arkiv

miljöanpassat byggande & boende

I fredags 21 december var dagen som kortast och solvinkeln var den lägsta under året. Dagen har redan blivit två minuter längre. Fast det är inget som märks. Solen går fortfarande upp vid halv nio och ner vid halv fyra. Därför kan det vara skönt att bli påmind om ljusare tider. Det är nu vintersolen når som längst in i huset eftersom överkanten på fönstren i Villa Trift 3.0 är placerade högre upp än normalt, 2,50 m över golvet istället för 2,10 m. Det finns heller inga byggnader eller träd i söder som avskärmar den lågt stående solen.

Jag matade in våra värden i gratisverktyget SunAngle calculator som jag har skrivit om i tidigare inlägg. Man behöver veta breddgraden och mata in datum och tid (se utförliga instruktioner i tidigare inlägg) och vips så räknar kalkylatorn ut solvinkeln, jordaxelns exakta lutning, soluppgång och solnedgång. Solvinkeln var 10,84 grader fredag 21 december 2012 på Skördevägen i Lund. På sommaren när solen står som högst är vinkel ca 57 grader.

Bild-291

Igår avslutades Musikhjälpens insamling för barn i slummen som har rätt till rent vatten. I Sverige är vi bortskämda med god tillgång på friskt vatten direkt från kranen. Därför kostar inte vatten särskilt mycket, mellan 10 och 30 kr per m3 beroende på den fasta avgiftens storlek. Vårt vatten i Lund produceras av Sydvatten (dvs de transporterar och renar vatten från i huvudsak Bolmen) och vattnet levereras av VA Syd. Kostnaden för vattenförbrukningen i vårt hushåll var det senaste året 23 kr/m3 vilket motsvarar en månadskostnad på ca 280 kr.

Bild-289
Värme, vatten och elektricitet – självklarheter i svenska bostäder sedan länge

Men priset för en vara speglar inte alltid dess värde för konsumenten. Vad är egentligen rent vatten värt för oss i ett välfärdssamhälle som Sverige? Östersunds tingsrätt beslutade nyligen om en kompensationsnivå för en hyresgäst som drabbades av otjänligt kommunalt vatten när parasiten kryptosporidium slog till i Östersund 2010. Hyresgästen som hade hoppats på 15 % fick rätt till en 5-procentig hyresminskning under de tre månader som vattnet var otjänligt. Fastighetsbolaget Östersundshem tyckte att 50 kr var mer skäligt. Om hyresgästen hade bott i en genomsnittlig lägenhet i Malmö med en genomsnittlig årshyra på 1029 kr/m2 innebär det en hyresminskning med ca 300 kr i månaden, dvs ungefär samma storleksordning som kostnaden för vatten per månad i mitt hushåll (källa SCB).

Hur värdesätter man tillgången till rent vatten? Är 5 % av hyran för mycket eller för lite? Man inser att det är komplicerat att värdera nyttor i pengar när man tänker på alla andra krav en bostad ska uppfylla. De mest grundläggande kraven är ett klimatskydd, värme (eller kyla i varma länder) för att hålla en innetemperatur på 20­-24 grader, elektricitet för belysning och apparater, sophämtning, avlopp, frisk luft, rent vatten utan legionellabakterier och kryptosporidium. Dessutom finns krav på brandskydd, en bullerfri ljudmiljö, dagsljus och utsikt. Bostaden ska vara säker och hygienisk utan tak som rasar, kackerlackor eller mögel. En funktionell bostad är minst lika viktig med avskilda rum för matlagning, måltider, samvaro, sömn, hygien och förvaring. Numera förväntar vi oss dessutom snabb bredbandsuppkoppling.

Kostnaden för en bostad ska täcka alla dessa egenskapskrav. Bostadens inre värden ska inte behöva rangordnas och vägas mot varandra. Viktning är alltid ett svårt kapitel och en av de största utmaningarna i t ex ett miljöklassningssystem. I nästa inlägg tar jag ett kliv tillbaka och fortsätter redovisningen av delpoängen för de olika indikatorerna i MediaCityUK, världens första miljöklassade stadsdel. Turen har kommit till området Transporter, ett av tre områden som har viktats högst i BREEAM Communities.

