arkiv

hållbar stadsutveckling

Fortsättning på föregående inlägg.

En annan sevärd utställning besökare i Norrköping är Framtidsland på Arbetets museum om morgondagens arbets- och vardagsliv. Här kommer några glimtar med miljöfakta och aktuella livsstilsfrågor (med några personliga kommentarer och faktatillägg).

bild-595
Andelen fossila bränslen är i alla fall på tillbakagång och utgör 33 % av Sveriges totala energitillförsel på ca 600 TWh enligt Energimyndighetens statistikrapport Energiläget i siffror 2014.

bild-594
Industrin står för ca 40 % av all energianvändning och transporter för ca 25 % och så har det sett ut i Sverige den senaste tiden. Enligt aktuell statistik i Energiläget i siffror 2014 används 145 TWh (38 %) i industrisektorn, 86 TWh (23 %) i transportsektorn och 146 TWh (39 %) i sektorn bostäder och service. Transportsektorn är den minsta men tyvärr den sektor som använder störst andel fossila energislag. El och förnybara bränslen utgör inte mer än ca 12 % av energibärarna i transportsektorn – resten är bensin och naturgas. I industrisektorn används bara ca 20 % fossila bränslen och i bostadssektorn ca 10 %.

bild-593

bild-596
50 % av resorna mellan bostaden och jobbet är max 5 km långa och skulle därför kunna göras på cykel. Då tar resan inte mer än 15–20 min. Förutsättningarna är förstås cykelvänligt väder, säkra och gena cykelstråk samt cykelställ nära målpunkten.

bild-597
En fråga som är särskilt aktuell så här i valtider: Hur många timmar ska vi, eller vill vi jobba per dag? Själv förespråkar jag 6 timmars arbetsdag för ett mer hållbart och hälsosamt liv (fritiden behövs för att hinna förflytta sig på ett miljöanpassat sätt, handla medvetet och laga hälsosam mat, delta i föreningslivet, städa, träna, odla och umgås). Men hur ska välfärden finansieras? Jag anser att det finns utrymme för högre skatter,  på både kapital och arbete, och större utjämning av inkomstskillnaderna. Förhoppningsvis sjunker samhällets vårdkostnader när medborgarna mår bättre. Det är möjligt att vi i västvärlden inte kan räkna med samma inkomstnivåer i framtiden men vi kommer i gengäld att leva ett rikare liv.

bild-588

Här kommer lite semestertips för dem som ännu inte återvänt till jobbet och vardagslunken. Hem Längtan är en tänkvärd och rolig utställning som pågår till januari i favoritstaden Norrköping. Byggnaden färdigställdes 1946 och ritades av dåvarande stadsarkitekten Kurt von Schmalensee. Museet är ett fint exempel på svensk modernistisk arkitektur med specialritade byggnadsdetaljer och värd ett besök bara för byggnadsdesignen. Passa också på att besöka det närliggande brutalistiska stadsblioteket från en helt annan arkitekturperiod med råa materialytor och ännu mer avskalad design. Biblioteket ritades av Sten Samuelsson och stod färdigt 1972.

bild-589

bild-590
Installationen KÖK av Johan Strandahl,, 2013. Bilden under visar köket under ytan. Ganska fantasieggande och visst är det tänkvärt hur brokigt och levande allt egentligen är under den vita kliniska ytan på köksskåpen, kaklet, bordsskivan och kylskåpet

bild-591

bild-592
Fler oväntade installationer: ”Vad minnet väljer” av Meta Isaeus-Berlin, 2001. Möblerna från 60-talet är itusågade och sammanfogade igen men utan mittendelen. Fortfarande igenkännbara möbler men knappast särskilt användbara. Mina första associationer är halverad resursförbrukning, eller handlar installationerna mer om tingens essens (hur mycket av ett föremål som kan reduceras innan det blir något annat)… Jag såg hennes roliga och obehagliga installationer på Bo01 Ett vattenhem med t ex ett vattenfyllt badrum, 2001

