arkiv

miljöanpassat byggande & boende

Bild-293 Mellanstark chili från 2011 års odlingssäsong

Här kommer ett populärt recept i repris till julbordet. Maträtten passar även alla som är laktos-, gluten- eller mjölkintoleranta.

Het rödkålssallad med smak av chili och toppad med sesamfrön och cashew
(ursprungligen publicerat i COOP Mersmak 2010)

8 portioner
Tillagningstid: 10 minuter
Hållbarhet: 3–4 dagar i kylen

Ingredienser

½ huvud rödkål, 800 gram

1 dl solros- eller majsolja (jordnötsolja går också bra)

1 tsk sesamolja

½ dl risvinäger

½ msk råsocker

2 msk pressad lime

1 ½ tsk salt

1 röd chili, urkärnad och finhackad eller sambal oelek (själv tar jag alltid båda ingredienserna, och  antal chilifrukter beror på styrkan)

1 ½ dl rostade svarta och/eller ljusa sesamfrön

1 ½ dl osaltade rostade och hackade cashewnötter

Tillagning

  1. Skär bort roten från rödkålen och hyvla kålen med en osthyvel eller strimal fint med kniv eller i matberedare.
  2. Blanda olja vinäger, socker, lime, salt och chili och blanda med kålen.
  3. Strö över lite frön och nötter före serveringen (de blir mjuka om de står i kylen).

Njut av smaken och den vackra färgen!

Bild-493

I helgen testströk jag den ena entréhallen med en ny ekologisk väggfärg som ska vara ett likvärdigt alternativ till Auro 321. Den nyfunna färgen kommer från Färgbygge och heter Eco Proffs Vägg. Färgen är lika behaglig att stryka på väggen som Auro 321. Men varför byta färg? Säljaren lovar att Ecoproffsfärgen ska vara lättare att rengöra eftersom den härdade färgen är hårdare. Den innehåller ingen apelsinolja som finns i Auro 321 vilket är en fördel för överkänsliga. Båda färgerna är diffusionsöppna, tycks ha lika bra täckförmåga och innehåller enbart förnybara ämnen. Av innehållsdeklarationen (eller egentligen säkerhetsdatabladet) framgår det att Eco Proffs är en kaseinbaserad väggfärg. Auro 321 är däremot en naturhartsfärg som innehåller olika oljor, kalcit och kaolin som bindemedel.

Men det är tveksamt om Eco Proffs passar att använda på nyuppförda lättbetongväggar eftersom lättbetong de första åren innehåller en hel del tillverkningsfukt som inte funkar med proteinämnen i färg. När vi byggde vårt hus fick jag rådet av en fuktexpert att undvika färger med proteiner som t ex äggoljetempera för att minska risken för mögel på fuktig lättbetong. Efter tre år är väggarna uttorkade och det bör vara okej att testa en kaseinfärg.

Eco Proffsfärgen är inlagd i husets loggbok. Jag utvecklar och förklarar nyttan med loggboken (som är ett krav i klassningssystemet Miljöbyggnad) i nästa inlägg…

Bild-492

PS Valet i helgens aroniabak föll på pajrecept 1. Den blev god och var relativt enkel att tillaga trots att det var en mördeg i botten. Mandelmassan på pajskalets botten var en smakhöjare och fungerade utmärkt tillsammans med aroniabärens lite sträva smak.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-003
Fiffig solpanellösning för platta tak som monteras utan att papptaket perforeras. Plattor av betong fungerar som tyngder och håller konstruktionen på plats

Tvådagarskonferensen i Kista överraskade publiken med två nationella besked. Det första gäller mikroproduktion av el. Istället för netttodebitering införs en generös årsvis skatterabatt för privatpersoner som producerar och säljer solel till nätet. Bengt har beskrivit förslaget och konsekvenserna utförligt på sin blogg, ”bengts blogg vi i villa”.

Det andra beskedet kom från Byggkravsutredningen och gäller den omdebatterade frågan ifall kommuner ska få ställa högre än Boverkets byggregler, t ex mer ambitiösa energikrav och förhöjda nivåer för tillgänglighet. Förslaget som nu läggs fram säger bland annat att: ”En kommun får inte ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt denna lag. Om en kommun i ett ärende enligt denna lag ställer sådana egna krav är dessa krav utan verkan.”

