arkiv

hållbar stadsutveckling

Gåtur i Nörrebro/Österbro: hållpunkt 11–12

19 maj, 2013
hållbar stadsutveckling, studieresor
1 kommentar

Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.

Bild-352
Vuggestuen Akvariet på Naestvedgade

11. Vuggestuen Akvariet 2005
Arkitekt Dorte Mandrup. Förskolebyggnad på Naestvedgade 3 i flera plan med takterrass och brant takfall.

Mina intryck: Elegant byggnad men gården var låst! (Jämför med den publika lösningen på gåturens första stopp, Guldberg Byplads.) Förskolor i flera våningar är inte särskilt vanliga i Sverige. Men vid förtätning måste man tänka flera våningar för att hushålla med marken. Ett annat alternativ är mångfunktionella byggnader. Om det finns tillräckligt med utrymme på bottenvåningen kan förskolan placeras i markplan och andra verksamheter eller bostäder ovanför.

Bild-353
Vuggestuen Akvariet på Naestvedgade

12. Vuggestue 2005
Arkitekt Dorte Mandrup. En lägre byggnad med hänsyn till grannarna. Det ursprungliga förslaget var en byggnad i fyra våningar. Byggnaden är helt gatuorienterad med fasadlivet i kvartersgräns till skillnad från förskolan Akvariet som är indragen från gatan. Men här är byggnadsmiljön tät kvartersstad istället för halvtät småhusbebyggelse. Från gatan syns rampen upp till gården på taket som är en integrerad del av byggnaden. Fasadmaterialet är delvis av kanalplast (förmodligen ouppvärmt förråd innanför). Tyvärr tål kanalplasten inte klottersanering. Byggnaden fick kommunens årliga utmärkelse för att den fungerar bra är och arkitektoniskt unik.

Mina intryck: Solljuset i bostäder och på friytor är en viktig må-bra-faktor. Jag har full förståelse för grannarnas synpunkter på byggnadshöjden. Kvarteret är inte mer än ca 40 m djupt och kringbyggt av 5–6 våningshus. Hade förskolan legat i en lika hög byggnad skulle solstrålarna varken träffa gården eller nå lägenheterna på bottenvåningen. Gården är uppskattningsvis 15–20 meter bred, dvs ungefär samma mått som byggnadshöjden på de befintliga husen. För att en kringbyggd gård ska få 5 timmars sammanlagd soltid vid höst- och vårdagjämning på denna breddgrad (55,7° N) krävs att gårdens bredd är åtminstone tre gånger större än byggnadshöjden (ur Byggekologi 2004). Men solen är inte bara en välsignelse. Oskuggade stora glaspartier utan utvändiga solskydd ger ofta höga inomhustemperaturer sommartid. Jag läste att här finns komfortproblem både vinter- och sommartid pga av de stora glaspartierna.

Bild-351
Vuggestuen på Krausevej

Gåtur i Nörrebro/Österbro: hållpunkt 9–10

16 maj, 2013
hållbar stadsutveckling, studieresor
1 kommentar

Fortsättning på tidigare inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.

9. Skatepark 2011
Nordarch och Bisgaard Landskap. En skatebana på 4 500 m2.

Mina intryck: Öppet, ljust och aktivt. Måste vara svår att motstå med ett par inlines på fötterna. Men som vanligt mest utnyttjad av killar. En klättervägg hade förmodligen lockat fler tjejer. Missade att kolla om här fanns något inslag som breddar aktiviteterna. Skateparken i Faelledsparken är verkligen motsatsen till undanskymda aktivitetshörnor dolda bakom grönska eller stängsel.
Bild-350Bild-346

10. Rigshospitalet 1960-talet och 2017
3XN, Aarhus Arkitekterne, Nickl & Partner Architecten har gemensamt ritat tillbyggnaden, den norra flygeln. Bygget är beräknat att pågå till 2017.

Gåtur i Nörrebro/Österbro: hållpunkt 7–8

13 maj, 2013
hållbar stadsutveckling, studieresor
1 kommentar

Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.