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

bild-549
Bränslegången med skruvar och ett 63 m långt transportband som matar fram bränslet till ett 2 timmars mellanlager i Örtoftaverket (om bränslet i pannan inkluderas finns reserv för åtminstone fyra timmars eldning vid driftavbrott). Ifall det blir stopp på transportbandet ska verket klara 4 timmars drift. En tredjedel av skogsbränslet flisas på plats i krosshuset i bakgrunden. Bränsleåtgången är 310 000 ton per år vilket innebär 50 lastbilar per arbetsdag hela året förutom juni till augusti när verket stänger ner. Man räknar med 6000 fullasttimmar. Hela anläggningen med bränsleupplag upptar en yta av 17 hektar

Mitt första studiebesök på ett biokraftvärmeverk var Sandviksverket i Växjö (Sandvik 2). Verket har ungefär samma kapacitet (65 MW värme och 35 MW el) som det nyinvigda Örtoftaverket mellan Eslöv och Lund (72 MW värme + 40 MW el).Det är inte bara Kraftringen som bygger biokraftvärmeverk. I Växjö bygger t ex VEAB ytterligare ett fliseldat kraftvärmeverk (Sandvik 3) och i Stockholm bygger Fortum ett värstingverk i Värtan. Fortums biokraftvärmeverk kommer att producera 1 700 GWh värme och 750 GWh el per år när det är färdigställt i januari 2016. Örtoftaverket producerar årligen 500 GWh värme och 220 GWh el.

Den stora utbyggnaden av biokraftvärme är förstås ingen slump eftersom den spelar en avgörande roll i flera av de svenska energibolagens strategi för en hållbar koldioxidneutral energiförsörjning. Biokraftvärme är ett lönsamt förnybart energislag för Sveriges del som har gott om skog till såväl virke som pappersmassa och energiproduktion. Men i början av 2000-talet fanns det andra energislag som lockade dåvarande Lunds Energi (Kraftringen) att satsa på ett treårigt geotermiprojekt i Stora Råby söder om Lund. Man hade förväntat sig att hitta hetvatten i drygt 3 km djupa geotermihål (dvs värme från jordens inre). Men temperaturen och vattenflödet var långt lägre än man hoppats på. År 2005 satte istället planerna på ett biokraftvärmeverk igång på allvar. Bygglov för Örtoftaverket söktes 2006, bygget påbörjades 2012 och sedan mars 2014 är verket i full drift.

bild-548
Jag gillar att Kraftringen valt en synlig solcellslösning på söderfasaden. De fönsterintegrerade solcellerna har en effekt på 31 kW. Det handlar inte om någon stor elproduktion eftersom den bara motsvarar elbehovet för två eluppvärmda villor. En liten villaanläggning (20 m2) på ett södervänt tak som producerar ca 3000 kWh per år har en toppeffekt på knappt 3 kW som jämförelse

bild-550
Fem procent blir bottenaska som används till vägfyllnadsmaterial. Askan är näringsrik och borde återvända till skogen men eftersom bränslet i Örtoftaverket innehåller returvirke från byggen som kan vara målat med miljöfarlig färg är det slutna kretsloppet inget alternativ

bild-551
En bra principskiss som visar hela anläggningen i Örtofta finns här

bild-552
Interiörbild från pannhuset till vänster och fjärrvärmeledningarna till höger (Eslöv, Lund och värmereturen från orterna). Temperaturen i fjärrvärmen till orterna varierar mellan 80 och 105 grader beroende på årstid och värmebehov. Men vilken temperatur är det i rökgaserna? Detta är en ögonblicksbild av rökgastemperaturerna 5 maj: Rökgasen har cirka 145 grader när den kommer in i rökgasreningen och cirka 70 grader  när den kommer in i rökgaskondenseringen. Till slut lämnar den anläggningen via skorstenen med cirka 45 grader. När returvattnet från orterna möter rökgaserna i kondenseringen höjs temperaturen 9 grader

bild-556
Källa: VEAB. En tydlig principillustration som visar vägen från flis till värme i bostaden. Fjärrvärme produceras oftast en bit från tätorten och förser i princip hela orten med värme. Närvärme produceras närmare värmekonsumenterna i en gemensam värmeanläggning och förser en mindre grupp hus med värme (ett par hus till ett hundratal hus) 

 

 

bild-553
Örtoftaverket är invallad för att minska bullret från verksamheten (medelljudnivån är inte högre än 40 dBA nattetid och 45 dBA övrig tid vid bostäder i närheten). Byggnaden är ritad av arkitektkontoret Tengbom och färdigställdes 2013 (i fulldrift sedan mars 2014)

