arkiv

Dagsarkiv: 30 december, 2012

Årets sista inlägg speglar ett av syftena med bloggen: att dela med sig av erfarenheter från ett miljöklassat småhus, dvs planering, byggande och boende. I erfarenhetsåterföringen ingår mätning och uppföljning de första boendeåren. Innemiljömätningarna visade positiva resultat över förväntan och likaså förbrukningen av hushållsel. Men hur stor är energiåtgången i praktiken för att värma rummen och tappvattnet?

bild769
”Lappen i trappen”. Energideklarationen ska sitta på en väl synlig plats i flerbostadshus men den är inte helt lättolkad. Den lilla symbolen med huset visar det aktuella husets energianvändning. I Villa Trift 3.0 befinner sig symbolen i zonen närmast mitten. I mitten är energianvändning mycket liten och i den yttersta zonen är energiåtgången stor. Villa Trift 3.0 borde enligt beräkningarna legat i mitten men eftersom den uppmätta energiåtgången var 87 kWh/m2 halkar huset ner ett pinnhål. När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning 110 kWh/m2 i södra Sverige för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2. Liknande hus använder 126–154 kWh/m2 år enligt Boverket

Energideklarationen för Villa Trift 3.0 genomfördes i juni 2012. Sedan 2009 ska energiprestandan verifieras i nybyggda småhus inom två år från det att huset tagits i bruk och vid försäljning av befintliga småhus. På så sätt får fastighetsägaren möjlighet att jämföra verkligt utfall med antagen energiåtgång i tidiga beräkningar. Verifieringen behövs dessutom för att få slutbeskedet av byggnadsnämnden. Energibesiktningsexperten ska föreslå lönsamma energibesparingsåtgärder som vägledning för fastighetsägare som vill energioptimera sitt hus.

Lagen om energideklarationer kom 2006 och grundar sig på EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Det övergripande syftet är naturligtvis att minska energianvändningen i våra byggnader och påverkan på klimatet. En annan aspekt är energitryggheten. EU vill minska sitt beroende av omvärlden, t ex naturgas från Ryssland. Nyttan i förhållande till kostnaden för en energideklaration kan diskuteras men nyttan hänger i ihop med flera saker: energiexpertens förslag, hur förslagen kommuniceras (pedagogiskt och lättbegripligt även för lekmän?) och fastighetsägarens intresse av att verkligen genomföra energieffektiviseringar.

Mätperioden ska vara en sammanhängande 12-månaders period. För Villa Trift 3.0 användes mätstatistik från maj 2011 till och med april 2012. Mätvärden för uppvärmning normalårskorrigeras av energiexperten med hjälp av klimatstatistik för orten. På så sätt bortser man från klimatvariationerna från år till år. Vi har tyvärr ingen mätare för varmvattenanvändningen så den måste uppskattas för vårt hushåll på fem personer. I Villa Trift 3.0 ingår varmvatten till disk eftersom vi saknar diskmaskin och handdiskar. Diskmaskiner är normalt anslutna till kallvattnet som värms av el för att uppnå rätt temperatur. Elförbrukningen för en diskmaskin räknas som hushållsel i energiberäkningen medan varmvattnet i handdisk ingår i varmvattenanvändningen i byggnadens energiprestanda.

Beräkning 2009 (inför bygglovansökan) Uppmätt från 1/5-2011 till och med 30/5-2012 Normalårskorrigerad
Specifik energianvändning kWh/m2 Atemp år* 64 82,5 87
Varav fastighetsel 4,3 10 10

* Varken hushållsel eller solenergi ingår i energiprestandan (köpt energi) enl Boverkets definition. Atemp är uppvärmd användbar golvyta

Uppmätt från 1/5-2011 till  30/5-2012 Årsschablon enligt SVEBY för småhus och flerbostadshus Beräknad enligt Miljöbyggnad för småhus 2500+14xAtemp
(enligt hjälpfil energislag_indikator4, Manual Miljöbyggnad Nybyggnad version 2.1)
Användning i vårt tidigare radhus 191 m2 (energi-deklaration 2009)
Hushållsel
kWh/m2 Atemp år
18 30 33 35

Villa Trift 3.0: Atemp 132 m2, antal boende under året var i genomsnitt 4,7 personer

Tråkigt att konstatera att verklig energiåtgång för uppvärmning och varmvatten ligger en bra bit över beräknad. I gengäld är hushållselen nästan hälften så låg som uppskattat. Men hushållsel ingår inte i Boverkets definition av köpt energi. Man kan argumentera för att hushållselen borde ingå eftersom en del av spillvärmen bidrar till uppvärmningen. Å andra sidan minskar spillvärmen om man väjer eleffektiva vitvaror, belysning och hemelektronik. Total energianvändning inkl hushållsel i Villa Trift 3.0 är 105 kWh/m2 år. På bomässan i Malmö Bo01 var energikravet för total energianvändning också 105 kWh/m2 år (bara två hus uppfyllde kravet i uppföljningen). När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning i södra Sverige 110 kWh/m2 Atemp år för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2 Atemp år.

Till stor del kan avvikelsen från beräknad energiprestanda bero på att husets ytterväggar av lättbetong inte har torkat ut. Byggfukten i lättbetong (dvs inbyggd fukt från tillverkningen) måste bort för att uppnå de U-värden som legat till grund för energiberäkningen. U-värdet är ett mått på värmegenomsläppligheten för ett material eller en byggdel. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsgrad. Fuktig lättbetong isolerar sämre än torr lättbetong. Fuktexperter på Fuktcentrum tror att energiåtgången blir lägre i Villa Trift 3.0 det tredje boendeåret efter två hela uppvärmningssäsonger. Men hur mycket lägre den blir återstår att se i juni 2013 när vi gör en ny energideklaration av ren nyfikenhet.