arkiv

miljöanpassat byggande & boende

bild-614

bild-610
Bösmöllan vid Kävlingeån, en pärla på vägen till Örtoftaverket från Lund

Fortsättning på föregående inlägg.

Att gå till 1,4 mil till Örtoftaverket från Skördevägen 20 och ta tåget tillbaka till Lund C blev precis så bra som jag hade förväntat. Vandringen och studiebesöket i Örtoftaverket var en del av ett högtidsfirande som avslutades med en återförening av deltagarna vid grillen senare på kvällen.

bild-612

Men varför välja det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta som slutdestination på en vandring genom Lundaslättens istället för en picknick i en naturskön slottspark? För mig symboliserar Örtoftaverket sådant som jag värderar högt som miljöarkitekt och medborgare: samarbete, kollektiv nytta och systemtänkande. Därför kunde jag inte tänka mig en bättre present till mina vänner på runt 50 personer.

Örtoftaverket är ett samarbete mellan fyra ägarkommuner: Lund, Eslöv, Lomma och Höör. Verket uppfördes, ägs och drivs av det kommunalägda energibolaget Kraftringen (fd Lunds Energi). Det biobränsleeldade Örtoftaverket producerar både el och fjärrvärme och ger kommunernas invånare möjlighet att välja ett förnybart energislag för uppvärmning av sina bostäder. Vi förväntar oss att kommunen ska underlätta vår klimatvardag och miljövänlig energi är ett sätt. Eftersom det är ett kommunalägt bolag går vinsten tillbaka till kommunerna. Örtoftaverkets fjärrvärme är även ett exempel på ett systemtänkande eller helhetstänkande med både miljöfördelar och effektivare värmeproduktion. Det är bättre att elda i en stor panna än i flera små eftersom rökgaserna i en större anläggning kan hanteras så att utsläppen blir mindre och verkningsgraden högre (rökgasrening och rökgaskondensering). En annan systemfördel med fjärrproducerad värme till skillnad från centralvärme i de enskilda husen är att miljöambitiösa energibolag lättare kan välja klimatsmarta förnybara bränslen. Att elda fastigheter med pellets och ved är inte alltid självklart i tätbebyggda områden. Privata kortsiktiga pay-back kalkyler, brist på utrymme i huset eller krav på enkel drift gör dessutom att många väljer värmepumpar framför klimatsmart förbränning i kombination med solvärme.

Jag har skrivit om Örtoftaverket i flera tidigare inlägg och länkarna finns här:
Glappen i tillvaron (2)
En sockerbit på slätten
En sockerbit på slätten (forts)
Tips på tätortsnära gåtur för lundabor

En del kanske undrar varför Örtoftaverket förtjänar så mycket uppmärksamhet på bloggen. Men för mig är det självklart att lyfta fram ambitiösa miljösatsningar där man dessutom hållit både tidsplanering och budget. Något som vi lundabor inte är bortskämda med. I lokalpressen förknippas Lunds kommunala projekt normalt med fuktskadade förskolor och skolor, tekniska brister i badhus osv. Det är förvånande att så lite har skrivits om Örtoftaverket som måste ses som ett exempel på framgångsrikt projektgenomförande med ett resultat att vara stolt över.

bild-613
Utmärkt guidning av Lennart Friberg från Kraftringen. Lennart var delansvarig för projektets genomförande och höll i den adminsitrativa delen. Hans inledande presentation i matsalen på sjunde våningen var levande och personlig. Intressant att få höra lite om processen fram till byggstart med överklagande och vikten av rätt kommunikation. På rundvandringen klarnade bränslets väg genom kraftvärmeverket. 
Sällskapet vägde sig på vågen (ca 3 ton) där fullastade lastbilar med bränsle vägs före stjälpning av lasten (flis, returvirke, torv och lite sekunda stamvirke som flisas på plats i krosshuset)

bild-615
Utsikt från 50 meters höjd över bränsleupplagen, stickspåret från Södra stambanan, slätten, Turning Torso och Öresundsbron. Planen är att ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016

