Passiva provtagare mäter NO2 inne och ute

21 december, 2011
mätning & uppföljning
2 kommentarer

Paketet med fyra diffusionsprovtagare från Fenix Environmental landade i brevlådan idag. I januari är det dags för vintermätning av kvävedioxidhalten inneluften i Villa Trift 3.0. Klassningssystemet Miljöbyggnad kräver att fastighetsägaren verifierar luftkvaliteten och projekterade värden (indikator nr 8 Kvävedioxidhalt). Mätningen ska göras under vintern eftersom halten är högst när det är lite solljus. Utsläppskällan är trafiken (tunga fordon, arbetsmaskiner, personbilar).

Jag har mätt halten tidigare i september i två rum. Månadsmedelvärdet blev ca 6,6 och 6,4 mikrogram, dvs värden som hamnade under projekterade värden (mindre än 20 mikrogram per m3 luft). Luftvårdsstatistik för Lunds kommun visar att årsmedelvärdet ligger under miljökvalitetsnormen 40 mikrogram per m3. Men timmedelvärden kan vara betydligt högre i t ex centrala Lund. Se aktuella värden i dagens luft i Lund.

Det som är spännande med kommande mätning i Villa Trift 3.0 är att innemätningen kompletteras med en utomhusmätning för att se om det fotokatalytiska takpannorna har någon luftrenande effekt. Två provtagare kommer att hängas inomhus och två provtagare utomhus ca 3 m över marknivån på både läsidan och den vindutsatta sidan. I februari vet vi resultatet…

Snabbtänd och varmvit LED i skafferiet

15 december, 2011
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Har äntligen bytt ut lågenergilampan i skafferiet mot en varmvit LED-ljuskälla från V-Light, inköpt på Claes Ohlson för ca 180 kr. Priset är något lägre än andra fabrikat och kvaliteten verkar bra. Den har en effekt på 7 W och ljusstyrkan är 470 lumen. Färgtemperaturen är 2 700 Kelvin och motsvarar ett varmvitt glödljus på 40 W. Färgåtergivningstalet (Ra-index) är 80 av maximalt 100. Allmänljus bör inte ha lägre värde än så. Den utlovade brinntiden är 15 000 timmar vilket motsvarar 15 år om ljuset är tänt ungefär 2,7 timmar om dagen.

LED passar särskilt bra i ett skafferi, klädkammare eller andra utrymmen där man vill ha maximal belysningsstyrka direkt och där man tänder och släcker ofta.

Byggregler med skärpta krav på energi och brandsäkerhet

14 december, 2011
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Boverket gästade Hilton i Malmö på BBR-dagarna 8 december. Ett välbesökt seminarium med ca 160 deltagare och ett proffsigt arrangemang som alltid när Boverket är på turné. Efter årsskiftet gäller en ny omarbetad version av Boverkets byggregler (BBR). De stora förändringarna finns i avsnitten om energi och brand samt att BBR numera även omfattar ändringsregler vid ombyggnad. Tidigare fanns bara allmänna råd, BÄR, som vägledning vid ombyggnader av befintliga hus.

Brandavsnittet har genomgått den största förändringen på 20 år. Kraven på brandskydd är t ex hårdare i vårdbyggnader/sjukhus och särskilt boende där det krävs sprinkler enligt nya BBR. Men man har inte infört krav på nätanslutna brandvarnare. Batterier krävs nämligen även i nätanslutna brandvarnare för att de ska fungerar vid strömavbrott. Boverket menar att då är det svårt att motivera krav på nätanslutning i ett samhällsekonomiskt perspektiv.


Den ena av två optiska brandvarnare i Villa Trift 3.0 sitter i allrummet utanför två sovrum och i närheten av eldstaden

När Villa Trift 3.0 byggdes funderade vi på att välja nätanslutning av två brandvarnare men merkostnaden var ca 3 000 kr för att dra extra kabel. Med en tajt budget för bygget var vi konsekvent försiktiga med att dra på oss tillkommande extrakostnader och avstod.

Energirådgivare från Skåne och Halland på studiebesök

9 december, 2011
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

I förrgår var det extra kul att ta emot 21 energirådgivare och energiexperter från Energikontoret Skåne på studiebesök i Villa Trift 3.0. Men två timmar går fort. Det fanns flera saker jag hade velat diskutera med ett så kompetent gäng (bl a central eller individuell reglering av rumsvärme, eldningsteknik i ett hus med svagt undertryck). Tiden räckte såklart inte för att utveckla alla mina tankar och erfarenheter. Här kommer därför lite kompletterande info. Kommentera gärna om ni har fler frågor:

Håkan från Helsingborg överraskade med att plocka fram en fuktmätare och mätte fuktkvoten i den staplade veden utomhus som visade ca 20 %. Men jag hann aldrig be honom mäta veckolagret inomhus. Bredvid kaminen finns en specialbeställd vedställning i stål med plats för två veckolager för att veden ska torka en vecka inomhus innan den används. Hur mycket sjunker fukthalten efter en veckas torkning inomhus? Det finns dessutom möjlighet att blandade ved och briketter med lägre fukthalt än ved som vi gjorde första året.

