arkiv

Etikettarkiv: 7PHN

Fortsättning på föregående inlägg.

Efter bildreportaget från passivhusexkursioner blir det ett sista snapshot från mässhallen i Bella Center. En uppförd stomme på plats, stor som en friggebod, provtrycks i slutet av konferensen som ett specialnummer i pausen. Inslaget sammanfattar ett av passivhusens mest betydelsefulla bidrag till konventionellt byggande: vikten av lufttäta hus. Luften ska passera ventilationsvärmeväxlaren och inte ta vägen genom ofrivilliga otätheter i klimatskalet. Annars går det inte att värma tilluften med återvunnen värme ur frånluften. Otätheter ger dålig innekomfort pga drag. Otätheter kan dessutom bidra till fuktproblem om varm rumsluft trycks ut i konstruktionen på grund av ånga som kondenserar i klimatskalet. Idag provtrycker alla seriösa byggherrar sina hus. Provtryckningen fungerar som en kvalitetskontroll. Om läckaget är mer än 0,3 l/s m2 omslutande ytterarea är det ett tecken på brister i utförandet eller ogenomtänkta konstruktionslösningar.

bild-824
Den utspända plastfolien visar att det är övertryck inne i ”huset”. Spårgas (som ser ut som rök) läcker ut från gavelspetsen och avslöjar var otätheterna finns

Jag har inte sagt något om föredragen på konferensen. Den mest minnesvärda keynotespeakern under konferensen var den österrikiska arkitekten Walter Unterrainer. En av hans doktorander på arkitektskolan i Arhus undersökte arkitektkontorens syn på hållbart byggande. I topp fanns gröna tak, dagsljus och naturlig ventilation, dvs självdrag. (Här inser man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor.) Att bygga passivhus räcker inte för att göra miljön hållbar, menade Unterrainer. Unterrainers budskap var att hållbart byggande måste breddas och även omfatta resurshushållning och rättvisa: ”There is no sustainability without equality”. Resursanvändning genererar avfall som är ett annat växande problem och baksidan av överkonsumtionen: ”Sustainability is about being – not having.” Han hade flera fina exempel på hållbara projekt, bl a demokratiska offentliga stråk som High Line i New York. Det är härligt att höra en arkitekt som med bestämdhet hävdar att arkitektur är politik. Ingen är oberörd efter ett föredrag av Unterrainer och det är bra med någon som lyfter blicken och vågar ta ställning.

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-825
Delar av den gamla tobaksfabriken har bevarats

bild-821
Gladsaxe Company House (15 400 m2) blev inflyttningsklart 2015 och nådde upp till guld i miljöcertifieringssystemet DGNB. Byggnaden är ritad av Vilhelm Lauritzen Arkitekter (som även ritat Kröyers Plads)

Bussturen på Passivhus Nordens studiebesök fortsätter och det näst sista stoppet är den gamla tobaksfabriken där det idag står ett guldcertifierat företagshus, Gladsax Company House. Byggherre och entreprenör var NCC som idag är hyresgäst tillsammans med två andra företag. Byggnaden har certifierats enligt det tyska miljöklassningssystemet DGNB. Systemet bedömer 6 områden eller kategorier bl a miljömässiga, ekonomiska, sociala och tekniska aspekter samt process och byggnadstomten. Det är ett omfattande klassningssystem med 241 kriterier. För att uppnå guldnivån krävs att 83,2 % av kriterierna är uppfyllda totalt med åtminstone 65 % i varje kategori. Certifieringsprocessen tar mellan ett till två år. Det gick åt mer än 500 timmar för miljöcertifieringsprocessen (DGBN-konsulter, en revision…). Kostnaderna för certifieringsarbetet motsvarar 1–5 % av byggkostnaden.

I kategorin Miljömässig kvalitet uppnådde byggnaden 92,8 % av totalpoängen. Byggnaden premierades bl a för LCA-analyserna, att byggnaden uppfyllde 2020 års danska lågenergikrav, solcellsmoduler, lokal infiltration, hållbar användning av naturresurser, 89 % av allt virke  är FSC-märk. I kategorin Ekonomisk kvalitet uppnådde byggnaden 93,2 % av totalt antal möjliga poäng för bl a LCC-beräkningar, hög yteffektivitet, flexibiliteten i användningen av våningsplanen. I kategorin Sociala kvaliteter uppnådde byggnaden 72,4 % bl a för inomhusklimatet, byggnadsintegrerad kont, visuell komfort (en dagsljusfaktor på 3 %, om det är 10 000 lux utomhus är det 300 lux 3,6 m från insidan av ytterväggen och rekommenderat värde är 500 lux vid arbetsplatsen), solskydd för att undvika reflexioner, rumshöjden på 2,7 m tillåter ändrad användning. Fördelen med miljöklassningssystemet DGNB är enligt NCCs guide: transparensen, välgrundade bedömningsprinciper och kvalitetssäkring.