bild-616
Bränslegången med skruvar och ett 63 m långt transportband som matar fram bränslet. Ifall det blir
 stopp på transportbandet ska verket klara 2 timmars ytterligare drift med bränsle från ett mellanlager i byggnaden. Här på området finns ingen ackumulatortank för att lagra värmen. Istället utnyttjar man ackumulatortanken på Gunnesbo där fjärrvärmen från Örtoftaverket dessutom kan höja temperaturen ytterligare. Värmepumparna som plockar värme från kilometerdjupa geotermihål ger maximalt 82 °C men  framledningstemperaturen till fastigheterna i Lund och Lomma behöver vara högre vintertid. Ingen lundabo kan ha missat den svarta ackumulatortanken vid Gunnesboverket som rymmer 20 000 m3. Volymen i ackumlatotrtanken i vårt hus, Villa Trift 3.0, är 0,5 m3 som jämförelse

bild-611
Turbinhallen. Ett kraftvärmeverk producerar både el och värme. Ångan som kokas i pannan driver en turbin och en generator som producerar el. Värmen i rökgaserna blir fjärrvärme. Men vi slapp uppleva hettan från turbinen och pannan eftersom anläggningen inte är i drift under sommaren när värmebehovet i fastigheterna är så litet. Högst upp på nionde våningen fick vi se den jättelika värmepannan ”upphängd” i taket för att stålet inte ska deformeras när pannan utvidgas vid eldning 

Fortsättning på tidigare inlägg.

I mars påbörjade jag en serie inlägg där jag rapporterar från ett påbyggnadsseminarium om klassningssystemet Miljöbyggnad. Det har varit ett långt uppehåll men min ambition är fortfarande att dela med mig av tolkningar och erfarenheter från seminariet om ett nationellt frivilligt miljöklassningssystem som har varit i bruk sedan 2010.

Raskt till saken. När jag hänvisar till kriterierna i manualen avses Miljöbyggnad version 2.1 (2012-02-02). Mina exempel gäller flerbostadshus om annat inte anges. Systemet utvecklas av föreningen SGBC (Sweden Green Building Council). Samma förening miljöcertifierar även projekt enligt Miljöbyggnads kriterier.

I ett ombyggnadsprojekt kan det vara trixigt att avgöra när manualen för befintliga byggnader eller när manualen för nyproducerade byggnader ska användas. Utgångspunkten ä densamma som i Boverkets byggregler (BBR): nyproduktionsreglerna gäller även när ett hus byggs om. Men det kan finnas möjlighet att göra avsteg från de hårdare nybyggnadskraven och då kan bedömningskriterierna för befintlig byggnad användas. Anta att bara ventilationssystemet i en befintlig byggnad ska byggas om. Då kan projektet använda sig av manualen för befintliga byggnader. Ta till exempel indikator 7, Ventilationsstandard. För att uppnå bronsnivån i manualen för befintliga byggnader är kriteriet en genomförd OVK (obligatorisk ventilationskontroll) men i nybyggnadsmanualen krävs minst 0,35 l/s, m2 i uteluftsflöde. Enligt ombyggnadsmanualens kriterier för silvernivån godkänns kolfilterfläkt i ett självdragshus för forcering av frånluftsflöde vid spis. Men enligt nybyggnadsmanualen accepteras däremot inte kolfilterrening.

Om ombyggnadsåtgärderna i ett projekt blir olönsamma eller om hänsyn till kulturmiljön påverkas tillåter BBR avsteg från nybyggnadsreglerna. Ta tillexempel indikator 1 Energianvändning. Om byggherren i projektet vill uppnå guldnivån vilken maximal energianvändning gäller då? Mindre än 110 kWh/m2 år (kriterier för befintlig byggnad) eller max 65 % av BBRs energikrav (kriteriet enligt manual för nyproducerad byggnad). Kanske kan byggherren motivera en specifik energianvändning någonstans mellan dessa värden och SGBC får ta ställning till vald nivå.

