arkiv

Etikettarkiv: MediaCityUK

Fortsättning från föregående inlägg.

MediaCityUKär en miljöklassad stadsdel med starkt fokus på de ekologiska aspekterna av hållbarhet. Den ideala hållbarhetscertifierade stadsdelen tar lika mycket hänsyn till de sociala och ekonomiska frågorna: social mångfald, integration, möjligheter till lokalt entreprenörskap och lokala arbetsplatser, samverkan på olika plan osv.

Tillfälliga kontorsbyggnader i MediaCityUk för småföretag konstruerade av byggbodar för att hålla nere byggkostnader och hyror

Ett av problemen i nybyggda stadsdelar är både höga lokalhyror och bostadskostnader. Den bästa marken för exploatering är den redan hårdgjorda marken, ofta gammal industrimark eller nedlagda hamnområde som kräver omfattande kostsam marksanering. Men hur ska cykelhandlaren ha råd med lokal? Var hittar kulturarbetare ateljéer eller småföretagare lokaler med överkomliga hyror? Hur uppnår man en social blandning när det inte finns bostäder för mindre betalningsstarka grupper i MediaCityUK i Manchester, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm eller i Masthusen i Malmö?

När jag besökte stadsdelen Vauban i södra Freiburg 2006 kom jag för första gången i kontakt med Baugruppen eller byggemenskaper, dvs egnahemsbyggare som slår sig samman och bygger ett flerbostadshus. Vauban ligger i ett tidigare nedlagt kasernområde och är internationellt känd som ett lyckat exempel på en hållbart utvecklad stadsdel (1993–­2006). I en byggemenskap kan byggkostnaderna bli lägre och man får verklig möjlighet att påverka boendets utformning. Ett exempel på deltagande planering på byggnadsnivå som inte bara handlar om att välja inredningsstilen Milano, Köpenhamn, Lissabon eller andra tillvalspaket.

Man kan även fundera på om alla befintliga byggnader i ett omvandlingsområde måste uppgraderas till påkostade lyxlokaler för banker, mäklare och reklambyråer. Låt en del av de gamla byggnaderna stanna vid en basnivå så att hyresnivån blir rimlig för mindre företag. Allmänna byggnader och lokala arrangemang gör en stadsdel tillgänglig för stadens alla invånare. Planerarna kan skapa förutsättningarna men någon måste ta ansvar för verksamheten och driften. Kommunen tar som tur är fortfarande på sig en del samhällsfunktioner men utvecklingen går mer och mer mot samverkansprojekt eller bidragsstödda föreningsinitiativ. I Västra Hamnen finns t ex den allmänna badplatsen och lärarhögskolans bibliotek i Orkanen. Orkanenbiblioteket är öppet för allmänheten till och med på vardagskvällar och lördagar (men tyvärr stängt på söndagar). I MediaCityUK är ambitionen att hålla regelbundna utomhusarrangemang på piazzan.


The Lowry, teater och galleri,  på Salford Quays mittemot MediaCityUK

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


I det 22-våningar höga huset the Heart finns ungefär hälften av lägenheterna i MediaCityUK

Här kommer en sammanfattning av energiprestandan i en av lägenheterna i MediaCityUK där bostadsarean är 30 m2. Uppgifterna är hämtade från energideklarationen (EPC) som utfärdades 22 mars 2010.

Element Description Current performance
Energy Efficiency Environmental
Walls Average thermal transmittance 0.30 W/m²K Good Good
Roof (other premises above)
Floor (other premises above)
Windows Fully double glazed Good Good
Main heating Room heaters, electric Compliant Compliant
Main heating controls Programmer and appliance thermostats Good Good
Secondary heating Room heaters, electric
Hot water Community scheme with CHP Very Good Very Good
Lighting Low energy lighting in 80% of fixed outlets Very Good Very Good
Air tightness Air permeability 8.2 m³/h.m² (assumed) Average Average
       
Current energy efficiency rating B 81  
Current environmental impact (CO2) rating   B 89

Förklaringar och egna kommentarer:
“Thermal transmittance” är värmeförlusterna genom klimatskalet. Ju lägre värde desto bättre. I de svenska byggreglerna anges att väggar inte får ha högre U-värde än 0,18 W/m²K som ett alternativt krav till energianvändning per kvadratmeter uppvärmd golvarea. Ytterväggar i ett hus med riktigt låg energianvändning bör ha ett U-värde på 0,10 W/m²K.