Jag hade velat kommentera badkaret i vårt badrum. Badkaret är aldrig mer än halvfullt i vårt hushåll eller så duschar man sittande. En femminuters dusch i 40-gradigt vatten kräver drygt 2 kWh. Ett bad med ett fullt badkar som rymmer 150 liter kräver däremot drygt 5 kWh enligt Dala Kraft.

Hushållselen uppgick första boendeåret till 3080 kWh. Energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel (tre cirkulationspumpar och ventilationsaggregat) vågar jag inte uppskatta. Till energideklarationen i maj har vi tillräckliga underlag. Första vintern 2009/2010 var lättbetongstommen inte uttorkad, den vattenmantlade kaminen saknade isolering och elpatronen gick onödigt mycket eftersom den var felinställd. Felen har åtgärdats till andra årets uppvärmningssäsong.

Någon undrade över kostnaderna när vi gick runt i huset. Kostnaden för den miljöanpassade varianten av Villa Trift 3.0 uppgick till 2 700 000 miljoner (exkl carport och växthus) när huset byggdes 2010. Merkostnaderna för miljöåtgärderna motsvarade ca 200 000 kr (365 mm tjocka väggar istället för 300 mm, svanenmärkta fönster med bättre U-värde än standardutförandet, fotokatalytiska takpannor Clima-Life, ett flexibelt värmesystem med acktank + biobränsleeldad vattenmantlad kamin + solfångare + FTX med värmeåtervinning, lågtempererad radiatorvärme).

Frågan om mängden kväve i dagvattnet från Clima-Life-pannorna på taket återkommer jag till i kommande inlägg…

Mer om våtrumsgolv av PVC

6 december, 2011
miljö, miljöklassning
Lämna en kommentar

Enstaka besökare i Villa Trift 3.0 har reagerat på våtrumsmattan av PVC i badrum och wc/dusch eftersom klinkergolv är standard i nyproducerade bostäder. Just i våtrum föredrar jag ett golvmaterial som både fungerar som ytskikt och tätskikt. Det känns som ett tryggare alternativ än klinker på ett osynligt rollat tätskikt. Ett slätt våtrumsgolv är dessutom mer lättstädat och man slipper använda onödigt starka kemikalier som klinkerfogar oftast kräver. Hade det funnits något PVC-fritt golvalternativ för våtrum till en rimlig kostnad hade jag naturligtvis valt det. För mig är det däremot otänkbart att välja PVC-golv i torra utrymmen där det finns flera miljöanpassade alternativ.

Men hur miljöriktig och hälsosam är en plastmatta med mjukgörare? De miljömässiga nackdelarna med PVC är mängden klor som gör att svårnedbrytbara dioxiner bildas vid förbränning vid en viss temperatur. Dioxinbildningen minskar om man tillsätter svavel vid förbränningen eller genom att förlänga förbränningstiden vid höga temperaturer. Det bildas även försurande saltsyra men saltsyran kan neutraliseras i en kontrollerad avfallsförbränningsanläggning. Mjukgörare eller ftalater som de kallas på kemispråk frigörs (emitterar) när plastmattan är nylagd för att så småningom klinga av. Fyra ftalater klassificeras av EU som fortplantningsstörande: DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat (se föregående inlägg). PVC-mattan Forza från Forbo som finns i bad och dusch i Villa Trift 3.0 består 19–21 % av DINP. DINP anses bäst från miljösynpunkt och räknas inte som ett utfasningsämne. Kemikalieinspektionen saknar tyvärr fortfarande kriterier för hormonstörande ämnen. I byggnader som GULD-klassas tillåter inte klassningssystemet Miljöbyggnad att det finns utfasningsämnen som överstiger specificerade haltgränser. Haltgränserna varierar för olika ämnen, 0,01–0,5 %  (indikator nr 15: Utfasning av farliga ämnen).

Läs om ftalatfria PVC-golv för våtrum i förra inlägget.

Våtrumsnytt – lättstädade ftalatfria PVC-golv!

5 december, 2011
miljö, miljöklassning
1 kommentar

Blev glatt överraskad på våtrumsmässan på Slagthuset i Malmö 30 november som arrangerades av Skånsk Byggtjänst. Golvtillverkaren Altro kommer till våren ut med en homogen 2 mm PVC-matta för våtrum utan ftalater. Det finns flera ftalater och en del av dem klassas som hormonstörande och cancerogena. Istället för ftalater används majsbaserade mjukgörare. I Altros Safetygolv som är halksäkra används krossade olivkärnor för att göra ytan lite kornig. Materialspill från renskärning vid mattläggning och produktion återvinns och blir råvara i nya golv. Tyvärr kan inte utriven plastmatta återvinnas pga lim- och spackelrester. Förnybara råvaror och återvinningstänk är ett steg framåt.