Bild-290
Odling på gemensamma odlingslotter, uteplatsen och balkongen – självklarheter i framtidens bostäder?
Till vänster: Lokal matproduktion på Rosengårdsfältet. Till höger: En del av årets skörd på Skördevägen 20

Efter dagens studiebesök passade jag på att ta en fotorunda runt Villa Trift 3.0. En förmiddag med frost och flera minusgrader men stålande sol. Jag var mest nyfiken på hur baksidan ser ut jämfört med förra året när jag tog ”termobilden”. När fasaden förra året var täckt  med ett lager av iskristaller på fasaden var vissa partier utan is vilket skulle kunna tyda på ojämn uttorkning av väggen och ojämnt värmeläckage. I år när det är samma väderförhållanden är hela väggen åter täckt av ett tunt lager iskristaller men man anar balkarna ovanför fönstren. Fogarna mellan de stående lättbetongelementen är också synliga precis som förra året. Elementen limmas ihop med ett särskilt bruk som förmodligen leder ut lite värme. Skulle  vara intressant med ett utlåtande från en byggnadsfysiker.

Bild-283

Bild-286
Norrfasaden på Villa Trift 3.0 är täckt med iskristaller 12 december 2012. Kombinationen av fuktig uteluft, temperatursänkning på natten med en kall klar himmel kan ge frost på fönsterglas och fasader. Den termiska strålningen mot himlen gör att temperaturen på oavskärmade ytor får lägre temperatur än luften och fukten som kommer i kontakt med de avkylda ytorna kondenserar eller fryser till is

bild639
Norrfasaden på Villa Trift 3.0 för ungefär ett år sedan 23 januari 2012. Då var fasaden fläckvis täckt med iskristaller vilket skulle kunna tyda på ojämn uttorkning

Bild-285Bild-284

Så här i vintertid väcks kanske längtan efter en vedeldad braskamin på nytt. Eller så finns en kamin redan på plats men det saknas funktionell förvaring för veden som helst ska torka inomhus ett tag före användning. Inför bygget av Villa Trift 3.0 funderade vi länge på den mest praktiska lösningen och bestämde oss till slut för en egendesignad lösning. Det finns precis lagom plats för ett tvåveckorsförråd bredvid den inklädda och isolerade insatskaminen.

Höjd överkant: 180 cm över golvet
Bredd: 80 cm
Djup: 30 cm
Material: 25 mm ihopsvetsade fyrkantsprofiler av stål
Tillverkad på beställning: Lunda-Smide
Pris: Ca 5000 kr
Kapacitet: 2 x ca 0,2 m3 = 0,4 m3 (38 cm vedlängd). Rymmer ca 700 kWh askved (värmevärde, se nedan)
Övrigt: Lättstädat utrymme under botten vid golvet (10 cm fritt). Optimal stapling eftersom ställningen saknar horisontella fack

Bild-281

Bild-280
Veden håller en maximal fukthalt på 20 %. Vedlagret är utomhus men förvaras inomhus minst en vecka för att bli av med ytfukten

bild748
Den vattenmantlade kaminen fick i somras en ny dubbelglaslucka som invigdes i slutet av oktober 2012. Värmestrålningen genom luckan har minskat som vi hoppades på. Så mycket som möjligt av värmen ska ladda ackumulatortanken istället för att värma rummet genom strålning. Just nu eldas askved från en två år gammal vedstack med ett energiinnehåll på 2 900 kWh per fast m3, 1 740 kWh per travad m2 (2 900 kWh x 0,6). Källa: Virkesmätarföreningen

Bild-273
1 december 2012 på Skördevägen i Lund: Nysnö på den gula oreganoplantan, en favorit i kryddlandet som fortfarande kan skördas

Bild-272
1 december 2010: Första vintern i Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund. Gångvägen till huset skottades redan i november!