Golv och tak saknar U-värden eftersom bostaden finns i ett flerbostadshus med andra lägenheter både ovanför och nedanför.

Varje byggnadsdel är värderad enligt en skala: Compliant / Average / Good / Very good (uppfyller lagkrav/genomsnittlig/bra/mycket bra).

I den här bostaden använder man tvåglasfönster. Nybyggda hus i Sverige har som standard energieffektiva treglasfönster, ofta gasfyllda isolerglasfönster med lågemissionsskikt.

I England premieras kraftvärmeproduktion, CHP (Combined Heat and Power), dvs samtidig produktion av värme och el. Energislaget anses ha mindre betydelse. I MediaCityUK drivs kraftvärmeanläggningen av naturgas.

Notera att man lägger stor vikt vid energieffektiv fast belysning. I mars 2009 infördes EU en förordning om ekodesign av ljuskällor för att fasa ut vanliga glödlampor som bara omvandlar 10 % av tillförd el till ljus (resten blir värme). I ett hushåll står belysningen för 25 % av hushållselfanvändningen. Det finns en hel del att tjäna på lågenergibelysning som är fem gånger effektivare än de förbjudna glödlamporna.

”Air tightness” är lufttätheten i klimatskalet, dvs golv, väggar och tak. Enheten för luftläckaget i England är m³/h.m², dvs kubikmeter luft per timme och kvadratmeter golvarea. Eftersom man i Sverige mäter antal liter per sekund och omslutande area i klimatskalet (l/s,m²) är det svårt att jämföra. Men jag gjorde en omräkning av luftläckaget i mitt eget hus, Villa Trift 3.0, som uppgick till 1,44 m³/h.m² när huset provtrycktes. Det är känt att engelska hus är dragiga och det verkar som kraven på lufttäthet i nybyggda engelska bostäder inte är särskilt höga.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

 

Det börjar närma sig slutet på mitt reportage om MediaCityUK, världens första miljöklassade stadsdel (enligt systemet BREEAM Communites). Men jag har blivit lovad klassningsrapporten från BREEAM Assessor och hållbarhetskonsulten Frank Mills senare i veckan. Visst blir man nyfiken på poängen? På vilka områden presterar MediaCityUK bäst? Stadsdelen uppnådde slutbetyget Excellent med 78,94 % av totalt möjliga poäng enligt certifikatet från sept 2009 (Detailed Planning Stage). För Outstanding som är det högsta betyget krävs minst 85 %. Och hur viktas de olika miljöaspekterna? Får antal cykelställ samma poäng som andelen förnybar energi? Ska bli spännande att få djupdyka i klassningsrapporten.

När jag lämnade Stuart Rimmer, projektchefen bakom MediacityUK från Peel Group, kom vi överens om att han skulle skicka mig energideklarationerna för byggnaderna. Jag förväntade mig samma typ av energideklarationer som vi har hemma i Sverige med uppgifter om levererad eller köpt energi i kWh per kvadratmeter uppvärmd yta. Med uppvärmd menas 10 grader och uppåt.

Energideklarationen är resultatet av ett påbud från EU, direktivet om byggnaders energiprestanda. En av effekterna med införandet av energideklarationer borde rimligen vara att det blir lättare att jämföra energiprestandan mellan medlemsländerna. Men ett EU-direktiv ger utrymme för tolkningar och anpassningar till landets eget regelsystem. Britterna deklarerar inte köpt energi i kWh/m2. I Storbritannien utgår man inte som i Sverige från den faktiska energianvändningen (bränsleförbrukningen av t ex gas, olja, ved,  pellets eller köpt el). Man gör istället en beräkning av energianvändningen per kvadratmeter som sedan vägs samman med energieffektiviteten som i sin tur bygger på bränslekostnaden. Det framräknade värdet ligger på en skala mellan A och G där A innebär högsta energi- och miljöklass precis som märkningen av våra vitvaror.


