arkiv

hållbar stadsutveckling

Bild-320

Äntligen drickbart vatten i kranen. Denna gång tog det 13 dagar istället för fem som förra gången. VA-Syd upphävde kokningsrekommendationen igår på kvällen. Orsaken till det otjänliga vattnet var jordbakterier. Tidigare på dagen hade jag två studiebesök i Villa Trift 3.0 för arkitektstuderande som går andra året och läser en kurs i installationsteknik. De kommer hit för att se hur resultatet kan bli om man som arkitekt medvetet arbetar med miljöanpassad design redan tidigt i sina projekt.

Att ha en dunk dricksvatten i köket kan verka komiskt när man pratar om vikten av att bygga miljöanpassat. Ett verktyg som det svenska frivilliga miljöklassningssystemet Miljöbyggnad kan inte förebygga koliforma bakterier i kranvattnet. I urbana tätbebyggda områden är så gott som alla hus uppkopplade till det kommunala vattenledningsätet. Och visst finns det systemfördelar med att utnyttja kommunala resurser som vatten, avlopp, el och fjärrvärme även om det hade känts bättre med ett mer robust och mindre sårbart boende. I Sveriges första miljöklassade bostad, Villa Trift3.0, kan vi inte ens elda i den vattenmantlade kaminen om strömmen går. Cirkulationspumpen mellan kaminen och ackumulatortanken är nödvändig för att vattnet i kaminens konvektionsrör inte ska koka (men det finns en kylslinga som öppnas vid kokning). Värmen i kaminen måste levereras till ett värmelager, dvs ackumulatortanken i tvättstugan. Ett batteri med strömförsörjning hade löst problemet i några timmar. Nästa problem är cirkulationspumpen till radiatorvattnet. Med ett längre elavbrott under uppvärmningssäsongen hade vi varit hänvisade till värmeljus och reducerad självdragsventilation för att hushålla med värmen (den mekaniska ventilationen med värmeåtervinning fungerar ju inte heller utan strömförsörjning).

Nu får vi i alla fall njuta av drickbart kommunalt kranvatten igen. Vad är tretton dygn med lite bakterier jämfört med en tillvaro utan rinnande vatten? I världen saknar ca 800 miljoner människor tillgång till rent vatten.

* Tretton dagar blev trettio dagar eftersom kokningsrekommendationen på nytt i vissa delar av Lund efter att inlägget publicerades.

Jag har tidigare tipsat om webbplatsen SunAngle för alla som vill räkna ut solens höjd på himlen vid olika tider på året på olika breddgrader. I ett annat blogginlägg har jag gett enkla tumregler för en manuell beräkning av vintersolstånd och sommarsoltånd. Numera använder jag en solapp eftersom det går snabbare och den ger sekundsnabb respons när jag är utomhus eller inomhus och gissar solens höjd över horisonten. Verktyget är värdefullt för till exempel arkitekter som ritar miljöanpassade hus och värnar det naturliga ljuset för hälsan, för att spara energi eller för planeringen av effektiva utvändiga solskydd för komfortens skull. Ett obligatoriskt verktyg för arkitektstudenter vid sidan av måttbandet och skissboken.

SunSurveyor Lite
Det finns flera appar och här är ett exempel – Sun Surveyor Lite för Android. Längst ner till vänster visas soluppgång och solnedgång, i vilken riktning solen står vid den valda tidpunkten (står under Sun) och höjden i grader över horisonten (horisonten ät noll grader). Siffran på nedersta raden (30,2:1) säger att slagskuggan från ett föremål blir 30 gånger så lång som höjden på föremålet vid den här tidpunkten på den angivna breddgraden. Ett enplanshus som är ca 6 meter till taknocken kommer att kasta en 180 m lång skugga, dvs dubbelt så lång som kortsidan på en fotbollsplan. Positionen och datum kan enkelt ändras längst upp på displayen. Med det blå reglaget kan man flytta fram tiden med en timma åt gången.