Kommunerna förlorar enligt lagförslaget möjligheten att driva på utvecklingen av byggnader med högre energiprestanda. Enligt promemorian är bakgrunden till utredningen att landet ska ha enhetliga regler. Men varför skärper inte Boverket sina energikrav i byggreglerna (som Danmark och Norge) så att alla husbyggare i landet fått samma spelregler och kommunerna skulle då inte behöva gå öre. På konferensen inledande plenumdebatt svarade civil- och bostadsministern Stefan Attefall att Boverket bygger sina regler på vetenskapliga undersökningar om vad som är kostnadseffektivt och på remisser till byggbranschen. Men representanten för byggbranschen i panelen, Mattias Lundgren från NCC Boende, var i alla fall positiv till tuffare nationella byggregler. Läs mer i promemoria om förslaget till lagändring.

om_puls2
Författare: Staffan Sjöberg. Illustratör: Kiran Maini Gerhardsson

I dagens inlägg blir det ett boktips. Men tipset vänder sig i första hand till föräldrar med barn på mellanstadiet (och lågstadiet) som kan uppmärksamma klassläraren på att det finns bra teknikböcker på marknaden. Staffan Sjöberg har skrivit en pedagogisk bok om teknik för mellanstadiet för bokförlaget Natur & Kultur som precis har kommit ut i en omarbetad utgåva. Boken för lågstadiet håller på att produceras just nu. Jag har bidragit med illustrationer, Kari har gett boken en aptitlig form, Mattias har valt alla foton, Marie är textredaktör och Lisa håller i hela projektet. Barnen får lära sig systemtänk redan i årskurs 4! Förhoppningsvis kan böckerna påverka barnens miljömedvetenhet och väcka deras nyfikenhet på all teknik som omger oss. Det är inte många mellanstadiebarn som vet var värmen i radiatorerna kommer från. För mig som arkitekt blir livet ännu rikare när jag får växla mellan att teckna teknik och rita hållbara hus. Testa en av uppgifterna i boken:

Jämför kollektivtrafik med bilåkandet!
1. Hur många passagerare ryms i tågvagnarna?
2. Hur många bilar kan två tågvagnar ersätta?

om_puls4

Bild-456

Var i Kista för första gången på årets Ekobyggmässa i Victoria Tower (färdigställt 2011, ritat av Gert Wingårdh). Hotell- och restaurangverksamheten blev Svanenmärkt före sommaren. Men jag missade förstås att kolla Skybaren på 34:e våningen. Hörde att hotellpriset för ett enkelrum var uppe i 3 000 kr inför Ekobyggmässan och konferensen! Trycket är stort när 800 deltagare ska på konferens (totalt 2000 inkl mässdeltagare under 11–12 sept dagar).

Några godbitar och reflexioner efter ett par snabbvarv bland montrarna: Utställningsdelen var snabbt överblickbar. Här fanns en blandning av konsulter och materialleverantörer, t ex hiss-, golv-, isolerings-, stom- och färgproducenter. Weber och Saint Gobainkoncernen har startat en ny hemsida som underlättar miljöanpassade materialval http://hallbartbyggande.se/. (Har själv inte hunnit testa deras verktyg men alla webbverktyg om driver på ett miljöanpassat byggnader är för det mesta bra.) Verktyget vänder sig till den som har valt någon av Saint-Gobains produkter och behöver veta hur materialen värderas enligt olika miljöklassningssystem.

Blev jätteglad när jag hittade ett alternativ till nr 321 från Auro som vi har använt på väggar och i tak i vårt eget hus, Villa Trift 3.0. Vår färg är för inomhusbruk och består helt av förnyelsebara råvaror. Den är matt, lättstruken och helt diffusionsöppen, dvs släpper igenom fukt som vandrar igenom lättbetongväggen. Nackdelen för överkänsliga är att den innehåller apelsinolja som avger en tydlig citrusdoft vid påstrykning och ett bra tag efteråt. Själv tycker jag att den luktar gott och gör målningen till ett nöje. Färgen på väggen är något känslig precis som andra matta färger. Alla fläckar går inte lika lätt att få bort. På mässan hittade jag väggfärgen ECO Proffs Vägg från Färgbygge som är en motsvarande kaseinbaserad färg. Enligt säljaren är fördelen med ECO Proffs är att den kan brytas i flera färger utifrån NCS färgsystem och att den påstrukna ska vara lätt att rengöra. Jag frågade om den är Svalanmärkt och det är på gång. Vore bra om Astma och Allergiförbundet godkänner en miljöanpassad inomhusfärg som inte är en plastfärg.