Obs! Bilden visar endast en mall för energideklarationer i Storbritannien

När sex svårtolkade EPC (Energy Declaration Certificate) för olika byggnader i MedaCityUK hamnade i inkorgen blev jag både överraskad och besviken. Jag har inte lyckats sätta mig in i poängsystemet och viktningen i detalj men det framgår i alla fall hur energieffektiva lägenheterna i MediaCityUK är jämfört med genomsnittet i England och Wales. Betyget för lägenheterna i MediaCity är B (81 av 100 poäng) och genomsnittet är E (46 poäng) enligt EPC:n för MediaCityUK. En A-klassad byggnad med 100 poäng kostar så gott som inget att värma upp och energianvändningen bidrar inte till växthuseffekten. (Undrar om systemet tillåter  klimatkompensation?)


Så här ser de svenska energideklarationerna ut. Inte lika tydlig som energimärkningen av vitvaror. Den ska sitta synlig i trapphuset i alla flerbostadshus. Småhusägare är skyldiga att visa upp en energideklaration vid försäljning och alla nybyggda hus ska energideklareras inom två år efter inflyttning. Numera måste även mäklare visa uppmätt energianvändning i bostadsannonser

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


MediaCityUK 10 augusti 2012. På storbildsskärmen direktsänds OS-spelen i London som går mot sitt slut 

And a few other questions which include all your tenants:

8. How is the waste managed? Integrated recycling facilities? Automated underground system like we have in the Western Harbour in Malmö?
SR: Waste is managed by Peel Media in partnership with an external waste contractor providing recycling facilities to all residents/tenants at MC.

9. How do you make the most of your sustainable community when you have moved in? Any educational efforts to inform the tenants about sustainable everyday life (indoor temperature, recycling, saving tap water, using public transports, smart metering…)
SR: All tenants are provided with information on their particular property, as well as maintenance information. Site-wide information is available on the website & through tenant liaison groups. The Peel Media facilities/property team provide information & advice on waste, smart meters etc, and encourage energy savings through liaison meetings etc. All buildings have the appropriate metering strategy to give tenants up to date information on their energy use and habits.


Bild tagen från den andra spårvagnshållplatsen Broadway i anslutning till MedaCityUK

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.


Den två timmar långa intervjun med Stuart Rimmer, projektchef på Peel Group, är slut. Jag sitter kvar en stund och smälter alla intryck innan det är dags för återfärd med spårvagnen till Manchester Piccadilly. Men på vägen tillbaka tänker jag på alla frågor jag inte hann med. De får skickas med e-post när jag kommer hem till Lund.

*

Stuart Rimmer (SR) svarar snabbt och här kommer både frågor och svar, oredigerat och på originalspråk:

1. Forgot to ask you about the Carbuncle Cup. How did it effect the publicity about MediaCityUK? What was the reaction within Peel?

SR: The Carbuncle Cup publicity although not complimentary to Mediacity, was short lived, and did not distract from the vast amount of positive publicity we have received from all around the world. This good publicity commenced in 2010 and is still going strong. I have met a number of organisations from UK, Sweden, Asia, South America and other parts of Europe and the comments on Sustainability, Architecture, place setting and the Technology used at MC, have been very positive.


A few questions about the apartments:

2. Have you installed exhaust and supply air ventilation with heat recovery?
SR: Mechanical extract from Bedrooms, Kitchens & bathrooms managed through control system. Supply air via natural ventilation.

3. Are they equipped with floor-heating or radiators?
SR: Electric radiators

4. How come you chose electric heating in the apartments when you have the possibility to use district heating?
SR: The apartments are well insulated and do not need a lot of heat input during the average day. The costs of installing a wet system throughout the apartment towers was not commercially viable.

5. Have you installed at chilling system in the apartments as well?
SR: No chilling system, natural ventilation.

6. What is the average indoor temperature in new apartments?
SR: Frank Mills has purchased one of our apartments so I was hoping he would answer this question.

7. Have you considered building apartments in the next phase that meet the requirements of passive houses?
SR: When we build in the next phase we will look at all sustainable solutions for the design of the new apartments. We continue to pursue the best possible Breeam rating on all our developments.