Enligt manualen för nyproducerade byggnader ska 15 indikatorer eller kontrollpunkter bedömas. Enligt manualen för befintliga byggnader ska 14 indikatorer bedömas (indikator 14 och 15, Dokumentation av byggvaror respektive Utfasning av farliga ämnen utgår men indikator 16, Sanering av farliga ämnen tillkommer).

Notera att i ett ombyggnadsprojekt måste kriterierna för indikator 9 Fuktsäkerhet uppfyllas enligt både manualen för befintliga byggnader och manualen för nyproducerade byggnader.

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.

En annan sevärd utställning besökare i Norrköping är Framtidsland på Arbetets museum om morgondagens arbets- och vardagsliv. Här kommer några glimtar med miljöfakta och aktuella livsstilsfrågor (med några personliga kommentarer och faktatillägg).

bild-595
Andelen fossila bränslen är i alla fall på tillbakagång och utgör 33 % av Sveriges totala energitillförsel på ca 600 TWh enligt Energimyndighetens statistikrapport Energiläget i siffror 2014.

bild-594
Industrin står för ca 40 % av all energianvändning och transporter för ca 25 % och så har det sett ut i Sverige den senaste tiden. Enligt aktuell statistik i Energiläget i siffror 2014 används 145 TWh (38 %) i industrisektorn, 86 TWh (23 %) i transportsektorn och 146 TWh (39 %) i sektorn bostäder och service. Transportsektorn är den minsta men tyvärr den sektor som använder störst andel fossila energislag. El och förnybara bränslen utgör inte mer än ca 12 % av energibärarna i transportsektorn – resten är bensin och naturgas. I industrisektorn används bara ca 20 % fossila bränslen och i bostadssektorn ca 10 %.

bild-593

bild-596
50 % av resorna mellan bostaden och jobbet är max 5 km långa och skulle därför kunna göras på cykel. Då tar resan inte mer än 15–20 min. Förutsättningarna är förstås cykelvänligt väder, säkra och gena cykelstråk samt cykelställ nära målpunkten.

bild-597
En fråga som är särskilt aktuell så här i valtider: Hur många timmar ska vi, eller vill vi jobba per dag? Själv förespråkar jag 6 timmars arbetsdag för ett mer hållbart och hälsosamt liv (fritiden behövs för att hinna förflytta sig på ett miljöanpassat sätt, handla medvetet och laga hälsosam mat, delta i föreningslivet, städa, träna, odla och umgås). Men hur ska välfärden finansieras? Jag anser att det finns utrymme för högre skatter,  på både kapital och arbete, och större utjämning av inkomstskillnaderna. Förhoppningsvis sjunker samhällets vårdkostnader när medborgarna mår bättre. Det är möjligt att vi i västvärlden inte kan räkna med samma inkomstnivåer i framtiden men vi kommer i gengäld att leva ett rikare liv.

bild-588

Här kommer lite semestertips för dem som ännu inte återvänt till jobbet och vardagslunken. Hem Längtan är en tänkvärd och rolig utställning som pågår till januari i favoritstaden Norrköping. Byggnaden färdigställdes 1946 och ritades av dåvarande stadsarkitekten Kurt von Schmalensee. Museet är ett fint exempel på svensk modernistisk arkitektur med specialritade byggnadsdetaljer och värd ett besök bara för byggnadsdesignen. Passa också på att besöka det närliggande brutalistiska stadsblioteket från en helt annan arkitekturperiod med råa materialytor och ännu mer avskalad design. Biblioteket ritades av Sten Samuelsson och stod färdigt 1972.