En liten plansch i en av montrarna om hållbar stadsutveckling fick mig att stanna upp. Hann aldrig fördjupa mig i planschen men reagerade på rubriken Maxastaden. Med Maxastaden menade förslagsställaren den optimala staden, blandstaden och den flexibla staden. Själv fick jag helt motsatta associationer. Ord och begrepp har verkligen helt olika laddning för olika människor, något som ofta kan försvåra kommunikation om hållbarhet.

Fortsättning på föregående inlägg.

Det finns mycket att säga om förra lördagens gåtur i Malmö: kunnig guidning av Tyke Tykesson (arkitekt på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad) med bra backup från gruppens arkitekter och spännande byggnadsprojekt som man skulle vilja se inifrån mm. Men jag nöjer mig med ett bildinlägg med några exempel och avstår från att kommentera så mycket. Vi kom tyvärr inte längre än till Akuten och Infektionskliniken pga av tidsbrist. Turen finns utlagd på Google Maps med kommentarer till några av byggnaderna. Nästa gång skulle jag vilja sätta ihop en gåtur i Malmös östra stadsdelar och studera bostadsförnyelse och stadsomvandlingsprojekt där Rosengårdsfältets odlingar är en självklar hållpunkt.

Bild-454
Region Skånehuset vid Dockplatsen. Cylindern av tegel är ett ventilationsschakt. Ljust och kompakt med hälften så mycket lokalyta per anställd som normalt. Region Skåne är bra på att skära ner. Byggnaden förbrukar 25 % mindre energi än maximalt tillåten energianvändning. Arkitekt: Kari Nissen Brodtkorb. Byggherre och fastighetsägare: Wihlborgs

Bild-455
Parkeringshus ritat av Krook & Tjäder

Bild-451
Överraskande inslag vid Södra Neptunigatan öster om Gäddan

Bild-452
Akuten och Infektionskliniken på SUS (Skånes universitetssjukhus). Form- och färgstark byggnad som fungerar bra i stadsbilden. De utvändiga loftgångarna används av besökare till patienterna i rummen innanför. Arkitekt: C F Möller

Bild-453

Bild-443
Solrosen – just nu kung i trädgården på Skördevägen 20 i Lund

Vill du
– spara pengar på lång sikt,
– minska ditt klimatavtryck,
– värna din hälsa och vår miljö?

Tisdag 8 oktober tipsar jag om vad småhusägare och egnahemsbyggare kan tänka på inför en ombyggnad eller nybyggnad. Mitt eget hus, Villa Trift 3.0 i Lund, är den första miljöklassade bostaden enligt systemet Miljöbyggnad och Sydsvenskan Nybyggt följde hela bygget i en serie med elva artiklar. I föredraget delar jag med mig av mina erfarenheter både som byggherre och arkitekt med miljöinriktning.

Fortsättning på föregående inlägg.

I förra inlägget redogjorde jag för kostnaderna i samband med miljöklassningen av ett småhus (miljösamordning och avgifter till SGBC Sweden Green Building Council som ansvarar för certifiering och utveckling av systemet Miljöbyggnad). En mindre kostnad för obligatoriska mätningar tillkommer, se nedan.

Obligatoriska mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider inomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Radon, långtidsmätning under uppvärmningssäsongen, 2 provtagare (2011–2012) 625 kr
Summa 2 875 kr

Jag valde frivilligt att komplettera med fler mätningar på uppmaning av professor Jan Levin på Fenix Environmental i Umeå. Vill man veta inomhusmiljöns kvalitet är provtagning av radon, VOC, bensen (ingår i VOC-mätningen), formaldehyd och kväveoxid ett minimum, dvs samma provtagningar som gjordes i Boverkets rikstäckande undersökningen BETSI 2007-2008 (Byggnaders energiprestanda, tekniska status och innemiljö)

Frivilliga mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider utomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Kvävedioxider inomhus sommartid, 2 provtagare à 875 kr (sept 2011) 1 750 kr
Lättflyktiga organiska ämnen, TVOC, 1 provtagare (jan 2012) 2 500 kr
Formaldehyd, 1 provtagare (jan 2012) 1 125 kr
Ljudmätning – trafik och installationer (maj 2012) 12 056 kr
Summa 19 681 kr

Läs mer här om resultatet av innemiljömätningarna.

Bild-434
Provtagare för mätning av formaldehyd (modell UMEx)

Bild-435
VOC-mätning med passiv provtagare

Fortsättning på föregående inlägg.