To be continued. Fler frågor och svar kommer i nästa inlägg…

Fortsättning från föregående inlägg.

– Finns det något som du hade valt att göra annorlunda? undrar jag. Stuart Rimmer svarar att det hade varit bättre att undvika att bygga när marknaden peakade eftersom allt blev dyrare.

Jag frågar även om ”lessons learnt”. Stuart Rimmer säger att nästa etapp kommer att vara helt och hållet marknadsdriven utan spekulativt byggande. Men är det inte svårare utan en så stor hyresgäst som BBC?­
– Jovisst, fast redan nu finns det t ex behov av fler hotellrum, svarar Stuart Rimmer.


The Heart , den vita byggnaden i bakgrunden, innehåller lägenheter. I förgrunden syns en av BBC:s kontorsbyggnader, Bridge House. BBC:s byggnader fick år 2011 Carbuncle Cup, ett årligt pris som delas ut till landets fulaste byggnad av tidningsmagasinet Building Design magazine. Samma år var även Liverpool Museum nominerat (en av mina senaste favoritbyggnader!)

Mina avslutande frågor gäller bostäder. Här finns bara lägenheter i höghus utan bostadsgårdar och det kommer man att fortsätta med.
– Marken är för dyr för att det ska vara ekonomiskt rimligt att bygga lågt och tätt säger Stuart Rimmer.

Och var kommer man att odla? Tyvärr finns inga odlingslotter med i planerna. I kommande etapper  fortsätter man satsningen på allmänna grönytor och miniparker, så kallade pocket parks.
– Och kanske gröna tak, avslutar Stuart Rimmer som är projektchef på Peel Group och ansvarig för klassningen och utvecklingen av MediaCityUK.

Fortsättning på tidigare inlägg.

Intervjun på caféet fortsätter med Stuart Rimmer, projektchef på nordvästa Englands största fastighet- och utvecklingsbolag Peel Group. Jag frågar om valet av arkitektkontor, om de utlyste någon tävling i ett så här stort prestigeprojekt som världens första miljöklassade stadsdel.
– Det fanns inte tid för några tävlingar. Vi valde att jobba med våra tidigare konsulter, svarar Stuart Rimmer. När Peel Group vann upphandlingen i konkurrens med andra konsortier var tiden knapp.  Tidplanen var den största utmaningen i projektet.

Peel group fick anbudet utifrån ett underlag på nivå D enligt RIBAs designskeden (Royal Institute of British Architects). Detaljerade ritningar framställdes parallellt med bygget.

Jag ber Stuart Rimmer kort förklara varför BBC egentligen valde att lämna London och flytta så många avdelningar till Manchester. Statliga BBC som nyckelaktör med sina höga miljökrav verkar ha varit en viktig förutsättning för miljöklassningen av stadsdelen MediaCityUK.
– BBC ville minska sina lokalkostnader. Men det fanns även ett behov av moderna lokaler med nya tekniska lösningar. Lokalerna i London var byggda på 70- och 80-talen och i behov av upprustning. Utlokaliseringen hade dessutom politiska motiv. Varför ska allt vara i London? Skattebetalarna till brittisk TV finns ju i hela landet, säger Stuart Rimmer med sin lokala karaktäristiska dialekt. Han understyker att sådana här stora projekt behöver en ”anchor tenant”.
– Första utbyggnaden har kostat ca 600 miljoner engelska pund. Brittiska staten bidrog med 35 miljoner för en del av infrastrukturen. Under byggtiden hade vi kostnader på 1 miljon pund per dag.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


I bakgrunden på andra sidan kanalen syns det pågående bygget av studiolokalerna där Coronation Street kommer att spelas in (Storbritanniens längsta såpa)

Miljöpåverkan från byggnader är kopplad till resursförbrukning, utsläpp och avfall. Därför är det naturligt att Resurser är ett av områdena som bedöms i BREEAM Communities. Byggnader och anläggningar ska utformas med hänsyn till resursåtgång under uppförande, drift och rivning. I BREEAM Communities version 1 innehåller området Resurser sex indikatorer eller kontrollpunkter. I den senaste ändrade versionen som släpptes efter sommaren 2012 kallas området Resurser och energi. En av kontrollpunkterna är Låg miljöpåverkan som är obligatorisk och ställer krav på miljöanpassade material som är bedömda med hänsyn till hela livscykeln. En viss andel av alla använda material måste ingå i det webbaserade materialbiblioteket Green Guide.