Jag är själv positivt inställd till genomtänkta miljöklassningssystem men tycker att uppföljning av den faktiska prestandan borde vara en självklarhet (vilket det inte är i många internationella system). Motsvarar t ex den faktiska energianvändningen den beräknade? Är innemiljön så bra som förväntat? När man talar om transparens borde kriterierna vara tillgängliga för alla och inte bara Green Building Council-medlemmar. Då har man kommit en bit på vägen. I privata certifieringssystem är det dessutom ingen fullständig transparens eftersom ansökningsformulären och bedömningen med kommentarer sällan är offentliga. Det är med andra ord upp till byggherren eller fastighetsägaren om man vill dela med sig av alla dokument.

bild-823
En stilig trappa i det öppna atriet

bild-822
Den nya inredningstrenden i kontorsmiljöer är att göra det hemlikt, varierat och oväntat. Här är riktig ved snyggt travad som en fondvägg (ungefär som vedstaplarna i mitt eget hem)

 

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-816
Ryesgade 30, renovering av 1880-talshus med hyreslägenheter som fick ”Renoverprisen” 2013. I huset finns enbart hyresrätter.

I äldre hus med höga kulturvärden som ska byggas om är energirenoveras en stor utmaning. På Ryesgade ersattes alla gamla fönster av nya kopplade lågenergifönster med lågt U-värde (0,9 W/m2, K). Ytterrutan är inte av planglas som de andra två glasen för att fönstret ska behålla lite av sin tidigare karaktär. Glaset ser inte lika ”livlöst” ut som moderna planglas. De nya utåtgående fönstren har till och med likadana beslag och handtag som tidigare. I huset installerade mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning. Även värmen från matoset återvinns i det centrala ventilationsaggregatet. Men i nästa renoveringsprojekt blir det istället lägenhetsvisa ventilationsaggregat enligt guiden. Anledningen är att hyresgästerna vill ha möjlighet att reglera luftflödet individuellt. På taket finns solcellsmoduler som producerar el. Man valde bort tilläggsisolering av ytterväggarna förutom på insidan av ytterväggen högst upp där det fanns lite mer utrymme. De massiva tegelväggarna blir ju smalare högst upp. Här fanns utrymme för ca 50 mm tilläggsisolering.

Efter den genomgripande ombyggnaden finns här 32 lägenheter med modern badrum- och köksstandard. Vinden utökades med fyra nya lägenheter med uppgång till egen takterrass. Och resultatet efter energirenoveringen? 50 % lägre energianvändning utan att förvanska byggnadens yttre.

Fortsättning följer…

 

Fortsättning på föregående inlägg.

förra veckan avslutades den sjunde Passivhus Norden-konferensen i Köpenhamn. Exkursionen var den bästa dagen när en liten skara bussades runt till olika passivhus och lågenergihus i Köpenhamn – från lyx till allmnännytta. Det första projektet på Kröyers Plads har jag passerat varje gång på väg till det fina matstället Papiröen.

bild-810a
Kröyers Plads. Svanenmärkta lyxbostäder och vinnaren i klassen ”Best Residential Development” på MIPIM-mässan i Cannes 2015. Utvecklat och byggt av NCC. Arkitekter: Vilhelm Lauritzen Arkitekter och COBE. 

På Kröyers Plads, som fortfarande är en byggarbetsplats, kommer det att finnas tre byggnader när projektet är helt avslutat med105 lägenheter och 7 båtplatser vid kajen. Det är svårt att avgöra men förmodligen kommer kajen runt byggnaderna att kännas ganska privat. Byggnaderna är pålade och den första byggnaden är klädd med tegel mot gatan och moss-sedum på taket. Byggnaderna har en ovanlig taksilhuett och antalet våningar varierar mellan fem och sju.