bild-589

bild-590
Installationen KÖK av Johan Strandahl,, 2013. Bilden under visar köket under ytan. Ganska fantasieggande och visst är det tänkvärt hur brokigt och levande allt egentligen är under den vita kliniska ytan på köksskåpen, kaklet, bordsskivan och kylskåpet

bild-591

bild-592
Fler oväntade installationer: ”Vad minnet väljer” av Meta Isaeus-Berlin, 2001. Möblerna från 60-talet är itusågade och sammanfogade igen men utan mittendelen. Fortfarande igenkännbara möbler men knappast särskilt användbara. Mina första associationer är halverad resursförbrukning, eller handlar installationerna mer om tingens essens (hur mycket av ett föremål som kan reduceras innan det blir något annat)… Jag såg hennes roliga och obehagliga installationer på Bo01 Ett vattenhem med t ex ett vattenfyllt badrum, 2001

Fortsättning följer…

bild-577
Ombyggd gårdsbyggnad som blev naturcentrum med utställning, möteslokal och kafé år 2006 (Gunilla Svensson Arkitektkontor). Solfångarna framför huset värmer i huvudsak tappvarmvattnet

Vilken överraskning! Anläggningen i Fulltofta naturcentrum är helt kretsloppsanpassad. Här finns solfångare, en vedeldad kamin värmer huset på vintern + bergvärmepump som värmer ackumulatortanken när solen inte räcker, urinseparerade vattentoaletter, lokal avloppsrening med rotzon, utvändiga fasta solskydd på den uppglasade gavelväggen mot söder och vatten från egen brunn.

bild-575
Bild höger: Utvändiga fasta solskydd på gaveln mot söder. Bild vänster: snygga räckesdetaljer bild-576
Rotzonsanläggningen i förgrunden, markbädden syns precis bakom vassen. Här renas avloppsvattnet från naturcentrumets toaletter och kök efter att fekalier avskilts från urin i de urinseparerade toaletterna. Fekalierna förmultnar i en cementbrunn som töms varje år  bild-579
Principskiss över byggnadens energiförsörjning och den småskaliga avloppreningsanläggningen

Första julihelgen i Fulltofta blev kickoff för ett långtidsprojekt som funnits på önskelistan sedan länge: att avverka Skåneledens alla etapper med övernattning i antingen vindskydd eller mer ordnat i hotellsäng. Projektet startade med buss från Lund till Hörby och en uppvärmningsvandring från Hörby till Fulltofta naturcentrum (5 km) lördagen 5 juli. Men det finns helgbussar till ända fram om man vill spara på krafterna. Dagen efter övernattning i vindskyddet vandrade jag ensam med en snitthastighet på knappt 5 km/h i fem mil med fyrakilospackning mellan kl 9 och 19.45. Vikten kan tyckas vara blygsam men som jämförelse tror jag att en maratonlöpare ogärna hade sprungit 4,2 mil med två 2-kilos hantlar i händerna.

Nu är etapp 10, 11, 12 och 13 av Ås till ås-leden avverkad. Skåneledens drygt hundra mil är uppdelad i fem vandringsleder med 80 etapper.

bild-580
Övernattning i ett av naturcentrumets två fina vindskydd. Men natten var inte så fridfull som jag hade föreställt mig eftersom vägtrafiken från väg 13 når ända hit. Söndag morgon var fantastisk med fågelsång, vindsus och frisk luft

Omdöme: Varierad terräng, bra blandning av blå och röd svårighetsgrad, Fjällmossen är en höjdpunkt, ingen besvärande stigning (från ca 111 till 193 meter över havet). Vandringen var en fysisk prövning och naturupplevelse som varmt rekommenderas om man är någorlunda tränad. Alternativet är förstås att dela upp sträckan på två dagar. Men några kilo mindre packning hade gjort strapatsen ännu mer njutbar, dvs skippa sovsäck och liggunderlag och välj hotellsäng eller avstå från övernattning.

Utrustning: Bekväm ryggsäck anpassad för kvinnor (Osprey Sirius 26), liggunderlag av cellplast (funderade på att köpa ett ett upplåsbart liggunderlag men valet föll till slut på RidgeRest SOLite som känns mer robust och är snabbpackat), upplåsbar kudde, sommarsovsäck (komforttemp +13 grader för kvinnor) 3 st raw-foodbars (3 x 200 kcal), vattenflaska som fylldes på vid varje vindskydd (33 cl men borde haft 50 cl), tre äpplen, merinoullströja (överflödigt), extra trosor och strumpor, toalettpapper, fickkniv, pannlampa (praktiskt i vindskyddet på natten), plåster, myggstift, mobil, papperskartor med varje deletapp (helt avgörande för överblicken och när mobilbatteriet är urladdat).