I en av mina miljökurser 2005 ingick uppgiften att ta fram en mini-LCA för förnybar energi. LCA är en analys av miljöpåverkan kopplad till resursförbrukning, utsläpp och avfall under produktens livstid. Det var en liten hemuppgift och som begränsades till en studie av enbart bränslets miljöpåverkan. Uppförandet och framtida rivning av byggnaden ingick inte i beräkningen. Mitt val föll på Kraftringens (fd Lunds Energi) planerade biokraftvärmeverk. Ett av lokaliseringsförslagen var Gunnesbo men Kraftringen valde istället Örtofta intill Södra stambanan. Jag har följt projektet med stort intresse sedan planeringsstarten och i lördags fick jag äntligen möjlighet att se verket på nära håll när Kraftringen arrangerade öppet hus för allmänheten.

bild-547
Toppenläge vid Södra stambanan som möjliggör hållbar arbetspendling och miljöanpassade bränsletransporter

En av slutsatserna i LCA-beräkningen var att klimatpåverkan från bränsletransporterna (fossilbränsledrivna lastbilar med släp) inom ca 10 mils radie är försumbar. Eldning av biobränslen räknas som koldioxidneutral eftersom återplanterad skog tar upp samma mängd koldioxid som avges vid förbränning i verket. Läget i Örtofta är särskilt lyckat eftersom ett godståg om dagen kommer att leverera ca en tredjedel av bränslet till verket på eget stickspår från stambanan från 2016. En längre transportsträcka för bränslet behöver därmed inte försämra miljöprofilen för energiproduktionen i Örtoftaverket ifall det blir brist på skogsbränsle i Skåne och södra Småland.

Men det finns fler skäl till varför det färdigställda Örtoftaverket gör mig klimatlycklig som lundabo. Verket spelar en avgörande roll för Lund, Eslöv och Lommas omställning till förnybar fjärrvärme och förnybar elproduktion. När jag miljöklassade mitt eget hus, Villa Trift 3.0, år 2010 var bränslemixen i Lunds fjärrvärme så klimatful (dvs stor andel fossil energi) att Lunds fjärrvärme bara gav betyget ”brons” för indikator 4 Energislag i systemet Miljöbyggnad. Men från 2020 blir betyget ”guld” för alla miljöklassade hus som väljer Lunds fjärrvärme tack vare spillvärmen från Max iV och ev ESS tillsammans med biokraftvärme och bioolja för spetsvärmen. Enligt Kraftringen innehåller Lunds fjärrvärme redan i dagsläget 92 % förnybar energi.

En livscykelanalys beskriver dock inte alla miljökonsekvenser, t ex utsläpp till luft vid en flisbrand, värden som förloras om obebyggd mark tas i anspråk och om den näringsrika askan inte återförs till skogen. Bränslet i Örtoftaverket innehåller 55 % skogsbränsle (spillved, grenar och toppar som flisas), 30 % returträ och 15 % torv. Returträ är t ex rivningsvirke som kan vara målad med tveksamma färger och därför kan bottenaskan inte återföras till skogen för att sluta kretsloppet. Bottenaskan transporteras istället till Landskrona för användning som vägfyllnadsmaterial. Flygaskan innehåller bland annat tungmetaller och filtreras innan den skickas till Langöya i Norge för deponi i en nedlagd kalkgruva.

Fortsättning följer med fler bilder i nästa inlägg…

bild-554
I den vita byggnadsdelen finns CFB-pannan och i den gråa delen finns kontor (ca 50 anställda). I förgrunden syns bränsleupplaget

bild-546
Lunds nya kommunhus Kristallen med 11 000 m2 lokalyta. En stilig byggnad ritad av Christensen o Co Arkitekter i Köpenhamn

Fortsättning på tidigare inlägg.

Ett annat exempel på genomförandegapet inom hållbar stadsutveckling är två stilfulla kommunala nybyggnadsprojekt. Den ena byggnaden har varit i full drift sedan mars 2014 och den andra invigdes igår. Jag tänker på det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Örtofta och Lunds nya förvaltningsbyggnad mitt i staden, Kristallen. Tengbom arkitekter har ritat kraftvärmeverket och Christensen och Co Arkitekter har utformat Kristallen. Projekten var resultatet av en tävling med inbjudna arkitektkontor och Lunds kommun är ägare till både Örtoftaverket (indirekt genom Kraftringen, fd Lunds Energi) och Kristallen.