Bild-274
1 december 2009: Markarbeten på tomten på Skördevägen i Lund inför bygget av Villa Trift 3.0

Tomten där Villa Trift 3.0 står idag var tidigare en vändplats och bestod till större delen av asfalt, dvs B-klassad mark för att anknyta till min genomgång av miljöindikatorerna i BREEAM Communities. Indikatorn eller kontrollpunkten Effektiv markanvändning delar in tomter i olika klasser. B-klassad mark är tidigare exploaterad/anlagd mark som prioriteras framför oexploaterad mark vid nybyggnation. Central mark premieras framför mark utanför staden.

Detaljplanen medgav tyvärr bara en byggnad i ett plan. Ett tvåplanshus är annars mer kostnadseffektivt och energioptimalt att bygga eftersom den omslutande ytterarean (golv, väggar och tak) är mindre i förhållande till uppvärmd golvyta.

Idag kan man delta i den konsumtionskritiska manifestationen genom att avstå från att köpa något i 24 timmar. Den första köpfria dagen inföll 1992 i Vancouver enligt Wikipedia. I Sverige infaller den alltid sista lördagen i november. Vi är programmerade för att konsumera och stödja en ständig ekonomisk tillväxt. Men hur går oändlig tillväxt ihop med ändliga resurser? Läs mer om manifestationen på bloggen En köpfri dag. På samma blogg finns även en länk till dokumentären Glödlampskonspirationen om ni inte har sett den tidigare. En riktig tankeväckare!

Här kommer ett kort angeläget avbrott i den pågående fördjupade genomgången av klassningsresultatet för MediaCityUK. Hittar man ett värdefullt lättanvänt verktyg som SunAngle måste man dela med sig precis som skaparen av denna enkla kalkylator har gjort.


För en miljöarkitekt är solen alltid närvarande i designen av planer eller byggnader. Antingen för att tillgodogöra sig solenergin aktivt eller passivt. Eller för att skydda sig mot den varma sommarsolen. Det förvånar mig att man så sällan ser solen i arkitektstudenternas sektioner. För att bli medveten om solens påverkan på utformningen måste den finnas med på pappret redan vid första pennstrecket. Med SunAngle shareware finns ingen ursäkt längre! Mata bara in koordinaterna för platsen där huset ligger. Koordinaterna hittar man enkelt på Google Maps:

1. Ställ markören över platsen och högerklicka.
2. Välj ”Vad finns här”.
3. Vips så dyker koordinaterna upp i sökrutan högst upp på sidan.

Nu är det bara att fylla i uppgifterna i formuläret i SunAngle. Själv kollade jag dagens solvinkeln när solen står som högst mitt på dagen. Solvinkeln framgår av output-rutan längst ner till vänster. Idag när en månad återstår till vintersolståndet är solens vinkel 14,44 grader över horisonten. På vintersolståndet när solen står som lägst kl 12 är den ca 11 grader. Hur är det hos dig på din breddgrad där du bor? Det tar mindre än en minut att få reda på svaret i SunAngle…

Fortsättning från föregående inlägg.

Camilla Brunsgaard från Ålborg Universitet har undersökt hur de boende i tre av de åtta Komforthusen upplever boendet i ett passivhus genom både kvalitativa och kvantitativa studier. Hennes slutsatser var att:
1. Solorienteringen kan inte styra fönsterplaceringen. Ta hänsyn till utemiljön och insyn samt planera för halvprivata ytor utanför huset. (Självklart är insyn besvärande om har huset har stora uppglasade partier mot den offentliga gatan oavsett om man bor i passivhus eller ordinära hus, tänker jag.)
2. Överväg bättre vädringsmöjligheter och utvändiga solskydd och gör innemiljösimuleringar i enskilda rum. Det var för varmt under sommaren i alla tre hus. Vissa rum var mer utsatta.
3. Informera de boende i passivhus att man inte behöver vädra. Ofta vädrar man av gammal vana.
4. Installera individuell temperaturreglering så att enskilda rum kan anpassa innetemperaturen. En del rum, t ex gavelrum med två ytterväggar kan annars få för svalt på vintern.


