arkiv

Etikettarkiv: stadsodling

Jag funderade i ett tidigare inlägg över ”maximera” som ett värdeord i hållbar stadsutveckling. Nu ser jag att ”maximera” återkommer på nytt och den här gången i kontraktet för Brunnshög – Lunds nya profilområde för hållbar stadsutveckling. Grundprinciperna för planeringen av stadsdelen är minimera, balansera och maximera. Ett laddat ord som ”maximera” får mig som vanligt att reagera (det är förstås helt personligt). I Brunnshög är det upplevelserna som ska maximeras. Spontant undrar jag om en sådan princip även omfattar lugna och avskilda platser för eftertanke och paus.  

Brunnshögskontraktet är utgångspunkten för planering och fortsatt samarbete med olika aktörer. Det är en överenskommelse mellan Lunds kommun, Lunds Renhållningsverk, VA SYD och Lunds Energi för att uppnå ett hållbart tekniskt försörjningssystem i framtidens Brunnshög. Systemen för energi, vatten, avlopp och avfall ska samspela, vara lätta och roliga att använda enligt beskrivningen av Brunnshög i kontraktet.

Hållbarhetsmålen för Brunnshög utgår från principerna att minimera klimatpåverkan, att balansera användandet av den goda jorden och att maximera sinnesintrycken. Det går ju inte att blunda för att Brunnshög byggs på den goda åkerjorden. Men hur kompenserar man för förlusten av så stora odlingsbara arealer som behövs för matproduktion? Svaren finns i fullversionen av kontraktet:

– Effektiv användning av marken – exploateringstalet bör vara högre än 1,0 i genomsnitt i området.
– 100 % av näringsämnena i bortforslade massor återförs till jordbruksmark.
– 30 % av den ianspråkstagna marken ska kunna återställas för odling i en framtid (reversibelt byggande).
– 50 % av dagens odling i Brunnshög ska kompenseras med stadsodling.

Bild-020
Stadsodling på Rosengårdsfältet i Malmö

Det är höga och bra ambitioner i Brunnshög. Men är det verkligen möjligt att genom stadsodling kompensera för 50 % av dagens effektiva storskaliga odling? Jag har hört många föredrag om stadsodling som tagit upp frågan om stadsodlingens bidrag till matproduktion. Det är sällan någon har påstått att huvudsyftet med stadsodling är matförsörjning. Stadsodling för matproduktion skulle kräva orealistiskt stora odlingsytor som är svår att förena med den täta staden. Men kommunen har förmodligen något utredningsmaterial som visar att detta är möjligt. Skulle vara bra om utredningen finns tillgänglig på kommunens hemsida för oss som undrar…

I nästa inlägg hoppas jag få ge några direktglimtar från ett annat stadsodlingsprojekt – Prinzessinnegärten vid Moritzplatz i Berlin.

Förra veckan genomförde Utmaning hållbart Lund för andra året i rad sitt festivalarrangemang ”Planet Lund”. Förra årets breda tema var Hållbarhet och i år var det Stadsodling. Jag var en av 150 deltagare på fredagens kunskapsdag om stadsodling.

Flera lokala odlingsprojekt presenterades men även det sociala företaget Stadsjord i Göteborg som drivs av Niklas Wennberg. Biologen Anna Sofia Persson är vass på vildbin (både solitära vildbin och humlor som är sociala vildbin). Jag har tidigare fått många bra tips av Anna inför mina egna biprojekt. Projektet Ett grönare Lund är finansierat av Allmänna arvsfonden och drivs av ABC och LKF (Lunds kommunala fastighetsbolag) gemensamt. I korthet handlar det om stadsodling som metod i en demokrati- och ungdomsatsning på Linero. Vi i får se om det kan leda till bestående förändringar. Projektmedlen räcker till och med 2014 och därefter är det upp till LKF.

Efter en wokad ekologisk utomhuslunch var det dags för workshops. Själv sprang jag mellan två av dem: Lönsam stadsodling med citybonden Niklas Wennberg och Snabbkurs i odling med kunniga deltagare från Holma folkhögskolas lundabaserade kurs i stadsodling. Karin Jansson avslutade med den dystra upplysningen att glömma giftfri odling. Inte ens ekologiska odlingar kan undvika gamla gifter i marken och gifter som finns i utomhusluften.