När Kristallen projekterades gällde LundaEko som styrdokument, dvs kommunens program för ekologiskt hållbar utveckling 2006-2012. På sidan 52 beskrivs åtgärden nr 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus: ”A. Från och med år 2006 ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. B. Från och med år 2006 bör en dialog föras, och där så är möjligt krav ställas, om att ansluta byggnaderna till fjärrvärmenätet i samband med upprättandet av exploateringsavtal.” I LundaEko var det ett uttalat mål att uppvärmning av nya byggnader ”sker via fjärrvärme inom planområde” för att åstadkomma en effektiv energianvändning. Men av någon anledning gällde inte kommunens egna mål när det var dags att planera en ny kommunal förvaltningsbyggnad på centralt läge med tillgång till fjärrvärme.

När Örtoftaverket producerar den efterlängtade miljövänliga bioenergin levereras tyvärr varken fjärrvärme eller fjärrkyla till Kristallen som istället utnyttjar värme och kyla från nyborrade energilager i marken.

Men det nya kommunhuset är en flott byggnad och med alla automatiska utvändiga solskydd på sydväst- och sydöstfasaden finns förutsättningar för ett behagligt inneklimat när solen skiner på Kristallen.

bild-545
Utvändiga solskydd på Kristallens sydvästfasad mot Bjerredsparken – en nödvändighet för att uppnå Silver- och Guldbetyg för indikatorerna Solvärmelast och Solvärmefaktorn (dvs behaglig temperatur sommartid och minskat kylbehov) i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad

bild-543
Takmonterade solceller tillgodoser en del av elbehovet i byggnaden. Under huset finns 40 borrhål som levererar värme och kyla istället för en systemlösning med kommunens egen fjärrvärme och sorptionskyla

bild-542
Utsikt mot Holma och Kroksbäck från Emporias takpark i Hyllie 

Efter att ha bläddrat igenom helgens ”tematidning” i lördagens Sydsvenskan om vår nya stadsutveckling finns det anledning att uppmärksamma genomförandegapet i hållbar stadsutveckling. Först några ord om bilagan som är förrädiskt lik en vanlig tidningsbilaga. Utgivaren är European Media Partner och deras affärsområde är ”redaktionell marknadskommunikation”. Affärsidén är ämnesorienterade tematidningar som skickas ut i den ledande dagspressen. Med andra ord en annonsbilaga där artikelförfattarna betalar för sin exponering. Jag läser den ibland för att bevaka vilka projekt som kommuner och företag prioriterar i sin marknadsföring. Texterna avslöjar även gällande trender och retorik inom olika områden.

Och nu till saken. Tyvärr ser man många exempel på genomförandegapet i stadsplaneringen, dvs att det glappar mellan ord och handling eller vision och verklighet. I helgens annonsbilaga finns åtminstone ett exempel. Katarina Pelin, fd miljödirektör i Malmö och numera kommunchef i Båstad, inleder med en ledare om att rädda världen och tjäna pengar. Jag har hört henne många gånger och hon säger kloka saker och imponerar alltid med sitt engagemang för miljö och hållbarhet. Ett av åtgärdsförslagen i hennes 47-punkts-lista för energi och klimat 2050 är att förtäta alla tätorter och spara åkermark och omgivande natur. Vi är många som håller med. På följande uppslag i annonsbilagan presenteras Malmö och Lunds senaste områden med hög miljöprofil – nya Hyllie i Malmö och Brunnshög i Lund. Men i både Hyllie och Brunnshög exploateras värdefull åkermark. Och två av framtidens stadsdelar tar framtidens matreserver i anspråk.

År 2012 gick länsstyrelsen Skåne ut med en nollvision för exploatering av åkermark. Se klippet på YouTube här

Fortsättning följer…

 

bild-517
Illustration: Kiran M Gerhardsson. Text: Klara Falk, Kajsa Lind, Kiran M Gerhardsson

Boverket har avslutat sin utredning om begreppen byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, källare och suterrängvåning. Begreppen bedöms på olika sätt i olika instanser och syftet är att t ex lösa problemet med byggnader som teoretiskt uppfyller bestämmelserna i detaljplanen men som trots det upplevs som högre. Det är dessutom inte alltid självklart hur man mäter och räknar antal våningar. Ett annat problem är att tolkningar ibland kan leda till ett arkitektoniskt fattigare taklandskap utan uppstickande torn och takkupor.

