arkiv

Etikettarkiv: MediaCityUK

Efter ett kort juluppehåll fortsätter min genomgång av indikatorer och delbetyg i klassningen av MediaCityUK. Se tidigare inlägg.

Bild-058
Bilfritt på 50–65 % av gatorna i MediaCityUK

TRA8: Bilparkering – Flexibel användning
Aim To reduce levels of car parking available as an incentive to use public transport and other methods of mobility and communication. 

Hur stor andel av bilparkeringsplatserna är mångfunktionella, t ex utnyttjas för torgförsäljning eller aktivitetsytor när parkeringsplatserna inte används?
Poäng: 0 p. 5-10% ger 1 poäng, 10-20% ger 2 poäng och >20% ger 3 poäng.

Min kommentar: I MediaCityUK är större delen av parkeringen samlad i ett parkeringshus i utkanten. Avsikten är att man ställer bilen i områdets periferi och tar sig vidare till fots om man inte kommer till stadsdelen med spårvagn eller cykel förstås. En av spårvagnshållplatserna finns på bästa läge centralt i stadsdelen invid vattnet.

I min hemstad Lund finns ett bra exempel på flexibel användning, Mårtenstorget i centrum. På förmiddagen är torgytan reserverad för torghandel och på eftermiddagen bilparkering. Samma lösning förekommer säkert i flera städer.

Bild-055
Perifert parkeringshus i MediaCityUK med livsmedelsaffär och energicentral i bottenvåningen (bakom jalusiportarna till vänster i bilden)

TRA9: Bilparkering – Lokal parkeringsstrategi
Aim To reduce levels of car parking available as an incentive to use public transport and other methods of mobility and communication.

Hur förhåller sig parkeringsstandarden i området till lokala kommunala planeringsbestämmelser och krav?
Poäng: 3 p (Best). För MediaCityUK innebär betyget bl a att man tillgodoser kravet på begränsning av parkeringsmöjligheter och att området erbjuder alternativa transportsätt.

TRA10: Allmänna transportmedel – “Home Zones”
Aim To enable residents to use and enjoy space around homes whilst maintaining vehicular access.

Kommer området ha gator där fotgängare prioriteras (bortsett från huvudgator och allmänna transportstråk) sk “Home Zones”?
Poäng: 1 p (Minimum). För lägsta poäng räcker det med att 50 % av bostadsgatorna är utformade som “Home Zones” och för maxpoäng 80 %.

Min kommentar: I Danmark och Sverige är konceptet med lågfartsgator i blandstadsdelar och i renodlade bostadsområden ingen nyhet. Arkitekten Jan Gehl tillhör den främsta förespråkaren för gång- och cykelvänliga miljöer där bilar får köra men på fotgängarna och cyklisternas villkor (se tidigare inlägg). Den vanligaste hastighetsbegränsningen är 10 miles per hour (16 km/h) enligt den holländska modellen. I Storbritannien förekommer ”home zones” med 20 miles per hour. Hållbara Freiburg var tidig med att införa 30 km/h i alla bostadsområden och på vissa huvudgator. I t ex de miljöanpassade stadsdelarna Vauban och Rieselfeldt är en del bostadsgator är helt bilfria. Men bilar har alltid möjlighet att angöra (max 5 km/h), t ex boende med nedsatt rörlighet eller fåtalet bilägare som kommer hem med tunga shoppingkassar. I Rieselfeldt har knappt 30 % av befolkningen tillgång till bil. I vissa delar av Vauban är siffran så låg som 8 %!

TRA11: Trafik – ”Transport Impact Assessment”
Aim To manage the impact of the development upon the existing transport infrastructure and the community

Har transporterna bedömts i enlighet med riktlinjerna framtagna av Storbritanniens transportdepartement?
Poäng: 3 p (Best). I MediaCityUK har transporternas påverkan bedömts enligt de statliga riktlinjerna och infrastruktur och service är planerade för att komma stadsdelen till godo.