I Villa Trift 3.0 finns ett öppningsbart takfönster av två skäl: för att ge mer dagsljus i hallen och möjlighet till bra tvärdrag sommakvällar med höga dagtemperaturer. Ett högt sittande fönster ger en skorsteneffekt och förstärker självdraget. Samma tanke fanns i Sveriges första passivhus i Lindås som ritades av Hans Eek

Mina reflexioner är att den optimala bostaden borde vara ett miljöklassat passivhus, t ex miljöklassat enligt Miljöbyggnad. Det svenska klassningssystemet Miljöbyggnad lägger nämligen stor vikt vid innemiljön och bedömer ljudkvaliteten (installationer och ljud utifrån), risken för radon, fuktsäkerhet, förekomsten av trafikrelaterade kvävedioxider i inneluften, ventilationsflödet, den termiska komforten både vinter- och sommartid i de mest utsatta rummen, dagljuskvaliteten och risken för legionella i tappvarmvattnet. Passivhusen i Beckomberga som byggdes av NCC och är ritade av Brunnberg & Forshed miljöklassades strax efter Villa Trift 3.0.

En annan reflexion efter min fjärde Passivhus Norden-konferens är att det egentligen inte är någon konst att bygga ett optimalt passivhus efter alla utvärderingar som gjorts de senaste åren. Den stora utmaningen är snarare att ändra våra energirelaterade beteendevanor, t ex vädringsvanor, krav på hög innetemperatur vintertid istället för att anpassa klädseln efter årstiden, hur länge man står i duschen, matlagning, disk-, och tvättvanor osv. Att hitta en godtagbar och rimlig boendestandard med hänsyn till global rättvisa. Eftersom EU har bestämt att alla nya hus från 2020 ska vara nära-noll-energi-hus är miljömedveten etik en mycket större knäckfråga en tekniken.

I  förra söndagens Nybyggt-bilaga i Sydsvenskan uppmärksammade Birgitta Nordquist (lektor på Installationsteknik, LTH) de energislösande vädringsvanorna i Flagghusen i Västra Hamnen i Malmö. De flesta byggnaderna färdigställdes 2007 och energimålet var 120 kWh/m2 år inkl hushållsel, dvs långt ifrån passivhuskraven. Men i Flagghusen finns mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning, sk FTX-ventilation, precis som i passivhusen. I Flagghusen vädrar man bort överskottsvärme på sommaren. Drygt hälften av de boende vädrar dessutom varje dag eller nästan varje dag under uppvärmningssäsongen trots att den balanserade ventilationen säkerställer tillräckligt ventilationsflöde. Ett fönster på glänt kan släppa in 90 liter kall uteluft per sekund.


Ventilationsaggregatet Pingvin Eco i Villa Trift 3.0 med roterande värmeväxlare och partikelfilter som renar uteluften och frånluften från badrum, kök och tvättstuga


Ventilationsaggregatet med stängd lucka och synlig kondensisolerad utelufts- och avluftskanal

Jag bor själv i ett nybyggt hus (Villa Trift 3.0) med FTX och har aldrig haft något behov av att frivilligt vädra under eldningssäsongen. Luften är lika frisk och skönt förvärmd varje morgon när man vaknar trots stängd innerdörr. Men vid några tillfällen släpper vi in extra uteluft:
1. När köksfläkten ventilerar bort matos rakt ut genom imkanalen ställer vi köksfönstret invid spisen på glänt för att köksfläkten inte ska dra ut uppvärmd rumsluft. Köksfläkten är inte kopplad till ventilationssystemet.
2. När vi fyller på ved i den vattenmantlade kaminen öppnar vi samtidigt terrassdörren till växthuset för att en kort stund skapa lite övertryck. Alternativt ändrar vi till övertryck i manöverpanelen till ventilationsaggregatet. Annars är risken att lite rök kan dras in i rummet. Ventilationen i FTX-ventilerade hus är normalt inställda på ett svagt undertryck.
3. När dörren till skafferiet öppnas i köket smiter det in lite extra uteluft den vägen. Det ouppvärmda skafferiet har två väggventiler i ytterväggen mot norr och är egen klimatzon helt separerad från det övriga husets ventilationssystem.

