arkiv

ljus

Fortsättning på föregående inlägg om ljus och dygnsrytm.

Emellanåt tar försäkringsbolag initiativ till bra saker som både miljö och människors hälsa vinner på, t ex den senaste offline-O’clock-kampanjen på If:s hemsida. Kampanjen anknyter till mitt förra inlägg som handlade om vår inre klocka och hur ljuset påverkar dygnsrytmen. Den inre klockan påverkar även prestationen. Somliga är morgonpigga och andra presterar som bäst på kvällen. Själv är jag en morgonlärka som vaknar tidigt, lägger mig tidigt och mår bäst av drygt åtta timmars sammanhängande sömn. Skulle tro att mitt biologiska dygn är inställt på strax under 24 timmar. Om dygnsrytmen är kortare än soldygnets 24 timmar betyder det jag skulle vakna tidigare för varje dag om jag enbart levt med artificiellt ljus. Givetvis finns det andra yttre miljöfaktorer som påverkar vår prestation och dygnsrytm men den ljusstyrda biologiska klockan är en viktig faktor. Den stora utmaningen är att synka individens dygnsrytm (cirkadisk rytm) både med soldygnet och med det sociala dygnet. Vissa jobbar skift och för andra kommer gör självpåtagna eller tvingande vardagssysslor att man lägger sig senare än önskat.

Det finns ytterligare ett system som påverkar kroppens vakenhet och vila – sömntrycket som byggs upp efterhand. Ju längre vi har varit vakna desto större blir sömntrycket. Effekten märks genom att vi känner oss sömniga på eftermiddagen efter lunchen. ”The post lunch dip”, som alltså inte beror på att vi precis har ätit, inträffar ca 16–18 timmar efter att vi somnade på natten. För min del är det runt 14-tiden. Mitt knep för att undvika trötthetspåslaget är en kort lunchpromenad i kombination med lunchträning. Denna sömnmekanism, som för en del slår till efter lunch, kommer i konflikt med den biologiska klockan som är inställd på vakenhet under dagen och sömn på natten. Oftast vinner den inre biologiska klockan, såvida man inte bor i södra Europa och dagligen tar siesta.

Eftersom 1/3-del av den svenska arbetsföra befolkningen upplever att de får otillräcklig sömn vill jag tipsa om en bra hemsida som komplement till If:s kampanj*: Division of Sleep Medicine at Harvard Medical School. (2007). Twelve Simple Tips to Improve Your Sleep.

* Källa: SLOSH 2014.

bild_906
Sommaren kom i veckan och sedan igår står chiliplantorna utomhus i växthuset. Avvaktade med att placera ut plantorna tills nattemperaturen blev runt tio grader

bild_904
Utrustad med tålamod och en stadig systemkamera en tidig morgon gick det till slut att fånga en av fåglarna i flykt 

De flesta organismer har en ljusstyrd inre biologisk klocka som reglerar aktivitet och vila. Ett bra exempel på den klockstyrda rytmen är knopparna på träd och buskar som just nu håller på att slå ut. Människor har i likhet med växter och andra levande organismer ljusreceptorer som påverkar aktivitet och vila. De kallas retinala ganglieceller och finns i ögats näthinna tillsammans med de andra receptorerna, stavar och tappar. Till skillnad från stavar och tappar, som behövs för att forma bilder i hjärnan, påverkar de ljuskänsliga gangliecellerna kroppens inre biologiska klocka. Huvudklockan, som finns i hjärnan (SCN, den suprachiasmatiska kärnan), styr andra kemiska klockor ute i kroppens celler och tillsammans reglerar dessa biologiska funktioner som kroppstemperatur, sömn, aptit och ämnesomsättning.