Boverket inleder rapporten med en visuell presentation av begreppen i serieform. Det måste vara ovanligt med en myndighetsrapport som använt sig av serieformatet. När det gäller komplicerade saker som höjdrelaterade byggnadsbestämmelser kan en illustrerad serie förhoppningsvis vara användbar som introduktion.

Läs hela serien i den utförliga rapporten om problem och förslag till lösning.

Fortsättning på föregående inlägg.

De sista bilderna är från EWK-museet på andra våningen i Arbetets museum (Centrum för politisk illustrationskonst). Här kan man njuta av skicklig politisk illustrationskonst och uppröras av EWKs miljöengagerade teckningar. Hans redskap var gåspennan och svart tusch. När gåspennorna slutade säljas övergick han till sugrör.

bild-513

bild-512

bild-514

Norrköping har alltså hamnat på min topp-tio-lista över fantastiska kulturmiljöer och spännande städer. En annan stad på listan är Trondheim och foton från fantastiska Trondheim finns också på bloggen.

Fortsättning på föregående inlägg.

Bildsviten från Norrköping en eftermiddag i januari 2014 fortsätter…

bild-504
I januari kastar byggnaderna fortfarande långa skuggor men för första gången i januari får jag uppleva en klarblå himmel (antalet soltimmar i Lund under januari 2014 var 8 timmar mot normalt 37!)

bild-505
Äntligen dags för eftermiddagens höjdpunkt, Arbetets museum med både permanenta och tillfälliga utställningar. Byggnaden kallas Strykjärnet och lägg märke till skorstenen i bakgrunden. Som besökare i industrilandskapet blir man ständigt påmind om Norrköpings glansdagar som textilindustristad.

bild-508
Inne i byggnaden finns fler spår. Strykjärnet var förr en textilfabrik och guiden berättar att innemiljön var extremt fuktig. Extra fukttillskott inomhus var en förutsättning för att producera bomullsgarn som annars blev för torr och svårarbetad. På den tiden fanns inga radiatorer under fönstren som torkade upp kondensdropparna på insidan av fönsterglasen. Därför finns vattenrännor i alla fönstersmygar.

Nedan följer några smakprov från den permanenta utställningen på sjätte våningen om industristaden Norrköping. Bilderna talar för sig själva.

bild-509

bild-510

bild-511
De sista bilderna kommer i nästa inlägg…

bild-507
En något oskarp flygbild med industrilandskapet som hänger på bottenvåningen i Arbetets museum. Längst uppe till vänster syns Värmekyrkan med sina karaktäristiska skorstenar och till höger om Värmekyrkan ligger Strykjärnet med Arbetets museum i sex våningar. De flesta byggnader i området uppfördes från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet

Norrköping, som ligger på ungefär samma breddgrad som Göteborg, har hamnat på min topp-tio-lista över fantastiska kulturmiljöer och spännande städer. Det gamla industrilandskapet vid strömmen med dånande forsar är mäktigt och storslaget. Stadslandskapet, strömmen och spårvägstrafiken är några av Norrköpings absoluta plusvärden. På en eftermiddag hinner man t ex med Myrorna (Gamla Rådstugegatan 18), foajén i de Geerhallen, Arbetets museum på Laxholmen med utställningar och gott fika, Visualiseringscenter och incheckning på Cloud Hostel (det fräschaste vandrarhemmet som jag har bott på). Vill man träna på kvällen ligger SATS föredömligt centralt med trevlig personal.

bild-502
Motala ström med sitt forsande vatten och sina dammluckor. Strömmen bidrog till att utveckla textilindustrin i Sveriges Manchester

bild-503
Värmekyrkan – en gammal ångpannecentral som idag har eventlokaler och turistbyrån mm. Notera lågorna på skorstenarna

bild-506
Den omtalade Strykbrädan, en renoverad fabriksbyggnad för näringslivsutveckling

Fler foton kommer i nästa inlägg med glimtar från Arbetets museum, eftermiddagens höjdpunkt…