Bild-441

Fyra aroniabuskar har i år gett minst fyra liter bär fulla med C-vitamin och antioxidanter. De innehåller även vitamin A, E, B2, järn och jod. En del bär är kvar som vitaminpiller efter träningen och mat till fåglarna. Vår sort, slånaronia (Aronia x prunifolia Västeråker E), är en korsning mellan svart och röd aronia. Busken blir 1–1,5 meter hög och planterades som insynskyddande häck vid terrassen sommaren 2010 när vi flyttade in i huset. Buskarna har gett rikligt med stora bär alla fyra somrar. För att få bort den sträva smaken är mitt tips att frysa in bären före användning. Jag har inte tålamod att invänta frostnätter.

I eftermiddag blir det aroniakaka till efterrätt. Egentligen är det en rabarberkaka och jag har bytt ut 4 dl rabarber mot aroniabär. Kakan får nästan en smak av blåbär och blir lagom syrlig.

Kirans aroniakaka (8 portioner)

75 gram smör

1 tsk mald kardemumma eller kardemummakärnor

2 ägg

2 ½ dl socker

1 tsk vaniljsocker

2 ½ dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

4–5 dl tinade aroniabär (eller rabarber i 1 cm tärningar)

  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Smörj eller lägg ett bakplåtspapper i botten på en form med löstagbar kant, ca 24 cm i diameter.
  3. Smält matfettet. (Stöt kardemummakärnnor i en mortel.)
  4. Vispa ägg, socker och vanilj pösigt.
  5. Blanda mjöl och bakpulver. Rör ner tillsammans med matfettet i smeten.
  6. Häll smeten i formen. Strö på aroniabär (eller rabarber) och kardemumma.
  7. Grädda kakan mitt i ugnen 25–30 minuter. Obs! Kakan ska vara kladdig och seg.
  8. Servera med vaniljsås, lättvispad grädde eller vaniljglass och njut av de nyttiga bären.

Bild-442
Den första jättesolrosen har vecklat ut sina blomblad och vänder sig mot öster! Kompisarna som ännu inte har slagit ut följer fortfarande solen. Några plantor är nästan två meter men enligt fröpåsens baksida kan de bli tre meter höga. Nästa år ska jag plantera ännu tätare på samma plats. Om jag var en bevingad insekt skulle min favoritplats också vara i blomkorgen på en solros…

Utställningen ”Open Eye Policy” på Lunds konsthall pågår bara till söndag 25 augusti. Se den om ni har möjlighet! Sheila Gowda jobbar med helt oväntade material i sina installationer, band annat kospillning och tjärfat från vägarbeten. Människa, miljö, religion, politik, materialitet, färg och form i grafisk förening.

Bild-437

Bild-438

Bild-439

Bild-440
De storskaliga installationerna samspelar perfekt med arkitekturen i Lunds konsthall

Fortsättning på föregående inlägg.

I förra inlägget redogjorde jag för kostnaderna i samband med miljöklassningen av ett småhus (miljösamordning och avgifter till SGBC Sweden Green Building Council som ansvarar för certifiering och utveckling av systemet Miljöbyggnad). En mindre kostnad för obligatoriska mätningar tillkommer, se nedan.

Obligatoriska mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider inomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Radon, långtidsmätning under uppvärmningssäsongen, 2 provtagare (2011–2012) 625 kr
Summa 2 875 kr

Jag valde frivilligt att komplettera med fler mätningar på uppmaning av professor Jan Levin på Fenix Environmental i Umeå. Vill man veta inomhusmiljöns kvalitet är provtagning av radon, VOC, bensen (ingår i VOC-mätningen), formaldehyd och kväveoxid ett minimum, dvs samma provtagningar som gjordes i Boverkets rikstäckande undersökningen BETSI 2007-2008 (Byggnaders energiprestanda, tekniska status och innemiljö)

Frivilliga mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider utomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Kvävedioxider inomhus sommartid, 2 provtagare à 875 kr (sept 2011) 1 750 kr
Lättflyktiga organiska ämnen, TVOC, 1 provtagare (jan 2012) 2 500 kr
Formaldehyd, 1 provtagare (jan 2012) 1 125 kr
Ljudmätning – trafik och installationer (maj 2012) 12 056 kr
Summa 19 681 kr

Läs mer här om resultatet av innemiljömätningarna.

Bild-434
Provtagare för mätning av formaldehyd (modell UMEx)

Bild-435
VOC-mätning med passiv provtagare

Fortsättning på föregående inlägg.