Svanenmärkningen innebar inte mer än 1 % högre byggkostnad och merkostnaden sjunker för de två pågående bostadshusen. Lägenheterna är bostadsrätter som kostar 65 000 danska kronor per kvadratmeter. Priset för den dyraste lägenheten i de pågående etappen är 25 miljoner DKK. De är inga extremt energisnåla hus men miljömärkta med Svanen. Den största utmaningen med märkningen var enligt NCCs guide det ständiga bytet av material pga av olika underleverantörer som föreslår sina egna material. Svanen är särskilt noga med kemiska ämnen och alla material måste leva upp till Svanenkriterierna.

bild-811b
De två sista husen håller på att färdigställas och kommer att kläs med fasadkeramik både på fasaden och taket

bild-811

bild-811c
På Kröyers Plads väljer man golvvärme i husen. Lite förvånande eftersom jag sällan ser golvärme i nybyggda flervåningshus i Sverige. Jag har fått intrycket att byggbranschen föredrar radiatorer i svenska flervåningshus

bild-812

Fortsättning följer…

 

 

bild-805
Den första konferensen i Trondheim 2008 var det enda undantaget från konceptet med exkursioner. Men det fanns i alla fall gott om norska eldrivna stadsbilar av märket Think

På onsdag 19 augusti 2015 drar den sjunde Passivhus Nordenkonferensen (7PHN) igång. Första dagen innehåller exkursioner och brukar ofta vara den bästa dagen. Det är genom studiebesök i uppförda passivhus som jag har lärt mig mest som praktiserande miljöarkitekt. Man får uppleva dagsljuset, ibland genom tonade solskyddsfönster, höra ljudet från installationerna (passivhus har oftast mekanisk till- och frånluftsventilation som kan alstra ljud om ventilationssystemet är dåligt planerat och felaktigt utfört) och se hur mycket plats installationerna tar i anspråk. I pågående byggprojekt är det alltid intressant att få se vad som döljer sig i de 50 cm tjocka ytterväggarna. Ibland klagas det på  de arkitektoniska kvaliteterna och den yttre designen men jag har sett flera goda exempel på nordisk vardagsarkitektur med passivhusteknik. Jag tänkte bara publicera några bilder från tidigare konferensexkursioner för att motivera fler arkitekter att ta del av ett bra konferenskoncept som blandar visioner med praktiska erfarenheter och verkliga exempel. Bildexposén avslutas så småningom med foton från årets konferens i Köpenhamn.

bild-807
Passivhus Norden i Göteborg 2009: Skanska genomförde passivhusrenovering av miljonprogramsområdet i Brogården i Alingsås. Vindsluckor är ofta en kritisk del det ofta slarvas med tätheten i konventionellt byggande. I mitt eget hus, Villa Trift 3.0 som är ett enplanshus, hade jag möjligheten att placera inspektionsluckan på gaveln för att minska risken för framtida läckage (av t ex plastfolietejp som inte är åldersbeständig)

bild-806
Passivhus Norden i Göteborg 2009: Eksluttningen i Stadsskogen i Alingsås, flerbostadshus ritade av Jais Arkitekter. Husen var ursprungligen inte planerade som passivhus men anpassades till passivhuskraven och den beräknade specifika energianvändningen var 45 kWh/m2

bild-806b
I Eksluttningens visnjngslägenhet fick jag uppleva tonande solskyddsfönster. Jag kom fram till att jag föredrar utanpåliggande rörliga solskydd för att få in så mycket solljus som möjligt under den mörka årstiden. Men det är inte alltid det finns alternativ pga byggekonomi och driftkostnader (dvs rörliga solskydd som slutar fungera)
bild-808
Det fanns inte så mycket som avslöjade att Eksluttningen var passivhus men i Brf Ängared i Tollared, ritad av Glanz Arkitektstudio, fanns de karaktäristiska utvändiga solskydden – här i form av skjutbara stiliga träluckor

bild-809
Hamnhuset i Norra Älvstranden, ritad av White arkitekter, är omtalat. Här valde man kolfilterfläkt (dvs cirkulerande återluft) för att återvinna all värme från matoset. Lösningen är inte godkänd idag i mekaniskt ventilerade bostäder som ska uppnå Silvernivån för kontrollpunkten ”Ventilation” i det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad 2.1. Anledningen är att ventilationen ska kunna forceras vid spisen för att bli av med lukt, partiklar och ånga från matlagningen. Filtret i en kolfilterfläkt renar matoset men får inte bort fukten

bild-810

    bild-796
Botanisk Have bjöd på häger vid dammen. Missa inte Palmhuset (gigantiskt växthus med tropiskt klimat) och avsluta med Statens Museum för konst som ligger alldeles i närheten

Helgens Köpenhamnsvistelse var den tredje på kort tid. Som lundabo har man flera förmåner: centrumnära bostäder (max 3 km till centrum från tätortens ytterområden), Malmö på 10 minuter med tåg och närheten till huvudstaden Köpenhamn. Öresundståget tar lundaresenären till centrala Köpenhamn på runt 50 minuter tack vare Öresundsbron som blev klar år 2000.

