kolväten), formaldehyd och radon för analys av innemiljön i Villa Trift 3.0. Klassningssystemet Miljöbyggnad kräver enbart att man mäter kvävedioxidhalten inomhus. Men för att få en mer fullständig bild av innemiljöns luftkvalitet har vi valt att komplettera med mätningar av fler ämnen som påverkar hälsan. Tänk på att vi tillbringar 90 % av vår tid inomhus och ca 65 % i våra bostäder! Nu avlöser provsvaren varandra.

Först ut är provsvaren för VOC. Utsläppskällorna till VOC har jag skrivit om i tidigare inlägg. Proverna togs med hjälp av passiva provtagare, så kallade ATD-rör under en vecka ca 1 m från innertaket mitt i sovrum 4. Analysen har gjorts av Fenix Environmental i Umeå och de redovisar dels totalhalten av lättflyktiga ämnen (TVOC), dels enskilda relevanta ämnen/ämnesgrupper i halter över 2 mikrogram/m3.


Den totala halten av lättflyktiga ämnen är 170 mikrogram/m3. Här följer några av analyslabbets kommentarer. ”Huvuddelen av TVOC är lågmolekylära alkoholer, syror, estrar, aldehyder och kolväten, med en övervikt för terpentin, speciellt limonen. Den senare ämnesgruppen kan betraktas som tämligen harmlös. En blandning av de aktuella ämnena kan lukta obehagligt och kan verka retande på luft- och andningsvägar och i vissa fall även vara sensibiliserande. Vissa av de förekommande ämnena (ftalater, glykoletrar) är hormonstörande. Dock har de aktuella ämnena sannolikt inte några negativa hälsoeffekter vid de här aktuella halterna. Ämnena avspeglar att huset är relativt nytt och halterna kommer sannolikt att klinga av efter hand.”

Labbet anser att TVOC-halter lägre än 200 mikrogram/m3 som regel tyder på en god luftmiljö med avseende på flyktiga organiska ämnen. Men WHO är mer tillåtande och anger 300 mikrogram/m3 som TVOC-riktvärde för bostäder. Labbet påpekar också att de inte kan se alla ämnen som finns i luften med den provtagningsmetod som använts.

Det som var slående i provresultatet var halten av limonen. Min gissning är att det avges från vår miljöanpassade naturhartsfärg från Tyskland som innehåller apelsinolja. Limonen har en typisk citrusdoft som var markant vid målningen och några månader efteråt. Nu känner vi ingen tydlig doft längre. Det kändes tryggt att höra att den anses vara harmlös. Svårt det där med färger. Man vill helst ha färger som består av förnybara råvaror och som dessutom inte påverkar hälsan. Anledningen till att vi valde färgen är att den är helt diffusionsöppen och enbart innehåller ämnen från växtriket. Lättbetongväggarna i Villa Trift 3.0 innehåller en hel del fukt som måste kunna torka ut. Gärna både utåt och inåt för att påskynda uttorkningen. Färgen har en mycket bra täckförmåga och är underbar att måla med. Jag ångrar inte att vi valde Auro nr 321. Men är man överkänslig mot dofter finns andra alternativ t ex Svalanmärkta färger som rekommenderas av Astma- och Allergiförbundet.

Jag passade också på att fråga Jan-Olof på Fenix Environmental om påverkan från trafiken utanför huset. 50 meter från huset går Norra Ringen som trafikeras av drygt 16 000 fordon per dygn enligt Trafikverkets mätningar. Han gav tack o lov beskedet att halten av bensen var betryggande låg: 0,1 mikrogram/m3 vilket är långt under miljökvalitetsnormen (Naturvårdsverkets riktvärde för bensen är 5 mikrogram/m3). Tack Jan-Olof för att du övertalade mig att mäta VOC. Att man kan få så mycket information från en liten provtagare som sitter uppe en vecka!