En annan kontrollpunkt är Lokala material. Syftet är att minska de transportrelaterade utsläppen av CO2 genom att öka volymandelen lokalt producerade material i konstruktion. För att få ett poäng (minimum) är kravet att 10­–20 % av materialen är lokalt producerade. I klassningssystemet är en radie av 80 km (50 engelska miles) gränsen för vad som anses vara lokalt. Med korta transporter blir miljöpåverkan mindre. För att få två poäng (good)  är kravet att 20­–40 % av materialen är lokalt producerade. För tre poäng (best) är kravet att mer än 40 % av materialen är lokalt producerade. (Källa: BREEAM for Communities: Stage 2. SD5065. Technical Guidance Manual: version 1, March 2011.)


Ett konstverk på kajen i MediaCityUK formad som siffran nio (Dock 9)

När jag pratar med Stuart Rimmer, projektchefen för utvecklingen av MediaCityUK, på caféets uteservering måste jag ställa den obekväma frågan om varför all marksten i världens första miljöklassade stadsdel kommer från Kina. Hans svar är att det var en ekonomisk fråga.
– Den ekonomiska aspekten är särskilt viktig i ett projekt av den här storleken. Presterar man dåligt på en punkt kan man kompensera genom att prestera bättre på ett annat område, förklarar han.

Jag berättar att teamet bakom vårt nya miljöklassningssystem för byggnader i Sverige, Miljöbyggnad, medvetet har valt att för att begränsa den möjligheten. Trade-offs eller kompromisser är enligt mig ofta den största svagheten med etablerade miljöklassningssystem. Vi dröjer inte så länge vid den här frågan. Det är bättre att fokusera på styrkorna i projektet, tänker jag. Som t ex att byggmaterial transporterades ända fram till byggplatsen med fartyg längs kanalen.

Jag funderar lite på de lokalt producerade materialen i mitt eget hus, Villa Trift 3.0, som färdigställdes 2010. I mitt miljöklassade projekt var miljöpåverkan från materialtransporter inte lika prioriterad som andra miljöaspekter. Men tung sten från andra kontinenter fanns inte med som alternativ. Kantelementen är sammansatta av fibercementskivor och cellplast på Leif Tjälldéns fabrik i Vellinge 34 km från Lund. Lösullisoleringen, InSulsafe, består av återvunna glasflaskor och är tillverkad i Billesholm 52 km från Lund. Skåpinredningen i köket är tillverkad i Ballingslöv 78 km från Lund. Stommaterialet som utgör den största volymen är tillverkad på lättbetongfabriken i Wittenborn i norra Tyskland ca 340 km från Lund. Fönsterbänkarna av portugisisk kalksten, Azul Cascais, har fraktats längst sträcka från stenbrottet i Azul Valverde i Portugal.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

Vattnet är en tillgång på många sätt i MediaCityUK. Kanalen finns i blickfånget nästan överallt i den utbyggda delen av första etappen på ca 5 ha, vilket motsvarar 1/3-del av första etappen på 15 ha. (Bo01 inklusive Turning Torso i Malmö är 22 ha.) Kanalvattnet cirkulerar i energianläggningen och kyler studiolokalerna på vintern. På kanalen fraktades byggmaterial under byggfasen och kanalen tar emot dagvattnet från de hårdgjorda ytorna. Vattnet är dessutom viktigt för upplevelsekvaliteten i stadsdelen. Men här finns inga öppna ränndalar och porlande vattendammar som på Bo01 i Malmö.