Om en halvtimme börjar seminariet om Vägen till ett giftfritt byggande. I dagsläget är flera ämnen förbjudna men bara över en viss haltgräns. Frågan är om vi någonsin kommer att få uppleva en giftfri byggsektor. Jag lekte med tanken att införa en giftfri dag i almanackan. Skulle det gå att avstå från tveksamma kemiska ämnen eller vistas på ställen där det finns tveksamma ämnen en hel dag? Tror inte det…


Sockerärtorna har varit skördeklara sedan slutet av juni. Sorten heter ”Carouby de Mausanne” och kommer från Runåbergs fröer.


De första jordgubbarna blev ätklara strax efter midsommar men det är först nu efter förra veckans soliga dagar som de är söta.


Prima grönsallad och rödsallad uppdragna på Den Gamles Gård. Gigantiska salladshuvuden! I förgrunden egen direktsådd av blandad plocksallad.


Squash är samplanterad med slingerkrasse I en av lådorna. Squashplantorna tar sig fint trots den första misslyckade utplanteringen av förkultiverade plantor i slutet av april. En av plantorna är direktsådd samtidigt som utplanteringen av den andra omgången i maj. Den direktsådda plantan har redan hunnit ikapp sina förkultiverade syskon. Här finns två sorter ”Genovese” och ”Courgette”.


I växthuset har vi skördat basilika ”Genovese” och mangold ”Rainbow Hard” sedan mitten av juni.


Men några odlingsförsök har inte lyckats lika bra. Bondbönorna är angripna av svarta löss! Tydligen mycket vanligt med svarta löss i topparna av plantan på bondbönor. Kul att ha testat men tror inte att sorten passar mig. Vaxbönorna (också från Den Gamles gård) har överlevt men växer långsamt och ser inte särskilt glad ut.

Ett annat dundermisslyckande är sötfänkålen. Två plantor har överlevt men de är inte i närheten av förra årets växtkraft. Beror kanske på jorden i just denna odlingslåda som är lite sandig. Trodde att sötfänkål var ett säkert kort efter förra årets rikliga skörd.

Att så, plantera och montera platta paket från IKEA tillhör inte mina favoritsysslor. Men att följa tillväxten och njuta av skörden är sann vardagslycka. För att göra försådden i växthuset lite mer lockande inväntar jag en varm och solig dag och delar upp projektet i två etapper. Första dagen ska alla såkärl fram från förrådet och fyllas med genomsläpplig såjord. Jag köper färdig såjord men riktiga odlingsentusiasterna blandar egen såjord. Nästa dag ska fröerna ner i jorden och kärlen får etiketter. Ett växthuset med arbetsbord är en stor tillgång eftersom försådden är ett rätt skräpigt moment med jord som skvätter och vatten som stänker.

Årets odlingssäsong inleddes i helgen. Det är andra odlingssäsongen sedan vi flyttade in i Villa Trift 3.0 maj 2010. Återanvändning av förra årets namnetiketter ger en stor arbetsbesparing. Jag hade gärna haft fler såkärl men det blir för opraktiskt. Såkärlen står inomhus på golvet i vardagsrummet och i söderfönstret större delen av dygnet. Soliga dagar åker kärlen ut i växthuset ungefär vid lunchtid. Det ska vara varmt och fuktigt i jorden för att fröerna ska gro. Ljus är en annan förutsättning för framgångsrik groning. Om några veckor sår jag en extra omgång fänkål för att förlänga skördetiden (ett tips från boken Starta från frö av N Bubbel, 1984).


Från vänster: holk för fladdermöss, fjärilsholk och två humleholkar i förgrunden. Alla holkar är tillverkade på Tunneby Sågverk och finns i olika utförande


Fladdermössen kryper in nerifrån


Fjärilarna flyger in genom springorna på holkens sidor. Här syns holken underifrån


Humleholkarna har liksom fladdermusholken en öppningsbar lucka när det är dags att rensa och städa holken

Jag gillar det grova virket och kommer antingen låta det vara obehandlat eller stryka på olja. Nästa gång kameran fångar holkarna i bild sitter de monterade på tre olika platser i trädgården. Allt ska vara klart före mars när humledrottningarna vaknar upp ur vintervilan. I tidigare inlägg beskrev jag humlornas naturliga boende och jag återkommer med fler inlägg till våren (om humlorna hittar holkarna)…