7. Green Lighthouse 2009
Christensen & Co Arkitekter. Administration och studentservice. Första offentliga klimatneutrala byggnaden som uppfördes inför COP 15. Solenergi lagras under byggnaden, naturlig ventilation genom automatiskt styrda fönster och takfönster, automatiskt styrda utanpåliggande solskydd

Mina intryck: Alltid kul att se byggnader med höga miljöambitioner! Huset är solorienterat, volymeffektivt och utformat med hänsyn till naturliga termiska krafter (dvs självdragsventilation). Enligt beskrivningen ska mittendelen av den cylinderformade byggnaden fungera som ett ventilationsschakt. Vi fick se de automatiska utvändiga solskydden i drift. Funderade på om fasadens glasfiberskivor går att återvinna. Blev nyligen uppmärksam på att vingarna på vindkraftverken inte går att återvinna eftersom glaset inte kan separeras från plasten. SYSAV är inte intresserad av att elda glas.

Bild-345

8. Center for Kraeft och Sundhed 2011
Nord Architects. Rehabilitering för cancersjuka patienter.

Mina intryck: Stilrent och återhållsamt med tjusig taksiluett. Byggnaden ser inte ut som ett traditionellt sjukhem. Byggnadsdesignen ger ett fint tillskott till gaturummet och de ljusa plåtfasaderna lyser upp gatan.

Bild-343

Bild-344
Knivskarpa möten i hörnor och vid fönster utan fönsterbleck, täckplåtar, krönbeslag och hängskivor på gavelspetsarna. Ingen takavvattning synlig från gatan

Gåtur i Nörrebro/Österbro: hållpunkt 4–6

11 maj, 2013
hållbar stadsutveckling, studieresor
1 kommentar

Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.

4. Superkilen 2012
Design BIG. Områdesförnyelse med hjälp av lokalinvånarna (57 olika kulturella bakgrunder!), aktivitetsyta och samlande urbant parkstråk i Yttre Nörrebro mellan Nörrebrogade och Tagensvej. Superkilen startar ca 3 km från Torvehallarna.

Mina intryck: En förnyad vital del av Nörrebro! Stråket verkar fungera precis som det var tänkt: samlande, aktivt och engagerande. Superkul med alla gatumöbler och detaljer från olika delar av Europa.
Bild-339
Bild-338
Förklaringen till det som kan upplevas som rödstick i bilderna är den röda markbeläggningen
Bild-340
Invånarnas 57 olika kulturella bakgrunder speglas av gatumöbler och inventarier från olika delar av världen
5. BaNanna Park 2010
Nord Arkitekter. Områdesförnyelse och lokalt engagemang. En del i Nörrebros grönytesatsning.

Vi avvek från rutten och hoppade tyvärr över BaNanna Park för att hålla tidplanen. Ångrar det nu men det blir fler tillfällen.
6. Industrikollegiet 2004
Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma. Studentboende, 95 rum och 6 vån. Rörliga utvändiga solskydd, rått och industriellt formspråk.
Mina intryck: Svårt att säga något utan att se byggnaden invändigt. Men gillar de rörliga solskydden som gör fasaden mindre enformig och som förbättrar den termiska komforten sommartid. Studenthus med likadana smårum kan ofta ge intryck av kontor mer än bostäder. Hade vi haft mer tid än 10 minuter vid varje ställe skulle jag gärna ställt ett par frågor till någon av studenterna. Räcker de skjutbara utvändiga partierna som solskydd? Hur fungerar de gemensamma ytorna på varje våningsplan vid trapphusen? Industrikollegiet är i storleksordningen lika stort som ett annat studenthus i Trondheim som jag skrivit om tidigare. Byggnaderna har helt olika karaktär och formspråk men studenterna delar gemensamma kök.
Bild-341
Bild-342

Gåtur i Nörrebro/Österbro: hållpunkt 1–3

10 maj, 2013
hållbar stadsutveckling, studieresor
2 kommentarer

Bild-332

Här är länken till förra helgens stadsvandring omgjord till virtuell stadsvandring på Google Maps.

Gåturen är 1,5 mil lång och innehåller 20 hållpunkter med nya byggnader och urbana aktivitetsytor. Turen  tog ca sex timmar med 40 minuters fikapaus i Österbro. Till min hjälp vid planeringen hade jag fantastiska Copenhagen X. Gåturen genomfördes 4 maj 2013 i strålande sol med sommartemperatur. Arbetet med att lägga ut den sista etappen pågår. Personligen hade jag störst behållning av de första två etapperna. Nedan hittar ni gåturen dokumenterad i bild. Numren hänvisar till hållpunkterna på Google Maps och årtalen anger det år när byggnaden eller anläggningen färdigställdes .