Väderförhållanden: Halvklart, ca 24 grader på dagen och runt 17 grader på natten.

Lessons learned: Bättre med lite rymligare kängor eftersom fötterna svullnar efter så många mil i sommarvärmen. Nästa gång tar jag mina skalkängor som har mer plats för tårna. Ett myggnät att hänga upp i vindskyddet hade förbättrat nattsömnen (även om det bara vara några enstaka myggor). Kanske en ryggsäcksmonterad solcellsladdare till mobilen?

bild-564
Trakten är rik på slott och herresäten. Seniorerna i Sveriges Arkitekter Skåne arrangerade en slottstur med buss förra veckan till Bökeberg, Krageholm och Bjärsjöholm. Ägarna till det första slottet Bökeberg, Eva och Anders Ranthén, kallar hellre sin bostad herrgård än slott. Här har inte bott några kungligheter och slottet uppfördes ca 1845 som antingen ett änkehus eller ett sommarhus för Skabersjögodset (om greven dog fick nämligen änkan inte bo kvar).

bild-565
Slottsfakta Bökeberg
Byggår: 1845
Ägare: Eva och Anders Ranthén
Byggnadsstil: Senempire,
Boyta: Ca 650 m2
Kuriosa: Änkan Greta Tott bodde här ca tio år med Hjalmar Gullberg. Han dränkte sig i sjön svårt sjuk 1961. En av de gamla ekarna i parken blev inspelningsplats för scenen där Sparre sköt Elvira Madigan.

bild-567
Krageholm och slottskapellet

Krageholm utanför Ystad ägs av Fritz Piper och var ursprungligen ett försvarstorn som under medeltiden byggdes ut till en kringbyggd borg. På 1700-talet ritade Tessin d y ombyggnaden åt de nya ägarna Carl och Christina Piper. Ägorna var från början ca 4000 ha men har minskat till ca 1300 ha.

bild-566

Fritz Piper arbetar aktivt med miljöanpassning av godsets drift. Jordbruksmaskinerna drivs av rapsolja, byggnaderna värms upp av en flispanna och solcellsanläggningen på ekonomibyggnaden täcker halva elbehovet. Godsets alla byggnader kostar 300 000–400 000 kr att värma upp per år! Bostadsdelen i slottet har slottstemperatur på vintern (för Fritz Pipers son med familj), en del håller tio grader och en del har ingen uppvärmning alls vintertid.

Kuriosa: Herrgårdsosten uppfanns på Krageholms slott.

bild-539
Bild är tagen under ett av vårens Stockholmsbesök. Saltsjöqvarn byggdes 1890 och renoverades 2010 för hotellverksamhet. De dekorativa takytorna på Saltsköqvarn ser ut att vara av singel i olika kulörer. Stiligt men här saknas lite grönska. Om några dagar blir det studiebesök på Emporias gröna takpark i Hyllie, Malmö. Enligt leverantören Byggros tillhör Emporias tak de tio största takparkerna i världen.

bild-524
Vy mot sydöst från 24:e våningen i hotellet över Norra Vallgatan, Stortorget och S:t Petri kyrka. I våningen ovanför blir det så klart en skybar 

I veckan som gick hade jag turen att få uppleva Malmö Live i verkligheten på ett kombinerat miljöklassningsseminarium och studiebesök arrangerat av Energikontoret Skåne, Fastighetsägarna och Skanska. Att bli guidade och se pågående byggen på nära håll är alltid lärorikt. Eftersom miljöambitionerna är höga i projektet passar det att publicera lite fakta och några unika foton från byggarbetsplatsen på bloggen.

bild-531
Modell framtagen av Malmö stadsbyggnadskontor som finns utställd i Skanskas Visitcenter på bygget