Att gå på upptäcktsfärd i Köpenhamn kan rekommenderas som ett alternativ till weekend-resor längre bort. Fredagen 8 maj fick jag uppleva Köpenhamn på cykel med FastighetsQuinnorna, 23–25 maj var det Marathonhelg där man som åskådare förflyttar sig längs bansträckningen genom centrala Köpenhamn (banan täcker ett mindre område eftersom löparna tar ungefär samma varv två gånger) och den sista helgen i juli tillbringade jag med familjen. Framför mig har jag en spännande studiedag den 19 augusti med exkursioner till energieffektiva och hållbara byggnader arrangerad av PassivhusNorden*.

Vad kan en weekend med två nätters övernattning på Wakeup Copenhagen på Borgergade innehålla? Kolla bilderna.

bild-794Papiröen revisited. Det är tredje gången i år jag besöker Köpenhamns populära foodcourt och den här gången i solstolarna på första raden i solnedgången

bild-793
Rawfood-lunch på 42Raw på Pilestræde 32. Utsökt chailatte, smakrik quinoasallad med tranbär och persiljepesto, smaskiga bakverk

bild-795
Elegant träpavijong i Kongens Have omtyckt av barn och vuxna

bild-801
Här följer en svit bilder från utställningen om det kända arkitektkontoret Snøhetta på DAC (Dansk Arkitektur Center) som pågår till 27 september. Kontorets långbord används till allt: parallella möten i smågrupper (samtidigt!), lunch, fika och catwalk på företagsfesten

bild-799
I utställningen fanns även delar av kontorets inredning. Snöhettas rullbara möbler för besökare bidrar förmodligen till en informell atmosfär och hemlik ”stökighet”

bild-802
Modeller och mock-ups är viktiga redskap i kontorets designprocess

bild-797
”…mindre toppstyrt och mindre varumärkesorienterat…” Jag gillar företagskulturen och kontorets arkitekturideologi

bild-800
Lundabor kan se ett av Snöhettas uppförda verk vid MAX IV. Arkitektkontoret står för landskapsplaneringen. Modell av anläggningen (3-D skrivare)

bild-798
Planschvägg med audio och rörliga bilder. Fondväggen lsom man ser en skymt av längst bort till vänster är en fullskalemodell av fasaden till ett av kontorets byggprojekt

bild-803
Mästerverket som jag tyvärr inte har sett i verkligheten. I Oslos operahus förenar sig hus, mark och natur till en skön helhet. (Vilken kontrast jämfört med Köpenhamns märkliga operahus vid kanalen som jag har skrivit om tidigare). I Umeå ligger kulturhuset Väven som också är signerat Snöhetta i samarbete med White Arkitekter

Vi missade tyvärr Snoop Dogg på Tivoli. Efter 20 minuter i kön insåg vi att det var dags att ge upp. Grindarna stängdes när konserten hade börjat och 33 000 besökare fick se honom uppträda. Vi fick nöja oss med att höra ett par låtar på avstånd från en takterrass mitt emot Tivoli.

* Tips till alla som är intresserade av hållbart byggande: den sjunde PassivhusNorden konferensen i Bella Center, Köpenhamn, 19–21 augusti. Jag har varit med som åhörare på alla konferenser, utom en, sedan starten 2008. De skandinaviska länderna turas om att arrangera konferensen som brukar ha 400-500 deltagare. Konferensspråket är svenska, danska, norska eller engelska. Höjdpunkten har alltid varit studiebesöken som för min del har varit en viktig källa till praktisk kunskap om energieffektiva passivhus. Fördelen med årets konferens är det korta avståndet för oss i Skåne: en halvtimmes resa med direkttåg från Malmö C till Bella Center i Örestad, Köpenhamn. Årets konferens kan bli riktigt bra och borde intressera fler arkitekter eftersom de har breddat temat och samarbetar med arkitektskolan på den Kongelige Danske Kunstakademi. En av konferensens inledningstalare är den inspirerande österrikiska arkitekten med inriktning på hållbarhet – Walter Unterrainer!