Följande indikator är inte relevant för MediaCityUK:
TRA12: Allmänna transportmedel – ”Workplace Travel Plan”
Aim –  provide measures which could enable staff or residents to adopt a healthier and more sustainable transport pattern.

Finns en framtagen transportstrategi för arbetsplatserna i stadsdelen som främjar hyresgästernas användning av andra transportmedel än sina privata bilar?

Fortsättning följer. Nästa avsnitt som bedöms i klassningssystemet BREEAM Communities är Ekologi. Därefter återstår Resurser, Näringsliv och Byggnader …

Fortsättning från föregående inlägg.

Bild-068
Spårvagnshållplatsen mitt i MediaCityUK. Ingen kapacitetsbrist precis men å andra sidan hade BBC:s sportredaktion tillfälligt flyttat till London för OS-bevakningen och studenterna vid Salford University hade fortfarande sommaruppehåll

TRA6: Cykling – serviceinrättningar
Aim – To promote cycling as a real alternative to the use of private cars for shorter journeys, whilst reducing the fear of crime.

Finns tillgång till säker service för cyklister, t ex cykelförvaring/parkering, skåp och duschar, i anslutning till lokala serviceinrättningar och vid trafikknutpunkter?
Poäng: 3 p (Best). För att få 1 poäng ställer klassningssystemet krav på att behovet av cykelinrättningar är utredda. För att få 2 poäng måste förslag till åtgärder genomföras. För att få 3 poäng måste dessutom pengar öronmärkas för behovsanpassningar när området är utbyggt.

Min kommentar:
Såg inte särskilt många cyklister under mitt besök i MediaCityUK men noterade att det finns moderna nergjutna cykelställ där cykelramen kan låsas fast.

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

Bild-055

TR4: Allmänna transportmedel – Lokal service
Aim – To reduce any need or requirement to travel by car to essential facilities by having them within a reasonable walking distance. (Potential to be located within the PM Section)

Vilka av följande inrättningar finns tillgängliga längs gångstråk eller nära hållplatser/knutpunkter inom angivet avstånd från alla bostäder?
a) Livsmedelsaffär som säljer mat och färskvaror (500 m)
b) Postlåda (500 m)
c) Lekplats (500 m)
d) Postservice (1000 m)
e) Bank eller uttagsautomat (1000 m)
f) Apotek (1000 m)
g) Lågstadieskola (1000 m)
h) Vårdcentral (1000 m)
i) Fritidsaktiviteter (1000 m)
j) Samlingslokal/medborgarcentrum (1000 m)
k) Servering/matställe (Public house) (1000 m)
l) Grönområden eller stadsdelsparker (1000 m)
m) Förskola (1000 m)
n) Religiösa församlingslokaler (1000 m)

Poäng: 2 p (Good). Om A och C finns tillgängliga inom angivet avstånd ges 1 poäng. Om A, B och C finns tillgängliga inom angivet avstånd ges 2 poäng. Maximalt 3 poäng får stadsdelar där A, B och C samt fem av återstående punkter finns tillgängliga inom angivet avstånd.

Bild-054

Min kommentar: Tillgång till livsmedelsaffär och lekplats har värderats högst. En tuff utmaning för svenska nyplanerade stadsdelsprojekt eftersom närbutikerna ofta slår igen efter ett tag. Jag upplevde att en av svagheterna i MediaCityUK är bristen på social blandning. Här finns visserligen en del bostäder men knappast bostäder för barnfamiljer. Jag såg heller inga äldre människor röra sig i området. Då finns heller inget underlag för t ex skolor och vårdcentraler. Det är intressant hur indikatorn faktiskt kan spegla befolkningssammansättningen i stadsdelen.

TRA5: Cykling – Nät (zoner och stråk)
Aim – To promote cycling as a real alternative to the use of private cars for shorter journeys & To ensure that building frontages encourage pedestrian usage of streets contributing to vitality.