Genomsläpplig markbeläggning

Stuart Rimmer, projektchefen för utvecklingen av MediaCityUK, sitter framför mig med en capuccino på caféets uteservering. Mikrofonen är riggad på tripoden och intervjun kan fortsätta lite mer avslappnat. När jag frågar om deras klassningsarbete och dialogen med BRE Global som ansvarar för klassningssystemet BREEAM Communities svarar han att kanalen som tillgång borde gett fler poäng. Men han är nöjd med klassningsresultatet Excellent som dessutom underlättar företagets externa hållbarhetskommunikation.

– Det är bra med verktyg och certifiering. Ingen ifrågasätter BRE Globals värdering, säger han. Peel Group kommer självklart att fortsätta med verktyget BREEAM Communities i företagets andra projekt, t ex Glasgow Harbour.

Min gissning att BBC har haft en nyckelroll bekräftas av Stuart Rimmer. Det fanns inskrivet i kontraktet att byggnaderna skulle klara Excellent-nivån enligt BREEAM på byggnadsnivå. Att klassa hela stadsdelen fanns inte med från första början. Beslutet togs när planeringen var klar, Generic masterplan var framtagen och bygglovet beviljat. I Glasgow Harbour är BREEAM-modellen med från start. Kontorsbyggnaderna klarar nivån Excellent men studiolokalerna uppfyller kraven Very Good. Pass är den lägsta nivån, därefter kommer Good, Very Good, Excellent och Outstanding.

Baksidan av BBC:s studiokomplex

I Storbritannien används klassningssystemet Code for Sustainable Homes (CSH) sedan 2008 som kravnivå när nya bostäder byggs (social housing + bostäder på offentligägd mark). Level 3 är minimikravet. Systemet har sex betygsnivåer. CSH är en frivillig nationell standard som sedan december 2006 ersatte BREEAM EcoHomes. Systemen är likartade men bostäderna i MediaCityUK klassades enligt EcoHomes. Level 3 innebär ca 25 % lägre utsläpp av CO2 från bostaden i drift. Enligt statliga beräkningar ligger merkostnaden för investeringen på 5,5 % för en friliggande villa och 6,7 % för ett radhus.

– Men finns här inga avsteg från miljöriktigt byggande? frågar jag. Jag vet nämligen sedan tidigare att all marksten kommer från Kina.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

– Solceller kan vara aktuella i nästa utbyggnadsetapp eftersom priset har gått ner, säger Stuart Rimmer när vi avrundar den improviserade visningen av energianläggningen. Stuart Rimmer är projektchef för utvecklingen av MediaCityUK och dessutom själv uppvuxen i Salford. Han har följt hela omvandlingen av kanalen från hamn till stadskvarter med kontor, bostäder och butiker.

I Storbritannien har installationen av solcellsanläggningar ökat på senare år. År 2010 infördes Feed-in Tariff (FIT) som innebär att småskaliga lokala elproducenter  säljer sin el till ett högre pris än konsumentpriset. Elen kan produceras av solceller, vindkraft, småskalig vattenkraft eller mikrokraftvärmeverk. Ett nybyggt hus som har en solcellsanläggning med installerad effekt under 4 kW får i dagsläget ca 2,10 SEK (21 pence) för varje kilowattimme egenproducerad el. Ju större anläggning desto lägre garanterad inmatningstariff. Samma system har funnits länge i Tyskland men med betydlig högre garanterat minimipris.

Jag har själv planerat för möjligheten att installera solceller på den lediga takytan mot sydväst på mitt eget hus, Villa Trift 3.0. Men idag skulle en 20 m2 stor takintegrerad kvalitetsanläggning tillverkad i Freiburg (modell Sundeck) kosta ca 105 000 kr att installera. En kalkylränta på 4 % och 2 500 kWh per år i ett årligt elutbyte ger ett kostnad på ca 3 kr/kWh! Då har jag inte räknat med något statligt investeringsstöd på 45 %. Min solcellssatsning får bli ett framtida projekt när priset förhoppningsvis är lägre än idag eller när verkningsgraden är högre. Det finns betydligt mer lönsamma åtgärder att göra i mitt hus, t ex en vattenmantlad kamin med bättre verkningsgrad.

Vi lämnar energianläggningen i parkeringshuset och ger oss av till ett av caféerna i MediaCityUK för att fortsätta intervjun.

Fortsättning följer…