arkiv

ljus

Fortsättning på föregående inlägg.

bild_860
Huset med spanska och venetianska stildrag ritades av arkitekten Isak Gustaf Clason som även ritade Östermalms saluhall i Stockholm (1888) och Skånska Hypoteksföreningens hus på Kyrkogatan i Lund (1915)

På senare tid har två saker fått allt större betydelse i mitt vardagsliv – ljus och sömn. Sedan juni 2015 upptar samma livsnödvändiga intressen även en stor del av min arbetsdag. Mitt område som doktorand i miljöpsykologi vid Lunds universitet är nämligen ljus och mörker och vakenhet och sömn. Därför var decemberbesöket i Hallwylska museet på Hamngatan 4 i Stockholm särskilt spännande. Stadspalatset, från 1898, var ett av de första bostadshusen i Stockholm som fick el installerat i alla rum. Anledningen var att paret von Hallwyl ville ha elektriskt ljus istället för fotogenbelysning som var förenad med brandrisk. (På rundvandringen såg jag bara en enda ljusstake med levande ljus.) De flesta bostäder i Sverige hade inte elektriskt ljus förrän i början av 20-talet.

bild_868
All inredning och belysning i utställningsdelen är originalföremål (bortsett från glödljusen som har bytts ut ett antal gånger). Det är slående hur levande ljus var förebilden för de moderna elektriska vägglamporna

bild_862
Alla rum har flera med ljuspunkter istället för enbart en centralt placerad taklampa. Bilden är tagen i köket

bild_863
Notera det välplacerade fönstret vid diskhon som ger både dagsljus och utblick

bild_865
Mer ”retrodesign”, spegelbelysning som imiterar levande ljus…

bild_867
…precis som sänglampan och takkronan

bild_871

Tänk på att solen runt vintersolståndet går ner vid 15-tiden i Stockholm. Gå därför inte till museet för sent eftersom även dagsljuset är en viktig del av upplevelsen. Tavelrummet högst upp (på bilden ovan) var ursprungligen enbart upplyst av dagsljus genom takfönster 

Fortsättning följer…

bild-838
T
vå målningar av de Hooch. Notera stolen invid fönstret med dagsljus i högra bilden. Stolen står till och med på ett lågt podium för att komma närmare ljuset eller kanske för att se ut

Nästa resa, som går i ljusets tecken, är betydligt mer klimatvänlig eftersom de begränsade utsläppen är kopplade till datorns elförbrukning, det trådlösa nätverket, kommunikationen via optiska fiberkablar och serverutrymmet. Bor man inte i Stockholm ingår dessutom en Bra miljöval-resa med tåg.

På Rijksmuseet i Amsterdam hittade jag en ny favorit som var verksam under 1600-talet, dvs den period som kallas nederländsk guldålder. Pieter de Hooch har målat flera fantastiska interiörer från en tid som saknade elektricitet. Målningarna har långt skärpedjup och de finaste målningarna visar dagsljusbelysta interiörer med utblick mot staden. Bostäder är inga isolerade öar utan alltid en del av staden eller gårdsmiljön utanför. Det är lätt att dröja länge framför en tavla av Pieter de Hooch. De skarpa detaljerna i hemmen är lika fängslande. Vid den här tiden fanns ingen elektricitet och man fick nöja sig med dagsljus och vax-, talg- eller stearinljus i bostaden. Därför sitter ofta personer som läser nära fönstren. Lyxen att få tända en glödlampa kom inte förrän mot slutet av 1800-talet. I Stockholm var paret von Hallwyls bostad på Hamngatan 4, som färdigställdes 1898, en av de första bostäderna som fick elektriskt ljus. Mer om deras makalösa stadspalats med 40 rum kommer i nästa inlägg. Från enkel nederländsk borgarstandard till adligt överflöd…