Finns ett säkert cykelvägnät till lokal service i anslutning till gator och trottoarer?
Poäng: 3 p (Best). Det betyder att MediaCityUK har anpassat befintlig infrastruktur för cykelstråk och cykelskyltning. Här finns dessutom säkra separata gång- och cykelstigar för att nå alla bekvämligheter. För att uppnå maxpoäng har MediaCityUK säkerställt att stadsdelens lokala GC-nät är sammankopplat med omgivande stråk.

Min kommentar: Hela stadsdelen är i princip bilfri. Angöring och parkering sker i stadsdelens utkant. Det finns till och med höj- och sänkbara grindar i gatorna för att hindra framkomligheten för bilister. När jag intervjuade planeringskonsulten Sheila Wright förklarade hon att den överdrivna säkerheten berodde på hyresgästen BBC som höjde beredskapen efter bombdåden riktade mot kollektivtrafiken i London 2005.

Stadsdelen är bra integrerad med omgivande stadsdelar. Den senaste gång-och cykelbron är en avgörande pusselbit för att knyta ihop båda sidorna av Manchester Ship Canal. Det var verkligen befriande att kunna röra sig längs kanalens kajkanter på alla sidor och få uppleva byggnaderna på både nära och långt håll. Jag gillar att cykelbanorna i utkanten av stadsdelen, t ex vid hållplatsen Broadway,  går längs med bilgatorna istället för att de är helt separerade från gatusystemet à la 60- och 70-tal. Det ger överblick och underlättar orienteringen.

Bild-080

MedaCityUK –  Excellent BREEAM Community

Nedan redovisas en sammanställning över de åtta obligatoriska områden/kategorier som bedömdes i MediaCityUK enligt kriterierna i BREEAM Communities version 2009 (Detailed Planning Stage). Indikatorer i kursiv text är inte relevanta för MediaCityUK även om några av dessa kontrollpunkter ändå har poängsatts.

I MediaCityUK bedömdes 38 st indikatorer av totalt 62. Varje indikator viktas regionalt enligt en faktor från 0 till 1. Om faktorn är lägre än 1 anses kontrollpunkten inte vara lika miljörelevant i nordvästra England, t ex CE3 (fördröjning och minskning av vattenavrinning) eller CE4 (minskning av effekten av värmeöar).

Category   Title Credits x Regional Weighting
Climate and Energy CE1 Water Management – Flood Risk Assessment (Location) 3 x 1 = 3
CE3 Water Management – Rainwater (SUDS) 1 x 0,7 = 0,7
CE4 Design – Heat Island 3 x 0,7 = 2,7
CE5 Energy – Efficiency 3 x 1 = 3
CE8 Infrastructure – Services 3 x 0,6 = 1,8
CE9 Water Management – Consumption 0 x 0,8 = 0
CE10 Water Management – Flood Control
CE11 Water Management – Sustainable Urban Drainage
CE12 Design – Renewables
CE14 Energy – Sustainable Heating 3 x 1 = 3
CE16 Energy – Management & Information
Place Shaping PS1 Efficient Use of Land – Sequential Approach 3 x 1 = 3
PS2 Design Process – Landscaping 3 x 1 = 3
PS3 Open Space – Green 2 x 1 = 2
PS7 Mix of Use – Secure by Design 3 x 1 = 3
PS8 Form of Development – Active Frontages 1 x 1 = 1
PS11 Efficient Use of Land – Land Reuse
  PS12 Efficient Use of Land – Building Reuse
  PS13 Open Space – Play 3 x 0 = 0
PS17 Form of Development – Connectivity 3 x 1 = 3
PS18 Form of Development – Pedestrian Movement 3 x 1 = 3
PS19 Form of Development – Neighbourhood Identity 3 x 0,8 = 2,4
PS20 Form of Development – Local Character 3 x 1 = 3
Community COM1 Inclusive Communities – Design 3 x 1 = 3
COM2 Inclusive Communities – Consultation 2 x 1 = 2
COM4 Ownership – Operation & Management 3 x 0,9 = 2,7
COM5 Inclusive Design
Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