1. Torvehallarna 2011
Turen utgick från Torvehallarna  på Israels plads. Moderna uppglasade saluhallar med alla möjliga läckerheter, både take-away och mat på stället. På den sydliga delen av Israels plads ska den tidigare markparkeringen ge plats för en stor urban uppehållsyta. 

2. Guldberg Byplads 2011
Nord Architects Copenhagen. Områdesförnyelse, 3-i-ett: stadsdelstorg, offentlig lekplats och skolgård.

Mina intryck: Äntligen en inbjudande skolgård, synlig från gatan och integrerad i staden, en trygg och trivsam plats både under och efter skoltid.

Bild-335
Utsikt från den nybyggda takterrassen med trappa och rutschkana för snabbare nedfärd
Bild-336
Bild-337
Det är första gången jag har sett gungor uppförda i direkt anslutning till trottoaren. Stiliga rostbruna fasader med rosttrögt stål eller cortenstål som det populärt kallas (cortenstål är egentligen ett varumärke)

3. Nörrebroparken
Här blev de inga foton eftersom större delen var inhägnad av byggplank. Ombyggnad pågår pga Metrons nya ringlinje. 

Gåtur med gammalt och nytt i Nörrebro och Österbro

6 maj, 2013
hållbar stadsutveckling, studieresor
Lämna en kommentar

Bild-331

Helgens 1½-milavandring i Nörrebro och Österbros kvarter var en fullpoängare. Gåturen startade vid Torvehallarna på Israels plads mitt på dagen i strålande sol och sommarvärme. Arktiekturvandringen planerades med hjälp av Copenhagen X som regelbundet uppdaterar sin webbplats med pågående planer och genomförda byggprojekt i Köpenhamnsområdet. Turen pågick i drygt sex timmar med ca 20 hållpunkter, bland annat Superkilen och FN-huset. Den stora behållningen var de nyanlagda urbana aktivitetsytorna. I kommande inlägg publicerar jag turens sträckning och hållpunkter med foton, kartor och korta kommentarer.

För den som tar in på hotell i Nörrebro rekommenderas en morgonrunda runt Sjöarna (6 350 m).

Sunda bostäder i täta städer

4 april, 2013
hållbar stadsutveckling, miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

pågatåg vid Norra ringen

Det är ingen lätt sak för familjer med spädbarn att välja en hälsosam bostad. Nybyggda eller nyrenoverade hus är normalt ingen lämplig boendemiljö för spädbarn. Luftvägarna är inte färdigutvecklade vilket bland annat gör dem känsligare för emissioner än vuxna. Det kan ta upp till två år för ämnen som avges från byggmaterial att klinga av till acceptabla nivåer. Ofta står ett småhus högt upp på önskelistan för en nybliven familj. Men 38 % av småhusen i det befintliga byggnadsbeståndet har fuktskador som kan påverka innemiljön enligt Boverkets rikstäckande undersökning BETSI.

Är en äldre lägenhet i ett flerbostadshus ett bättre alternativ? Ofta är äldre flerbostadshus centralt lokaliserade nära trafikerade vägar. Enligt ny forskning kan barn som utsätts för trafikrelaterade luftföroreningar under det första levnadsåret få besvär med luftvägarna upp till åtta års ålder. Mycket tyder på långvariga effekter ända upp till 12 års ålder. Ett gammalt flerbostadshus i en småort på landet är kanske ett bra alternativ. Men segregering av småbarnsfamiljer är knappast förenlig med idén om den hållbara blandstaden. (Det finns förstås möjlighet som aktiv konsument att ställa krav på sundare nya bostäder med lågemitterande byggmaterial och inredning). Läs hela inlägget på Hållbar stad

A Demitarian Diet

27 mars, 2013
hållbar stadsutveckling
4 kommentarer

Bild-024

I tidigare inlägg har jag tagit upp några urbana nyord. Ett annat nyord lyftes fram på SCARPs avslutande konferens 14-15 mars 2013 om frisk luft som arrangerades av Naturvårdsverket. Konferensen handlade om hur luftföroreningarna påverkar hälsa och ekosystem, om luften har blivit bättre och betydelsen av det internationella luftvårdsarbetet. 