Kvarteret innehåller bostäder, kontor, hotell, konsert- och kongressalar. Alla byggnader uppfyller högsta nivån i Miljöbyggprogram Syd, dvs Malmö och Lunds lokala byggmiljökrav som ställs på byggherrar som blivit anvisad kommunal mark. På energiområdet innebär kraven att bostäderna ska uppfylla passivhuskraven. Malmö Live med konsert, kongress och hotell, men även kontorshuset, uppfyller kraven för LEED Platina. Några exempel på miljöåtgärder: 80 % av takytan har gröna vegetationstak, 500 m2 solceller på övriga takytor, snålspolande kranar, regenererande hissar, laddningsstolpar för elbilar, fågelholkar och 75 st 280 m djupa borrhål förser hela anläggningen med värme och kyla.

bild-528

bild-529

Projektdirektören Staffan Andersson från Skanska berättade bland annat om framtagningen av de specialritade keramikstavar som pryder fasaderna i kulörer hämtade från Malmös byggnadspalett – vitt, gult och rött. Lerbruket som har producerat fasadkeramiken ligger i München. Det tog ett år att komma fram till rätt nyans på den vita keramiken. Varje ny pigmentblandning måste nämligen frosttestas vilket tar en månad.

bild-526

bild-525
Petter Stordalens 25 våningar höga hotell (Choice/Clarion)

Skanska vann tillsammans med Schmidt Hammer Lassen markanvisningstävlingen för hela kvarteter och fick rita Malmö Live – konsert, kongress och hotell. Bostadshusen är ritade av två olika arkitektkontor: Celsing och Vandkunsten. I Vandkunsten byggnad Sopranen monteras 2+2 fönster för att klara både ljud- och energikrav. Tunga fönster med andra ord. Utvändig fast solavskärmning ska förhindra övertemperaturer inomhus på sommaren. Fungerar solskydden slipper de boende att öppna de tunga fönstren för att vädra bort överskottsvärmen. Många fönsterglas ger även sämre dagsljus inne i lägenheten. Det har man kompenserat för genom att öka storleken på fönstren. Det hade varit spännande att få gå på lägenhetsvisning och uppleva dagsljuskvaliteten men nästan alla lägenheter i de påbörjade bostadshusen är redan sålda fast det återstår ett år till inflyttning. Men chansen finns när försäljningen av Celsings byggnad Tenoren startar.

bild-527
Utsikt från 24:e våningen mot väster. Fundament till vindkraftverk högst upp i bild och i förgrunden syns den blivande saluhallen

bild-532
S
å här fantasieggande var miljön i den blivande saluhallen i augusti 2013

bild-530
Utsikt mot norr från 24:e våningen. I skuggan av hotellet uppförs Malmö högskolas nya lokaler ritade av Lundgaard & Tranberg. En celeber samling skickliga danska arkitektkontor står bakom ett expansivt hörn av hamnen. Och alla arkitektkontor tillhör mina favoriter. Läs mer här om MAH:s nya lokaler i kv Niagara

I senaste numret av Planera Bygga Bo (2/2013) som ges ut av Boverket presenteras den nya grafiken för energideklarationer. Från och med i år kommer energiklassningsgrafiken för vitvaror att tillämpas även på byggnaders energiprestanda. Äntligen en tydlig och lättförståelig visuell symbol för byggnaders energianvändning! Modellen har använts länge för byggnader i t ex Storbritannien medan Sverige valde en egen mindre lyckad infografik när kravet på energideklarationer infördes 2009. Den äldre grafiken visas längst ner på sidan.

Att visualisera våra ekologiska avtryck bidrar till att väcka medvetenheten om energi- och miljöfrågor och kräver eftertanke för att den ska bli begriplig.

Omslagsillustration till Planera Bygga Bo: Kiran M Gerhardsson
energidekl_1

energidekl_2

Fortsättning på tidigare inlägg.