Bild-434
Tidslinje med planering, byggande och miljösamordning i Villa Trift 3.0

Nedan följer en sammanställning över tidsåtgången för miljösamordning i projektet Villa Trift 3.0. Jag var en av de första som klassade en byggnad enligt Miljöbyggnads kriterier (dåvarande Miljöklassad Byggnad). År 2010 fanns inte samma vägledning som idag (frågor och svar, tekniska förtydliganden) vilket innebar en del merarbete. Men kraven på dokumentation är högre idag. För min del innebar de ökade kraven på dokumentation en större arbetsinsats i verifieringsskedet. Arbetsinsatsen för att klassa ett projekt varierar naturligtvis beroende på ambitionsnivån (Guldninvån kräver t ex boendeenkäter), projektets storlek, samlade erfarenheter i projektet och på fördelningen av beräkningar mellan samordnare och konsulter. Förhoppningsvis kan totaltiden ändå ge en uppfattning om arbetet som är förenat med miljöklassningen av ett småhus. En insatt fastighetsägare till ett småhus kan göra mycket själv men tjänar på ta hjälp av en certifierad miljöbyggsamordnare.

Inlägget avslutas med en översikt över avgifterna till organisationen SGBC (Sweden Green Building Council) som certifierar och utvecklar systemet Miljöbyggnad. Den totala avgiften för Villa Trift 3.0 var mindre än hälften av dagens taxa. Priset har stigit kraftigt. Men den stora kostnaden är inte certifieringsavgifterna utan miljösamordningsarbetet: insamling av beräkningsunderlag och dokumentation, extra beräkningar av t ex innekomfort och dagsljus, fuktsäkerhetsarbetet och loggboken. I ett styckebyggt småhusprojekt är det en kostsam affär att värna hälsa och miljö. När det gäller lägenheter i flerbostadshus blir merkostnaden per bostad betydligt lägre. De klassningsrelaterade kostnaderna utgör en obetydlig del av priset för t ex en miljöklassad bostadsrätt.

Som byggherre och fastighetsägare räknar jag med att merarbetet för miljöklassningen är en bra investering och innebär en kvalitetssäkring av projektet. Mätningar har visat att Villa Trift 3.0 är ett sunt hus att leva i och risken för framtida fuktskador är liten.

Klassningsarbete för Villa Trift 3.0 (2009–2013)
enligt systemet Miljöbyggnad Ny/projekterad byggnad, version 2.0 2010
Skede Timmar Arbetsmoment
Projektering/produktion – preliminärcertifiering 15,5 Miljöklassningsrapport 2010-05-02 (indataprotokoll, insamling av underlag och beräkningar)
16 Fuktsäkerhetsdokumentation (inkl två fuktronder)
24 Loggbok (sammanställning av förteckning över BVD, nedladdning och digital förvaring av BVD)
3 Komplettering efter första granskning 2010-05-18
Beslut och godkännande från SGBC, preliminärcertifiering 2010-06-14
Driftskede
– verifiering
och certifiering
30 Egen verifieringsblankett och verifieringsrapport med bilagor 2012-05-28
6 Ny verifieringsblankett (framtagen av Miljöbyggnad)
2012-12-30
9 Första kompletteringen efter verifieringsgranskning (granskningsprotokoll, bilagor med nya intyg i verifieringsrapporten) 2013-03-31
4,5 Andra kompletteringen (granskningsprotokoll, bilagor med nya intyg i verifieringsrapporten) 2013-05-31
Verifieringsbeslut och godkännande från SGBC 2013-06-16

Summa arbetstid för miljösamordning
av projektet Villa Trift 3.0                                                                      108 tim

Avgifter inkl moms för Villa Trift 3.0 till SGBC

Granskning och preliminärcertifiering 2010                                       5 000 kr

Verifieringsgranskning och certifiering 2013                                      7 150 kr

Summa avgifter Villa Trift 3.0                                                               12 150 kr

Avgifter inkl moms för småhus enligt prislista 2013-07-01*

(Avgifter inom parentes inkl 30 % rabatt för SGBC:s medlemmar)

Registrering                                                                                              5 362 kr (3 750 kr)

Granskning och preliminärcertifiering                                                 21 450 kr (15 000 kr)

Verifieringsgranskning och certifiering                                                8 938 kr (6 250 kr)

Summa avgifter småhus                                                                       35 750 kr (25 000 kr)

* 10 % rabatt på ovanstående avgifter om ansökan sammanställs av certifierad Miljöbyggsamordnare

Källa: http://www.sgbc.se/avgifter-i-miljobyggnad

Bild-433

Vilken feststämning på Mölleplatsen inför Malmö Halvmarathon! Jag tillhörde åskådarna men påverkades ändå av hela arrangemanget med musik, uppvärmning och kringförsäljning. Efter ett par långa minuter vid startlinjen gick startskottet och jag lyckades fånga nr 227, Haben Idris, som senare gick i mål på 1:06:47.