 

bild_1014
”Connecting people”

De närmaste månaderna kommer jag att tillbringa två dagar i veckan i Sydhavn som för min del är helt outforskad. I somras upptäckte jag det fantastiska Amagerfaelled som ligger öster om Sydhavn och norr om dystra Örestad. I höst fortsätter upptäckten av ett av Köpenhamns senaste stadsutvecklingsområden. Anledningen är två kurser om ljus och belysning på Aalborg Universitets campus i Köpenhamn. Köpenhamnscampus finns sedan 2014 i före detta Nokias kontorsbyggnader på A.C. Meyers Vange 15. I torsdags startade 31 program för antagna studenter med frukosttält, grillning på kajen och gratis kanalturer i Sydhavn varje heltimme. Ett perfekt tillfälle att snabbt få en överblick över pågående byggprojekt i längs vattnet.

bild_1013
Aalborg Universitet Köpenhamn i ljusa lokaler på A.C. Meyers Vange 15
bild_1015
Bostadshuset ovan ligger precis intill det nya hamnbadet Sluseholmen

bild_1016
Bakom husen ligger det fantastiska grönområdet Amagerfaelled

bild_1017
Silobyggnader som blev bostäder 2007 och ritades av av arkitektkontoret i Nederländerna MVDRV. Gång- och cykelbron förbinder husen med Fisketorvet på andra sidan vattnet. Längtar efter att få se MDRDVs saluhall i Rotterdam
bild_1018
Vackert gammalt värmekraftverk från 1920-talet och ett av Danmarks industriminnen

bild_1019
Arkitektkontoret Vandkunsts senaste tillskott med bostäder intill Danmarks TV-hus på Teglholmen

bild_1020
Pojektet ovan på Slusehomen var en stor överraskning: Stora kvarter med nerbruten skala genom varierade fasader och färgsättning. Förebilden till masterplanen för området är bland annat Amsterdam. Danska arkitektkontoret Arkitema har tillsammans med den holländska arkitekten Sjoerd Soeters utformat planen med kvartersstruktur och kanaler mellan bostadskvarteren. Skönt att den omänskliga skalan i Örestad inte spred sig vidare till Sydhavns projekt.

bild_1021
Kanaler och broar mellan kvarteren och husbåtar längs kajen. Nästa gång blir det promenad på land i kvarteren
bild_1022
Urbana kvartershus med stilig färgsättning och modernt uttryck

Njuter av gula tulpaner i väntan på att chilin ska gro. Sådde på skottdagen 29 februari alldeles för sent som vanligt. Årets sorter blir Hungarian Yellow Wax Hot och Sweet Banana (om fröna gror).

bild_899
bild_898
Hönsen på Soldatvägen i Lund är vaksamma som vanligt men ser ut att trivas. Jag blir alltid lika glad av att se dem. Snart får de nya grannar  16 studentlägenheter i ett plan med hyresrätt. Det är mitt längsta uppdrag som har pågått i omgångar sedan 2005. Men nu blir det blir till slut verklighet. Grävarbeten pågår för fullt inför gjutningen av plattan. Inflyttning blir om ett år.

Fortsättning på föregående inlägg. 

Ett bildspel från utflykten till stadsutvecklingsprojektet de Ceuvel. Och vad är det som gör de Ceuvel intressant? Som tidskriften ”Rum” skrev i septembernumret 2015 ligger de Ceuvel på ett tidigare varvsområde i norra Amsterdam. Marken var förorenad och staden arrangerade en tävling där första priset var kostnadsfri disponering av området under tio år. Resultatet av tävlingen blev konceptet som presenterades 2012 av designbyrån Space & Matter: en plats för 16 pensionerade husbåtar som ägare bara ville bli av med och aktiv verksamhet i de renoverade husbåtarna. Hyresgästerna är kreativa småföretagare som får relativt låg hyra. Tillfälliga verksamheter borde arrangeras på fler platser i hållbara städer istället för att ensidigt bygga lyxbostäder i vattennära lägen på tidigare industrimark.
bild-844
Parkering av pendlarcyklar i två våningar vid stationen blir en allt vanligare syn även hemma i Sverige. Snabbaste vägen till de Ceuvel är med en av båtarna från centralstationen till andra sidan vattnet. Sedan är det gångavstånd

bild-845
Trogna läsare vet att jag är särskilt förtjust i höns i stadsmiljöer

bild-846
Äntligen dyker Ceuvel Café upp inom synhåll på andra sidan vattnet

bild-853

bild-847
Framme till slut. Till höger ser man pizzaugnarna och i bakgrunden skymtar solcellspanelerna