På Passivhus Norden-konferensen i Trondheim handlade flera sessioner om inneklimat och beteendevanor i passivhus. På Arvid Dalenhaugs (Institut for bygg, anlegg och transport, NTNU) session framgick det att det är lika vanligt med vädring på sommaren i ordinära bostäder som i passivhusbostäder. Överskottsvärme är alltså inget nytt problem kopplat till passivhusbyggande men icke desto mindre ett problem som bör lösas. Ole Daniels från Ålborg Univeristet bekräftade problemen med övertemperaturerer sommartid i åtta danska passivhusvillor, Komforthusen. Innemiljömätningar har pågått i tre år i Komforthusen, från okt 2008 till sept 2011. De sämsta husen hade övertemperaturer 25 till 30 % av tiden. Rådet i svenska passivhuskriterier är att innetemperaturen i det mesta utsatta rummet får vara över 26 grader max 10 % av tiden från april till september.

Det finns flera möjliga åtgärder t ex utvändiga solskydd, öppningsbara fönster för naturlig ventilation genom tvärdrag, nattkylning genom forcering av ventilationsflödet så att sval nattluft får kyla sovrummen via tilluftsdonen. Öppningsbara fönster i sovrum tycker man borde vara en självklarhet men det finns exempel på passivhus med enbart fasta fönster i sovrum.

Fortsättning följer…

Det är alltid lika inspirerande att höra skickliga, ansvarsfulla och engagerade arkitekter tala om sina projekt. Walter Unterrainer är professor på den nya arkitekthögskolan i Umeå. Jag har aldrig sett honom live men hans namn var bekant. När jag kom hem grävde jag i fotoarkivet och hittade en passivhusvilla i Feldkirch i Voralbergen i Österrike med textilfasad, pellets och solceller på taket, byggd 2004 och signerad Walter Unterrainer. Det var min första studieresa utomlands med energitema och husets originella fasad med textilväv gjorde ett bestående intryck. Läs tidningen Arkitektens intervju med honom 2009.


På Passivhus Norden 2012 i Trondheim handlade hans presentation om ombyggnad av ett hyreshusområde från 50- och 60-talet i tyska Amberg. En stor andel av byggnadsbeståndet i Tyskland är precis som i Sverige uppförd före 70-talet. I Sverige handlar det om 60 %. Den stora utmaningen var att hålla nere kostnaden och säkerställa kvarboende under genomförandet. Målet var 46 kWh/m2 år, 50 % lägre energianvändning än gällande tyska regler. Men projektet var inte enbart ett energieffektiviseringsprojekt utan lika mycket ett socialt hållbarhetsprojekt. Bottenvåningen har anpassats för bättre tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Grönytor är uppgraderade för att bli mer användbara, liftar installerades istället för utvändiga platskrävande ramper och balkongerna utökades och blev mer privata med insynsskyddade förrådsväggar mellan balkongerna. Husen värms med fjärrvärme. Men ett kanalsystem för både till- och frånluft var för komplicerat att installera med kvarboende hyresgäster. Här finns tilluften istället i fasad ovanför fönstren. Tilluften värms upp till 10 grader över uteluftens temperatur. Uppföljning av beräknade värden pågår under tre år.

Ledorden i Walter Unterrainers presentation var ”akupunktur och människor i fokus”. Akupunktur i planering och design tolkar jag som nedslag och punktvisa förbättringar som tillsammans ger en mer meningsfull fungerande helhet. Att arkitektur alltid handlar om människors upplevelser och behov (nuvarande och kommande) framför ytlig design borde vara en självklarhet för alla praktiserande arkitekter.