Från långa lopp till långa projekt. Ett projekt har precis som ett lopp en startpunkt och ett slutmål. Ett av mina längsta projekt som arkitekt och byggherre började för ungefär fyra år sedan med en tvådagarskurs i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad inför klassningen av mitt eget hus. Det är ett relativt nytt svenskt system som bedömer byggnaders miljö- och hälsopåverkan. Arbetsgången börjar med att byggherren skickar in en ansökan om preliminärcertifiering till Sweden Green Building Council (SGBC). En oberoende granskare går igenom ansökan med bilagor och kan ställa krav på kompletterande dokumentation. Certifieringsrådet godkänner ansökan och fastställer ett preliminärt klassningsresultat. Nyproducerade byggnader behåller sin preliminärcertifiering tills de är verifierade inom två år från datum för godkännande. Läs mer här.

Min första milstolpe efter kursen i Miljöbyggnad var när ansökningen om preliminärcertifiering av vårt hus, Villa Trift 3.0, skickades in i maj 2010. Två år efter inflyttning var det dags att skicka in verifieringsrapporten (maj 2012). Jag gick i mål i juni 2013 när slutbesked om godkänd verifiering kom från Miljöbyggnads certifieringsråd. Villa Trift 3.0 blev den första verifieringen som hittills godkänts i Miljöbyggnad och även den första ansökan som gått igenom behandling i certifieringsrådet utan att komplettering behövts. Men till skillnad från Malmö Halvmarathon har ett miljöcertifierat projekt flera vinnare: miljön, klimatet och de boendes hälsa. Kostnaderna är förstås inte oviktiga i sammanhanget. I nästa inlägg presenterar jag slutnotan för klassningsarbetet och avgifterna för certifieringen. Fortsättning följer…

Bild-432
Villa Trift 3.0 i Lund – ett egenritat och miljöanpassat kataloghus som fick Silver som slutbetyg enligt Miljöbyggnad

 Bild-431
Campus Gräsvik preliminärcertifierades under våren 2010 precis som Villa Trift 3.0. Men Kruthusen Företagsfastigheter var som byggherre ännu mer ambitiös än jag och Guldklassade sitt projekt

Bild-430
Campus Gräsvik ligger helt fantastiskt i Karlskrona vid havet. Jag har svårt att tänka mig ett finare läge om man vill utbilda sig till fysik planerare 

Bild-429
Är inne på tredje skörden av störskärvaxbönan

Bild-423
Skördedags för krusvinbären (jostabär) och svarta vinbär (Storklas). Vet bara inte riktigt vad jag ska gör med dem. Tips är välkomna

Bild-424
Det går fortfarande att hitta mogna smultron. ”Rügen” är ickerevande sort och plantorna blir fylliga. Sorten mognar lite senare påsommaren efter jordgubbarna

För tolv dagar sedan utlöstes husets tre år gamla brandvarnare utan synbar anledning (modell GNS-366S). Efter intensivt surfande på diskussionsforum har jag förstått att en tänkbar orsak kan vara insekter eller damm. Det krävs tydligen inte bara rök i detektorområdet för att larmet ska gå. Hur som helst är det svårt att sätta tillbaka en opålitlig brandvarnare. Och vad köper man då?

Bild-426

Jag tilltalades av marknadens minsta brandvarnare. Den är inte större än en golfboll. Men jag ville helst slippa spackla gamla hål. På ett vitmålat gipstak är det inte lätt att maskera lagningar. Och nu kan jag berätta att ett c/c avstånd på 4,2 cm mellan befintliga skruvhål går att dölja med marknadens minsta brandvarnare (men ta bort eventuella pluggar i de befintliga hålen). Modellen är dessutom så lätt att jag vågade mig på att skruva direkt i gipsen med lätt fuktade medföljande skruvar. Det var butikssäljaren tips som gammal byggare. Nu sitter brandvarnarens takfäste dikt an mot taket för att undvika onödiga ”kryphål” för insekter.

Hoppas att den optiska brandvarnaren Invisible från Schneider Electric sitter uppe i taket tio år utan falsklarm. Den är inte iögonfallande men svår att låta bli att titta på.

Bild-427
Liten storlek och stilren design till ett helt okej pris, 299 kr inkl femårsbatteri

Fortsättning på föregående inlägg.

Bild-425
Insamlingsbrunn på ”taket” till den nergrävda regnvattencisternen i den moriska fästningen Castelo dos Mouros. Den militära försvarsanläggningen byggdes på 700-talet i Sintra utanför Lissabon. Cisternen är 18 x 6 x 6 meter och var det säkraste sättet att garantera dricksvatten på bergstoppen 420 m över havet. I bakgrunden syns det nyinvigda kaféet och museumshopen (maj 2013)

Green Star i Australien har klassningssystem för enskilda byggnader och för hela stadsdelar. I manualen för Green Star Communities beskrivs Australien som den torraste bebodda kontinenten i världen. Australien har den tredje största vattenkonsumtionen per invånare. På stadsdelsnivå premieras därför projekt med tillgång till alternativa vattenresurser, t ex återanvändning och regnvatteninsamling, och bra system för att upptäcka läckage. Varenda droppe är dyrbar i ett land som ständigt drabbas av torka. På byggnadsnivå premieras bland annat vattensnåla installationer.