Mark Sutton från Storbritannien var en av inledningstalarna. Han är specialist på kvävets kretslopp och luftförorenande kvävedioxider. År 2009 introducerade han tillsammans med 239 andra personer den demitariska dieten som går ut på att halvera köttinnehållet på tallriken för miljön och hälsans skull. Av all tillförd näring för boskapsuppfödning kommer bara 20 % vidare till oss slutkonsumenter. Boskap äter vegetabilier som gödslas med handelsgödsel. Marken övergöds och överflödig näring hamnar till slut i vattendragen. Det finns flera skäl till att vår mat inte behöver ta omvägen via djuren: köttproduktionen bidrar till klimatförändringar (energikrävande handelsgödsel, avskogning för att skapa mer jordbruksmark, konkurrens om mark för mat och biobränslen), global rättvisa och effektivare matförsörjning (resurserna räcker till fler om kosten till större del baseras på vegetabilier, runt 85 % av jordbruksgrödorna går till boskapsskötsel) och kroppen lär må bra av mycket grönsaker och frukt. Kostvanor med för mycket rött kött påverkar dessutom hälsan eftersom nedbrytningen av ämnet karnitin i rött kött ökar fettinlagringen i blodkärlen.

Härligt att det dyker upp alternativ för halvvegetarianer som jag som inte kan ta steget fullt ut. Jag har till exempel svårt att avstå från sommarens grillade röda kött. Normalt föredrar jag att tillaga fågel, fisk, vilt och vegetariskt. Ett annat uttryck är flexitarian som har funnits ungefär lika länge som demitarian. En flexitarian är en vegetarian som emellanåt tillåter sig annat än vegetarisk kost.

Låter det som en jobbig uppoffring att minska överkonsumtionen av kött? Enligt Kenneth Hermele behöver vi inte ens halvera köttkonsumtionen. Det räcker med att skära bort en tredjedel för att dagens åkermark och betesmark ska kunna föda jordens framtida befolkning med 10 miljarder människor.

bild765
Fördelningen på utsläppskällorna av koldioxid i ett genomsnittligt svenskt hushåll 

Gröna urbana nyord

20 mars, 2013
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Bild-310
Vildbihotell – även kallad bibatteri. Funderade redan för ett år sedan på att såga till bamburör enligt instruktionerna på Natur och Trädgårds hemsida. Men att såga bamburör med fogsvans funkade inte alls. På förra veckans HUT Skånes seminarium om urban biologisk mångfald hade Per Bengtsson från Naturskyddsföreningens rikskansli i Stockholm med sig tillsågade 20 cm långa bamburör. Ingångshålen behöver vara 3–13 mm i diameter. Varje rör är som en enrumslägenhet och senare i vår kommer solitära vildbin att lägga ägg och matpaket i rören. Vildbin är indelade i humlor och solitära vildbin. Humlor är sociala samhällsbyggare precis som tambin/honumgsbin. Solitära vildbin sticks inte eftersom de inte har en stor koloni att försvara. Kratsa ur lite av märgen i ingångshålet, resten fixar vildbina själva. Häng upp vildbihotellet i ett soligt läge.

Kreotop – konstgjorda biotoper (naturmiljöer) för att öka den biologiska mångfalden. I vindkraftsparker anläggs t ex sandhögar, skuggiga gropar där regnvatten kan samlas eller buskage med bärbuskar för att ge skydd, föda och övervintringsmöjlighet för djur och insekter.

Sociotopkartering – ett verktyg för att kartlägga hur människor använder och upplever platser i staden, t ex parker. Inte ett helt nytt ord men ett bra verktyg som förtjänar att lyftas fram i diskussionen om förtätning och grönska.

Vildbihotell, kreotoper och frisk luft

13 mars, 2013
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Bild-269

Har spännande seminarium och konferens framför mig. HUT Skåne arrangerar ett seminarium om urban biologisk mångfald. Vad är t ex kreotoper och talkoo? Jag får veta senare idag och återkommer med svaret på bloggen.

Naturvårdsverket avslutar forskningsprogrammet SCARP med en konferens i Stockholm om Frisk luft. Två internationella experter kommer från Storbritannien och Tyskland och berättar om kväve och luftföroreningarnas effekter. Andra föredrag tar upp intressanta ämnen som sot och partiklar, hälsoeffekter från vedeldning samt EU:s nya luftpolicy. Nu gäller det bara att förbereda ett batteri av luftmiljöfrågor när så många experter finns samlade på ett ställe.