Professorn i fastighetsekonomi Hans Lind beskriver olika tänkbara affärsmodeller i artikeln ”Hållbara städer – två aspekter”. Artikeln utgår från rapporten Nya affärsmodeller för bättre stadsbyggande: En idéskiss och handlar om hur man gör det lönsamt för fastighetsägare att tänka långsiktigt. En av hans föreslagna modeller är marknadsorienterade hyror men den frågan låter jag vara eftersom jag själv är kritisk till detta. Det som framför allt fångar min uppmärksamhet i artikeln är tänkbara lösningar på den stora utmaningen att säkerställa service i hållbara stadsdelar. Hans Lind skriver: ”Ett ytterligare problem när det gäller ekonomiska incitament för att bygga bra stadsdelar är att områdets attraktivitet kan öka om det finns ett visst serviceutbud i området, men att delar av detta utbud inte är lönsamt om det betraktas som en isolerad investering. Den som bygger en mindre affärs- eller kafé-lokal kan inte få investeringen lönsam och vill därför undvika denna investering, men verksamheten kan tänkas bidra till att höja det samlade värdet av bostäderna i området.” Enligt Hans Lind är ett förslag att lägga samman alla lokaler i området till en gemensamhetsanläggning. Anläggningen sköts av en samfällighetsförening där alla fastighetsägare ingår. Det ligger ju i alla fastighetsägares intresse att göra stadsdelen mer attraktiv att bo och vistas i.

När jag funderar på styrkan med byggemenskaper och varför kommuner ska upplåta mark finns ett par särskilt bra skäl: 1) den småskaliga och varierade miljön, som annars kan vara svår att uppnå eftersom större bostadsföretag vill bygga större enheter (en gemenskap i Tübingen i Tyskland är som störst 20–25 lgh), 2) möjligheten att få in mindre lokaler i bottenvåningarna för småföretagare. Det förutsätter förstås att man precis som i Tübingen prioriterar en viss inriktning på byggemenskaperna. Att åstadkomma fler hyresrätter är inget starkt skäl eftersom de flesta byggemenskaper sannolikt väljer andra upplåtelseformer. Vill kommunen stimulera byggandet av fler hyresrätter kan kommunen istället fördela mer mark till allmännyttan (eller privata fastighetsutvecklare med inriktning på långsiktig förvaltning).

På seminariet om byggemenskaper i Linköping 2013-11-07 framgick det att målgruppen för många byggemenskaper är seniorer. Men bostadsföretagen har sedan länge varit flitiga med att uppföra seniorboenden. Därför kan det knappast finnas någon större brist på konventionella seniorlägenheter. Däremot saknas det flerbostadshus med integrerade smålokaler. Fördelen med en byggemenskap är att det från början finns intressenter till de planerade lägenheterna och lokalerna som ägs gemensamt. Lokalerna är alltså samägda enligt Hans Linds föreslagna modell. Den framtida Vallastaden i Linköping är utformad enligt samma planeringsprincip. I varje kvarter finns ett gemensamt ägt ”fälleshus” och vid marktilldelning är byggemenskaper och småentreprenörer prioriterade. På det här sättet kan byggemenskaper verkligen bidra med något väsentligt till kommunala visioner om blandade stadsdelar med liv och rörelse under hela dagen. Privatpersoner som ingår i gemenskapen får dessutom möjlighet att påverka bostadsutformningen och ett billigare boende.

Om Föreningen för byggemenskaper arrangerar fler seminarier i framtiden vore det intressant med en uppföljning av pågående projekt: t ex Gråberget i Göteborg, Cocreationbuilding på Södermalm i Stockholm, Vallastaden i Linköping och Brf Casablanca som har letat efter en central tomt för ett seniorboende i Linköping i tio år.

Bild-501
Klass TE12D (Berzeliusskolan) gjorde under hösten egna exempel på byggemenskaper i kursen Arkitektur Hus. Modellerna var utställda under november i Linköpings storslagna stadsbibliotek. Vi får se om bostadsformen är vanligare när de själva går på bostadsjakt om 1020 år