Green Star – Multi Unit Residential (version 1, 2013-02-13) tilldelar max fem poäng för indikatorn Wat 1, Occupant Amenity Water. Systemet har utformat flera designkriterier för att säkerställa hushållning med vatten. Byggnader med vattensnåla installationer, t ex snålspolande blandare och wc, får upp till två poäng. Byggnader som möjliggör återanvändning av vatten för all tvätt och wc-spolning kan få ytterligare tre poäng, dvs totalt fem poäng för en byggnad med de bästa förutsättningarna.

Poäng för indikatorn Wat 1 1 poäng 2 poäng
WC 3 l/spolning 2.5 l/spolning
Tvättställsblandare 6 l/min 4.5 l/min
Köksblandare 6 l/min 4.5 l/min
Duschblandare 9 l/min 7.5 l/min

Källa: Potable Water Calculator Guide 

Som jämförelse kommer här siffror från vår bostad Villa Trift 3.0 som miljöklassades enligt systemet Miljöbyggnad. Eftersom systemet saknar direkta krav på vattenhushållning påverkades klassningsresultatet inte av de valda vattensparande lösningarna. I Villa Trift 3.0 installerades år 2010 snålspolande toaletter, modell Ifö Sign, och sparblandare från Mora, modell MMIX Eco Safe. Toalettstolen använder 4 l/helspolning och 2 l/halvspolning. Tvättställsblandaren förbrukar maximalt 6 l/min, köksblandaren 10 l/min och duschblandaren 8–10 l/min. Som tillval har vi dessutom plusflöde installerat i tvättställ och kök, dvs ca 50 % reducerat flöde om spaken lyfts till normalläget (för att få 100 % flöde måste spaken hållas i högsta läget och när spaken släpps återgår den automatiskt till sparläget). Termostatblandaren i duschen har en inbyggd ECO-funktion. För att få högre vattenflöde trycks knappen ner och ratten kan vridas till önskat läge.

Code for Sustainable Homes (Technical Guide, nov 2010) är ett brittiskt miljöklassningssystem för bostäder där beräknad vattenförbrukning är en av indikatorerna för vattenhushållning. Beräknad vattenförbrukning är en bra indikator eftersom den faktiska förbrukningen kan följas upp i driftfasen vid normalt brukande, även om det inte finns krav på driftuppföljning för verifiering. Jag tycker att det är en fördel med indikatorer som är inriktade på användning och inte enbart teknisk prestanda. Level 3 är mimikravet för statligt stödda hyresrätter sk ”social housing”. Code for Sustainable Homes har även en indikator för vattenanvändning utomhus (Wat 2 – External Water Use) som inte är obligatoriskt till skillnad från indikatorn nedan.

Wat 1 – Indoor Water Use
Water consumption (litres/person/day) Credits Mandatory Levels
≤ 120 l/p/day 1 Level 1 & 2
≤ 110 l/p/day 2
≤ 105 l/p/day 3 Level 3 & 4
≤ 90 l/p/day 4
≤ 80 l/p/day 5 Level 5 & 6

Genomsnittssvensken i ett hushåll använder 180 liter per person och dygn. Andra boendeåret använde vårt hushåll 86 liter per person och dygn och tredje boendeåret 92 liter per person och dygn. Vår årliga vattenförbrukning är ca 145 m3.

Bild-422
Växthuset i Villa Trift 3.0 med konventionell takavvattning

Vilka vattenreducerande förbättringar återstår för mig och min familj? Förutom två vinrankor vattnar vi aldrig på friland. Vi har i stället prioriterat grödorna i växthuset som behöver regelbunden vattning under sommaren. En vattensparande möjlighet är regnvatteninsamling från växthustaket för bevattning.  Systemet måste vara flexibelt och tillåta både gratis regnvatten under sommaren och återgång till traditionell takavvattning via dagvattenledningen resten av året. Men vid ett snabbt överslag kommer jag fram till att vattenbesparingen inte kan bli mer än 0,5 % av vår totala årliga vattenförbrukning! Vi hade kunnat spara betydligt mer vatten med en nergrävd cistern för insamling av regnvatten till spolning och klädtvätt. Eller med återvinning av duschvattnet.

Blandare och wc-stolar är redan snålspolande som jag nämnde tidigare. Men idag finns energiklassade blandare. När det är dags att byta om ca 10 år blir det så klart A-klassade blandare. Men tekniken är inte den stora utmaningen. Som vanligt är det miljörelaterade beteende helt avgörande för vattenhushållningen.