Men den biologiska klockan hos människor är sällan perfekt inställd efter soldygnet. De flesta har en biologisk dygnsrytm som är något längre än 24 timmar. Solljuset behövs alltså för att synka den biologiska klockan med 24-timmarsdygnet. Naturligt ljus innehåller mer av det kortvågiga blåa spektrumet jämfört med artificiellt ljus. När det ”blå” ljuset med en våglängd mellan 460 och 480 nanometer träffar ögats ganglieceller blockeras produktionen av sömnhormonet melatonin. (Det är för övrigt samma ljus som från digitala skärmar). Att sitta med en surfplatta precis innan det är dags att sova är inte särskilt smart eftersom blått ljus ger signaler till kroppen att det är dag.

bild_905
Blåmesen är tillbaka i holken igen och vilken dag som helst slår häggmispelns vita knoppar ut

bild_902
Vi har tussilago som spränger sig fram mellan asfalten och kantstenen i tomtgränsen mot gatan. Bilden är tagen i mitten av mars. Men nu är den färdigblommad och slokar. Mycket har hänt i trädgården sedan mitt förra inlägg för flera veckor sedan. Anledningen till det tillfälliga uppehållet på bloggen är planeringen av en labbundersökning om ett nytt hembelysningssystem som anpassar ljuset till individens önskade dygnsrytm. Eftersom jag numera är doktorand i miljöpsykologi går en stor del av tiden åt till planering, design och genomförande av forskningsstudier. Nu är undersökningen i full gång och den pågår till 16 maj. Läs mer om belysningskonceptet på Miljöpsykologis hemsida här.

Dygnsrytmen styrs av den inre biologiska klockan som reglerar viktiga biologiska funktioner som sömn, ämnesomsättning och kroppstemperatur. Klockan påverkas i sin tur av ljuset. De flesta flercelliga och vissa encelliga organismer har en ljusstyrd inre biologisk klocka som reglerar aktivitet och vila. Växter har ljusreceptorer precis som människor men växter kan påverkas på flera andra sätt av solljuset. När solrosplantan utvecklas vänder sig bladen mot solen under dagen tills blomman har slagit ut. Den utslagna blomman riktar sig oftast mot öster. Förra året blev det inga solrosor i trädgården eftersom jag sådde för sent. Frilandssådd av solrosor funkar annars utmärkt på 55:e breddgraden.

bild_903

Några gröna inslag på Skördevägen just nu är chiliplantorna. Det har gått sex veckor sedan Hungarian Yellow Wax Hot och Sweet Banana kom i jorden. De står fortfarande inomhus på fönsterbrädan och ska snart skolas om för andra gången, Vid den senaste omplanteringen var jag lat och lät ett par plantor dela på samma kruka. Det är sjätte året som jag möter våren genom fönstret med chili i förgrunden.

Fortsättning på föregående inlägg.

Här kommer de återstående interiörbilderna från familjen Johanssons hem, en HSB-lägenhet från slutet av 40-talet med originalinredning i Nordiska museets permanenta utställning.

bild_896
Barnrummet är sparsamt möblerar med tre sängar och bara en enda lampa i taket. Men vägguttaget vid fönstret sitter precis invid fönsterbrädan för den typiskt svenska fönsterlampan

bild_895
Bilden ovan är tagen i vardagsrummet. Här ser man vägguttaget invid – en praktisk detalj som sällan syns i dagens nybyggda lägenheter. Men det förekommer att några av vägguttagen i nybyggda lägenheter är placerade en meter över golvet i anslutning till strömbrytare vilket underlättar för personer i rullstol och äldre (det är inget lagkrav men när somliga kommuner säljer kommunal mark för nybyggen ställer de högre krav än Boverkets byggregler för att öka tillgängligheten för personer med rörelsehinder).
bild_894
På skänken vid väggen står flera ljusstakar uppradade med stearinljus. Levande ljus är fortfarande omtyckta i svenska hem – för att de skapar stämning och det ser fint ut (vilket framgått av min senaste enkätundersökning om ljuset i bostäder)

Nordiska museet
Golvmönster i Nordiska museet av Isak Gustaf Clason som symboliserar olika mineraler och jordtyper

En solig eftermiddag i februari under min senaste Stockholmsvistelse fick jag tillfälle att se de imponerande samlingarna på Nordiska museet. Museet är ritat av samma arkitekt, Isak Gustaf Clason, som ritade Hallwylska palatset på Hamngatan 4 i Stockholm. Museibyggnaden invigdes 1907 och precis som i Hallwylska installerades elektrisk hiss. Men museet fick elektrisk belysning först 1932 (jämför med Hallwylska som hade elektriskt ljus redan 1898).