bild-852

bild-848 bild-849
Eftersom marken är så förorenad är alla gångytor upplyfta över marken och växter gör jobbet att rena marken

bild-850 bild-851    bild-855
Det regnar häftigt på vägen tillbaka och vi gör ett improviserat besök i filmmuseet, The Eye, som invigdes 2012 (ritat av Delugan Meissl Architects)

bild-854
En av vyerna mot nybyggda bostäder från restaurangen i The Eye

Ännu en förträfflig dag i Amsterdam som började med lördagsmarknaden i Jordan och slutade oväntat med filmmuseet.

Sista bildintrycken av Amsterdam kommer i nästa inlägg…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-843
Baksidan av museet mot Museiplein

Van Gogh museets samlingar med både teckningar och målningar av van Gogh gav rysningar. Jag gillade blandningen av kronologisk och tematisk hängning. Att de Stijl-medlemmen Gerrit Rietveld hade ritat originalmuseet var en överraskning. Den nya entrebyggnaden som färdigställdes 2014 på Museiplein har jag inget foto på men den här länken berättar både i ord och bild om arkitekturen. Klicka här

Van Gogh museet har certifierats enligt miljöklassningssystemet BREEAM In-Use (för befintliga byggnader) och uppnådde betyget Very good. De två högsta betygen är Excellent och Outstanding.

I nästa inlägg blir det mer kultur med koppling till folkets bilmodell Volkswagen som just nu ligger på miljöbotten…

bild-834
Schiphol, Amsterdams flygplats, är lättorienterad, ljus, överblickbar, har fina serveringar och på föredömligt vis integrerat tågstationen med flygplatsen. I sommar blir det tåg hela vägen till Amsterdam istället för flyg

När vi återvände från Amsterdam för en vecka sedan hade färgerna i Lund skiftat till röd-gul-och-grön-brokigt och vädret var mild på nytt. Amsterdam var däremot kyligt och blött. Knappast idealet för 47 000 marathonlöpare som sprang den ganska plana marathonrundan söndagen 18 oktober. Själv stod jag bredvid och hejade i Vondelpark eller powergick en del av sträckan med mitt resesällskap. De övriga dagarna bjöd på en intensiv mix av stadens första rawfood-café, konstmuseer, morgonyoga i grannkvarteret med engelsktalande instruktör från Ukraina, utomhusmarknad i Jordan, stadsförnyelseprojektet de Cuevel, the EYE och raska promenader. I en gång- och cykelvänlig stad som Amsterdam med korta avstånd till alla sevärdheter var lite regn inget hinder för oss besökare. Dagens inlägg och kommande inlägg blir i form av ögonblicksbilder från några höjdpunkter i denna platta stad.

bild-835
Första kvällen blev det kvällsmat på det originellt inredda stället Moeders (holländska för ”Mammas”). Väggarna är tapetserade med inramade foton på mammor som gästerna har tagit med sig genom åren. Mycket vänlig personal, god holländsk husmanskost och trivsamt!

Fortsättning följer…

bild-828

I september erbjöd den ganska nybildade föreningen, Sydsvenska miljörättsföreningen, sina medlemmar på ett studiebesök i Ringsjöverket. Miljöintresserad som jag är tecknade jag ett medlemskap så fort programmet dök upp i flödet på sociala medier. Alla resursflöden intresserar mig och jag hade gärna följt med på vattnets resa ända från Bolmen (hmm, ett bra uppslag till en tredagarsvandring, knappt tre mil/dag). I programmet på Ringsjöverket ingick en presentation och rundvandring för ett tjugotal medlemmar från bl a advokatbyråer, energisektorn och kommuner. Produktionschefen Barne Johansson var kvällens guide. I entrén fanns en ”luktprovningsstation” där vattenkvaliteten regelbundet snabbkontrolleras.