Jag har sammanställt över hälften av kontrollpunkter i klassningen av MediaCityUK i tabellen nedan. Tonvikten i klassningssystemet BREEAM Communities ligger på tre områden: Climate and Energy, Place Shaping och Transportation (som behandlas i kommande inlägg). Jag har medvetet valt att behålla de engelska termerna ifall någon vill kontrollera min översättning i tidigare inlägg. Det är inte lätt att hitta bra svenska motsvarigheter till  en del av de engelska begreppen. Högsta poäng är 3 (best) och lägst är 0 eller 1 (minimum) om kravet är obligatoriskt.

Bild-278

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg om klassningsresultatet för MediaCityUK enligt BREEAM Communties version 2009. Helt unikt material som inte publicerats tidigare!

Bild-279
Parkeringsplats för personer med nedsatt rörlighet i MediaCityUK

COM1: Inkluderande lokalsamhällen – Design
Aim – To create an inclusive community by encouraging the construction of buildings that are accessible and easily adaptable to meet the changing needs of current and future occupants.

Kommer området att utformas för att underlätta tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga?
Poäng: 3 (Best). Högsta poäng ges om projektets bostäder uppfyller alla krav i Lifetime Homes. Designstrategier och en checklista enligt riktlinjerna i English Partnerships Inclusive Design räcker för lägre poäng.

Min kommentar: Som i tidigare kontrollpunkter hänvisar BRE till nationella planeringsdokument. I detta fall ”English Partnerships guidance note on Inclusive Design” (eller likvärdigt). Här är en länk till kriterierna för ”Lifetime Homes” som gällde fram till 2010 vilka kan jämföras med våra svenska lagkrav och kommunala särkrav i lokala bostadsutformningsprogram.

COM2: Inkluderande lokalsamhällen – Samråd och dialog
Aim – To promote community involvement in the design of the development to ensure their needs, ideas and knowledge are taken into account to improve the quality and acceptability of the development.

Vilka metoder har använts för att engagera lokala intressenter i planförslaget?
Poäng: 2 (Good). För att få ett poäng krävs bevis på att konsultationer med återkoppling har genomförts med lokalsamhället och brukarna. Även nationella eller lokala grupper ska ha tillfrågats vad gäller exploateringsområdet och omgivningarnas kulturvärden. Området belönas med två poäng om exploatören kan visa att planförslaget har ändrats som en följd av samarbetsprocessen. Här ingår även ev bevarande av byggnader eller miljöer med kulturhistoriskt värde. Tre poäng utdelas om samrådsprocessen omfattar någon ”Charette” och andra workshops för att främja aktivt medborgardeltagande och dialog.

Min kommentar: Klassningssystemet belönar med andra ord sådana inslag som förknippas med modern hållbar samverkansstyrd planering: medborgerlig delaktighet, flerpartssamarbete och aktörssamverkan. I MediaCityUK fanns ingen tidigare bebyggelse på tomten. Mitt intryck efter intervjuerna med Stuart Rimmer och Sheila Wright var att exploatören Peel Holdings enbart hade en aktiv planeringsdialog med kommunen (planeringsenheten och kommunstyrelsen i Salford) och hyresgästerna (BBC och University of Salford).

COM4: Ägarskap – Förvaltning & drift
Aim – To ensure that community facilities are maintained and community has a sense of ownership with them.

Finns beredskap för att förvalta och sköta driften av gemensamma områdesfunktioner som t ex publika platser, lokal dagvattenhantering, gråvattenanläggningar (spillvatten från bad, dusch och tvätt), mötesplatser och odlingslotter?
Poäng: 3 (Best). För att klara högsta nivån krävs en förvaltningsorganisation. Peel Holdings är förvaltare och ägare av hela området, dvs lokaler och allmänna platser.