Bild-434
Tidslinje med planering, byggande och miljösamordning i Villa Trift 3.0

Nedan följer en sammanställning över tidsåtgången för miljösamordning i projektet Villa Trift 3.0. Jag var en av de första som klassade en byggnad enligt Miljöbyggnads kriterier (dåvarande Miljöklassad Byggnad). År 2010 fanns inte samma vägledning som idag (frågor och svar, tekniska förtydliganden) vilket innebar en del merarbete. Men kraven på dokumentation är högre idag. För min del innebar de ökade kraven på dokumentation en större arbetsinsats i verifieringsskedet. Arbetsinsatsen för att klassa ett projekt varierar naturligtvis beroende på ambitionsnivån (Guldninvån kräver t ex boendeenkäter), projektets storlek, samlade erfarenheter i projektet och på fördelningen av beräkningar mellan samordnare och konsulter. Förhoppningsvis kan totaltiden ändå ge en uppfattning om arbetet som är förenat med miljöklassningen av ett småhus. En insatt fastighetsägare till ett småhus kan göra mycket själv men tjänar på ta hjälp av en certifierad miljöbyggsamordnare.

Inlägget avslutas med en översikt över avgifterna till organisationen SGBC (Sweden Green Building Council) som certifierar och utvecklar systemet Miljöbyggnad. Den totala avgiften för Villa Trift 3.0 var mindre än hälften av dagens taxa. Priset har stigit kraftigt. Men den stora kostnaden är inte certifieringsavgifterna utan miljösamordningsarbetet: insamling av beräkningsunderlag och dokumentation, extra beräkningar av t ex innekomfort och dagsljus, fuktsäkerhetsarbetet och loggboken. I ett styckebyggt småhusprojekt är det en kostsam affär att värna hälsa och miljö. När det gäller lägenheter i flerbostadshus blir merkostnaden per bostad betydligt lägre. De klassningsrelaterade kostnaderna utgör en obetydlig del av priset för t ex en miljöklassad bostadsrätt.

Som byggherre och fastighetsägare räknar jag med att merarbetet för miljöklassningen är en bra investering och innebär en kvalitetssäkring av projektet. Mätningar har visat att Villa Trift 3.0 är ett sunt hus att leva i och risken för framtida fuktskador är liten.

Klassningsarbete för Villa Trift 3.0 (2009–2013)
enligt systemet Miljöbyggnad Ny/projekterad byggnad, version 2.0 2010
Skede Timmar Arbetsmoment
Projektering/produktion – preliminärcertifiering 15,5 Miljöklassningsrapport 2010-05-02 (indataprotokoll, insamling av underlag och beräkningar)
16 Fuktsäkerhetsdokumentation (inkl två fuktronder)
24 Loggbok (sammanställning av förteckning över BVD, nedladdning och digital förvaring av BVD)
3 Komplettering efter första granskning 2010-05-18
Beslut och godkännande från SGBC, preliminärcertifiering 2010-06-14
Driftskede
– verifiering
och certifiering
30 Egen verifieringsblankett och verifieringsrapport med bilagor 2012-05-28
6 Ny verifieringsblankett (framtagen av Miljöbyggnad)
2012-12-30
9 Första kompletteringen efter verifieringsgranskning (granskningsprotokoll, bilagor med nya intyg i verifieringsrapporten) 2013-03-31
4,5 Andra kompletteringen (granskningsprotokoll, bilagor med nya intyg i verifieringsrapporten) 2013-05-31
Verifieringsbeslut och godkännande från SGBC 2013-06-16

Summa arbetstid för miljösamordning
av projektet Villa Trift 3.0                                                                      108 tim

Avgifter inkl moms för Villa Trift 3.0 till SGBC

Granskning och preliminärcertifiering 2010                                       5 000 kr

Verifieringsgranskning och certifiering 2013                                      7 150 kr

Summa avgifter Villa Trift 3.0                                                               12 150 kr

Avgifter inkl moms för småhus enligt prislista 2013-07-01*

(Avgifter inom parentes inkl 30 % rabatt för SGBC:s medlemmar)

Registrering                                                                                              5 362 kr (3 750 kr)

Granskning och preliminärcertifiering                                                 21 450 kr (15 000 kr)

Verifieringsgranskning och certifiering                                                8 938 kr (6 250 kr)

Summa avgifter småhus                                                                       35 750 kr (25 000 kr)

* 10 % rabatt på ovanstående avgifter om ansökan sammanställs av certifierad Miljöbyggsamordnare

Källa: http://www.sgbc.se/avgifter-i-miljobyggnad