Fakta:

  • Ringsjöverket ligger vid Ringsjön eftersom sjön förr var en huvudvattentäkt.
  • Det kommunägda bolaget Sydvatten, som bildades 1966, äger och driver Bolmentunneln (1986), Ringsjöverket (1963) och Vombverket (1949). I Vombverket framställer man grundvatten på ”konstgjord väg” genom infiltration. Lunds tätort får sitt mjuka vatten från Ringsjöverket och Malmö får hårdare vatten från Vombsjön.
  • Bolmentunneln invigdes 1986 och sedan 2010 är Bolmentunneln den enda dricksvattenanläggning som har utpekats som riksintresse. Vattenbrist i Skåne på 60-talet var orsaken till beslutet att anlägga Bolmentunneln. Tunneln är drygt åtta mil långa lång och vattnet rinner med självfall ända från Bolmensjön.
  • Sydvatten försörjer 900 000 skåningar med dricksvatten: ca 500 000 med bolmenvatten och ca 400 000 med Vombvatten.
  • Ringsjöverket fick pris 2013 som Energieffektivt vattenverk av branschorganisationen Svenskt vatten.

bild-829
Utomhusfiltrering

Innan vattnet renas ”fotograferas” det inkommande råvattnets fingeravtryck varje halvtimme med en fotospektrometer. Fotograferingen säkerställer få rätt dosering av kemikalier i den efterföljande reningsprocessen. Vattnet renas i tre steg: 1) kemisk flockning, 2) långsam filtrering utomhus, 3) klorering. I det första steget tillsätts järnklorid och det bildas flockar som inte får sedimentera för snabbt. Optimalt Ph-värde är 5,1 för att det ska flocka sig. Därefter tillsätts kalk som höjer pH-värdet för att skona ledningarna. Kalk som inte löses upp hämtas av traktens jordbrukare och används som jordförbättring på åkrarna. I det andra steget renas vattnet tack vare mikrobiologisk aktivitet i filtren. Efter kryptosporidiumfallet i Östersund började man diskutera rening med UV-ljus istället för klorering. Därför byggs det just nu en UV-ljus anläggning som till stor del kommer att ersätta kloreringen.

bild-827
Pågående bygge av UV-ljusanläggningen

Men hur sårbar är vår dricksvattenförsörjning? Det har förekommit tre ras i Bolmentunneln sedan den togs i bruk: 1986, 1995 och 2008. Men Ringsjöverket har en vattenreservoar som klarar 6 timmars vattenförsörjning. Därefter kan vatten tas från Ringsjön på tio minuter men det tar flera månader för vattenverkets processer att anpassas till den nya vattenkvaliteten. Fullgott vatten kan ändå levereras under hela omställningstiden. Redundans kännetecknar vattenverket vid Ringsjön, dvs det finns reservutrustning för elproduktion mm. Just nu pågår en dricksvattenutredning, ”Trygg dricksvattenförsörjning”, som ska vara klar i april 2016 och belysa vattenförsörjningen med hänsyn till klimatförändringarna, skydd av vattentäkter, krisberedskap och ekonomiska konsekvenser.

bild-826
Guiden Barne Johansson visar oss runt i vattenverket

När jag steg av bussen i Lund kände jag mig så otroligt tacksam för lyxen att få dricksvatten ur kranen. Studiebesöket var en bra påminnare. Vatten är inte ”bara” vanligt vatten.

Bild-252
Ett av Walter Unterrainers passivhusprojekt i Feldkirch i Voralbergen i Österrike med textilfasad, pellets och solceller på taket, byggd 2004

Sista chansen att anmäla sig till den sjunde passivhuskonferensen 19─21 augusti. I år på nära håll för skåningar ─ Bella Center i Köpenhamn. Walter Unterrainer, den österrikiske arkitekten med hållbarhetsfokus, är en av huvudtalarna. Missa inte onsdagens exkursioner som brukar vara en höjdpunkt!

 

Fortsättning på tidigare inlägg.

Turen på cykel med FastighetsQuinnorna fortsätter mot Papiröen, Köpenhamns heta matställe, som var dagens höjdpunkt. Industriellt och vitalt mellan Noma och Operan.
bild-770
Christianhavns kanal

bild-772
Skådespelarhuset, ritat av Lundgaard & Tranberg Arkitekter, är enligt guiden är en omtyckt mötesplats (färdigställt 2007)

bild-771
bild-774
På Papiröen fanns förr tidningarnas papperslager

bild-775

bild-776
Byggnaden i bakgrunden med det utstickande taket är Operan

bild-773

bild-777

bild-778

Fortsättning följer…