Fortsättning följer…

Fortsättning på tidigare inlägg.

Nedanstående kontrollpunkter har uppfyllts i MediaCityUK men de är samtidigt markerade N/A (Not Applicable, dvs ej tillämpbara). Lite förvirrande och här skulle jag behöva tolkningshjälp för att säkert veta om punkterna ingår i helhetsbedömningen eller inte. Det är svårt att kommentera punkterna eftersom kriterier för varje nivå saknas. Man kan fråga sig hur mätbara kontrollpunkterna är. De beskriver snarare fyra viktiga planeringsprinciper som borde vara självklara i modern stadsplanering. Planeringsidealen på 60- och 70-talen är raka motsatsen: Stora brister i kopplingen till omgivningarna och andra stadsdelar, både fysiskt och visuellt. Besökare har genomgående svårt att hitta i 60- och 70-tals områden eftersom höga vegetationsridåer försämrar överblick och orienteringsmöjligheter. Adresseringen är ofta helt ologisk och som besökare klarar man sig inte utan orienteringstavlan vid infarten till området. Grannskap som planerats på 60- och 70-talet kännetecknas dessutom av en långt driven trafikseparering där överdimensionerade ringvägar och matargator inte är avsedda för fotgängare.

I ett Excellent BREEAM Community finns däremot inte 60- och 70-talets planeringsbrister. Som besökare i det bilfria MediaCityUK rör man sig tryggt och säkert. Man tar sig lätt hit med spårvagn och den ena linjen har sin ändhållplats mitt i MediaCityUK vid vattnet.  Det är lätt att orientera sig med hjälp av kanalen och det centrala torget. Men jag saknar blandningen av gammalt och nytt. Jag har sett ett flygfoto över området före exploatering i dokumentet Design Statement för MediaCityUK. Det är svårt att avgöra om det har funnits några gamla industribyggnader eller om tomten tidigare var en upplagsplats för transporterat gods. Alla fyra kontrollpunkter fick 2 poäng i det första planeringsskedet som sedan höjdes till 3 poäng i det slutliga detaljerade planeringsskedet.

PS17: Planform – Sammankopplande struktur
Aim – To achieve visual and physical connectivity that makes it easy to find the development and to navigate around.

Finns det fysiska och visuella kopplingar mellan det planerade området och dess omgivningar? På vilket sätt bidrar kopplingarna till att integrera området?
Poäng: 3 (Best).

PS18: Planform – Förflyttning för fogängare
Aim – To make pedestrian movement attractive and safe, reducing reliance upon private cars for local journeys.

Kommer det planerade gatunätet bidra till allmänna ytor med hög kvalitet och en miljö anpassad för fotgängare?
Poäng: 3 (Best).

PS19: Planform – Grannskapsidentitiet
Aim – To create a place with a clear identity that is easy to understand and navigate.

Kommer området vara lätt att orientera sig i och främjar planeringen en lokal identitet?
Poäng: 3 (Best).

PS20: Planform – Lokal karaktär
Aim – To ensure that the development responds to local character whilst reinforcing its own identity.

Kommer området att vara visuellt anpassat till platsen med hänsyn till lokala kulturvärden samtidigt som området får en egen stark identitet?
Poäng: 3 (Best).

Min kommentar: Place shaping i MediaCityUK är det område som fått lägst poäng i förhållande till antalet möjliga poäng enligt BREEAM Communities. Svagheterna enligt systemet är för stort avstånd till grönområden och brister i  framsidornas utformning. Systemet bedömer åtta obligatoriska områden eller kategorier: Climate and Energy, Place Shaping, Community, Transport, Ecology, Resources, Business, Buildings och (Innovation)

Fortsättning följer och nästa område är Community med tre kontrollpunkter…

PS: Jag har lagt till en kommentar om indikatorn CE9 för vattenhushållning i ett tidigare inlägg.