Jag var här för att titta på Folkhemslägenheten, belysningssamlingen och hemmiljöerna i full skala från olika epoker under 300 år. Välkomna in till familjen Johanssons hem, en HSB-lägenhet från slutet av 40-talet med originalinredning. (Folkhemsepoken sträckte sig från ca 1930–1965.)

bild_890

bild_891
Notera den takmonterade belysningen över matbordet, dvs ingen pendellampa som ger bättre ljus över bordet. Upptäckte att det inte finns någon arbetsbelysning precis ovanför diskhon. Fina vinklade överskåp med skjutluckor 

bild_892
Köket saknar en mekanisk köksfläkt och kryddhylla över spisen vilket ger plats för en vanlig vägglampa. Matoset transporteras bort genom frånluftsventilen i skorstensstocken

bild_893
I det lilla badrummet finns bara en taklampa. Ingen lampa vid spegeln som lyser upp ansiktet när man står vid handfatet

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild_881
Modeller från ateljén i Berlin, Studio Olafur Eliasson, där 90 personer arbetar med olika konst- och arkitekturprojekt. Olafur Eliasson har bl a designat den nybyggda cirkelbron i Köpenhamn, fasaden till Harpa Reykavik Concert Hall and Conference Centre och takkronorna i Operahuset i Köpenhamn.

bild_882

bild_884
Elegant installation som består av kablar, spotlights och glödlampor eller en modern armatur med maxat ljus?

bild_885
Projicerat ljus på väggarna genom färgfilterglas i mitten av rummet. Färgbanden är dessutom i ständig rörelse. Verket sammanfattar ett centralt tema genom hela utställningen: färg, ljus och rörelse

 

bild_888
Olafur Eliasson: Verkighetsmaskiner/Reality machines på Moderna Museet, oktober 2015–januari 2016

Förra helgen avslutades den fantastiska utställningen med Olafur Eliasson som samarrangerades av Moderna Museet och ArkDes (Arkitektur- och Designcentrum) i Stockholm. Temat färg, ljus och rörelse verkade engagera alla besökare på ett eller annat sätt när jag var där före jul. Flera installationer förvrängde och presenterade den fysiska världen på oväntade och spännande sätt. I ett rum förvandlade natriumlampor rummets och besökarnas naturliga färger till en grå-gul färgskala. I en annan sal splittrade ett jättekalejdoskop upp spegelbilden i små fasetter som tillsammans bildade unika mönster beroende på vilka besökare som kikade in. Hur kan vi egentligen lita på vad vi ser? Utställningen var dessutom tekniskt fulländad.

bild_889

bild_883

bild_887
Takhängda transparenta färgade skivor

bild_886
Fler bilder kommer i nästa inlägg…

 

Fortsättning på tidigare inlägg. Här kommer mer om Hallwylska museet på Hamngatan 4 i Stockholm. Adventsljusstaken i fönstret i bilden nedan avslöjar att besöket var i december 2015.

bild_873

bild_878
I en tidigare oinredd vindsdel bredvid tavelgalleriet ordnade von Hallwyl ett eget fitnessrum i början av 1900-talet med bland annat en väggmonterad ribbstol till vänster i bild

bild_879
Badrummet har takljus och badkar med rinnande vatten och avlopp…

Hallwyllska palatset
…och en värmelampa för värmebehandling av värkande kroppar

bild_875
Taklampans placering mitt i en av salongerna ger tyvärr inte tillräckligt med ljus i hörnen…

bild_874
… möbelgruppen får klara sig med väggbelysning och dagsljus från fönstret mot Hamngatan

bild_876
Matsalbordet har däremot en nerpendlad taklampa – återigen med ljuskronan med ”nakna ljus” som förlaga

bild_877
Taklampan i entréhallen lyser upp valven

Även nästa inlägg går i ljusets tecken – det är bara en vecka kvar av den färgrika och laddade utställningen Reality Machines av Olafur Eliasson på Moderna Museet i Stockholm. Se den om ni planerar ett besök till Stockholm…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild_860
Huset med spanska och venetianska stildrag ritades av arkitekten Isak Gustaf Clason som även ritade Östermalms saluhall i Stockholm (1888) och Skånska Hypoteksföreningens hus på Kyrkogatan i Lund (1915)

På senare tid har två saker fått allt större betydelse i mitt vardagsliv – ljus och sömn. Sedan juni 2015 upptar samma livsnödvändiga intressen även en stor del av min arbetsdag. Mitt område som doktorand i miljöpsykologi vid Lunds universitet är nämligen ljus och mörker och vakenhet och sömn. Därför var decemberbesöket i Hallwylska museet på Hamngatan 4 i Stockholm särskilt spännande. Stadspalatset, från 1898, var ett av de första bostadshusen i Stockholm som fick el installerat i alla rum. Anledningen var att paret von Hallwyl ville ha elektriskt ljus istället för fotogenbelysning som var förenad med brandrisk. (På rundvandringen såg jag bara en enda ljusstake med levande ljus.) De flesta bostäder i Sverige hade inte elektriskt ljus förrän i början av 20-talet.

bild_868
All inredning och belysning i utställningsdelen är originalföremål (bortsett från glödljusen som har bytts ut ett antal gånger). Det är slående hur levande ljus var förebilden för de moderna elektriska vägglamporna

bild_862
Alla rum har flera med ljuspunkter istället för enbart en centralt placerad taklampa. Bilden är tagen i köket

bild_863
Notera det välplacerade fönstret vid diskhon som ger både dagsljus och utblick

bild_865
Mer ”retrodesign”, spegelbelysning som imiterar levande ljus…

bild_867
…precis som sänglampan och takkronan

bild_871

Tänk på att solen runt vintersolståndet går ner vid 15-tiden i Stockholm. Gå därför inte till museet för sent eftersom även dagsljuset är en viktig del av upplevelsen. Tavelrummet högst upp (på bilden ovan) var ursprungligen enbart upplyst av dagsljus genom takfönster 

Fortsättning följer…

bild-838
T
vå målningar av de Hooch. Notera stolen invid fönstret med dagsljus i högra bilden. Stolen står till och med på ett lågt podium för att komma närmare ljuset eller kanske för att se ut

Nästa resa, som går i ljusets tecken, är betydligt mer klimatvänlig eftersom de begränsade utsläppen är kopplade till datorns elförbrukning, det trådlösa nätverket, kommunikationen via optiska fiberkablar och serverutrymmet. Bor man inte i Stockholm ingår dessutom en Bra miljöval-resa med tåg.

På Rijksmuseet i Amsterdam hittade jag en ny favorit som var verksam under 1600-talet, dvs den period som kallas nederländsk guldålder. Pieter de Hooch har målat flera fantastiska interiörer från en tid som saknade elektricitet. Målningarna har långt skärpedjup och de finaste målningarna visar dagsljusbelysta interiörer med utblick mot staden. Bostäder är inga isolerade öar utan alltid en del av staden eller gårdsmiljön utanför. Det är lätt att dröja länge framför en tavla av Pieter de Hooch. De skarpa detaljerna i hemmen är lika fängslande. Vid den här tiden fanns ingen elektricitet och man fick nöja sig med dagsljus och vax-, talg- eller stearinljus i bostaden. Därför sitter ofta personer som läser nära fönstren. Lyxen att få tända en glödlampa kom inte förrän mot slutet av 1800-talet. I Stockholm var paret von Hallwyls bostad på Hamngatan 4, som färdigställdes 1898, en av de första bostäderna som fick elektriskt ljus. Mer om deras makalösa stadspalats med 40 rum kommer i nästa inlägg. Från enkel nederländsk borgarstandard till adligt överflöd…