Foto ProService

På golvet i badrum och duschrum i Villa Trift 3.0 ligger den helt släta PVC-mattan Forza från Forbo. Produkten klarar BASTA-kriterierna. Mattan innehåller visserligen mjukgöraren DINP men den är inte klassad av EU som särskilt farlig. På Kemikalieinspektionens hemsida kan man läsa att andra mjukgörare som DEHP, DBP, BBP och disobutylftalat är fyra av 46 ämnen som finns med på EU:s lista till kemikalieförordningen Reach över särskilt farliga ämnen. Altro har sedan länge använt fosfater istället för ftalater som mjukgörare. När klorparaffinerna försvinner från Altros produkter nästa år kan även deras golv registreras i BASTA-systemet.

Walk the talk?

30 november, 2011
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Ett av mina favorituttryck är Walk the talk som innebär att vi lever som vi lär, att våra handlingar speglar våra visioner. Eller att policydokument efterlevs i praktiken. Idag tar Lunds kommun första spadtaget för etapp 1 av det nya kommunhuset Kristallen i tidstypisk glasfasad i centrala Lund på bästa skyltläge invid järnvägsspåren. Man har satt ribban högt och projekterat för klassen Guld i klassningssystemet Miljöbyggnad. Kommunen använder dessutom sitt eget framtagna Miljöbyggprogram Syd. Byggnaden blir kanske det tredje huset i kommunen som klassas enligt Miljöbyggnad. Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund klassades i juni 2010 och Akademiska Hus Syd certifierade Studiecentrum i Lund i augusti samma år. Det är glädjande att kommunen inser värdet av att komplettera sitt lokala miljöprogram med ett nationellt mer heltäckande klassningssystem som utvecklats gemensamt av byggbranschen och forskare.

Ett av målen för kommunen har varit en hållbar och energieffektiv lokalbyggnad. Men för uppvärmning och kylning har kommunen valt eldriven bergvärme och borrhålslager framför kommunens egenproducerade fjärrvärme och fjärrkyla! Förvånande med tanke på kommunens antagna lokala miljömål i programmet Lunda Eko för ekologiskt hållbar utveckling. Enligt mål 4.20 Fjärrvärmeanslutning av nybyggda hus ska kommunen verka för att byggande av bostäder och lokaler planeras på sätt som underlättar anslutning till fjärrvärme och fjärrkyla. Byggnadsnämnden och Tekniska nämnden har ansvar för genomförande och måluppfyllelse.

I Skånes klimat- och energistrategi är främjande av fjärr- och kraftvärme en av de utpekade energieffektiviseringsåtgärderna. Om byggnader ansluts till fjärrvärmenätet ökar bl a möjligheterna att utnyttja spillvärme från industrin, t ex den planerade ESS-anläggningen i Lunds kommun. Finns det andra uppvärmningsalternativ än elenergi är det miljömässigt bättre att låta elenergin driva industriprocesser, motorer, apparater och belysning (eller för att slå av neutroner från atomkärnor i jättemikroskop) istället för att värma och kyla byggnader. Man kan också fundera på om helt uppglasade fasader är ett hållbart designalternativ eftersom behovet av kylning ökar. Jag hade själv valt att ansluta Villa Trift 3.0 till fjärrvärmenätet om ledningar funnits vid tomtgräns på Skördevägen, trots att Lunds fossilbaserade bränslemix hade dragit ner betyget för energiområdet från Guld till Silver. Men det finns kanske en förklaring som jag inte känner till varför Lund avstår från att vara en förebild för andra byggherrar i kommunen och inte lever upp till antagna riktlinjer.

Ett par watt räcker långt

29 november, 2011
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Vilken lyckohöjare att plocka fram den energisnåla julbelysningen! 0,7 W räcker för att hålla julstjärnan i fönstret lysande och 0,5 W för att tända den femarmade adventsljusstaken. Brinntiden uppges av tillverkaren vara 15 000 timmar. Förklaringen är de magiska lysdioderna som blir bättre och billigare. LED går numera att få med varmvitt ljus. Färgtemperaturen på dioderna i julbelysningen är 2 100 K. Färgtemperaturen för glödlampsljus är 2 700 K medan färgtemperaturen för solljus mitt på dagen är ca 5 000 K. Ju högre värde desto blåaktigare ljus. Jag minns att säljaren på Zero som har leverat flera av ljusarmaturerna och ljuskällorna till Villa Trift 3.0 berättade att man i kalla Norden allmänt föredrar ett varmare mer rödaktigt ljus med européer på kontinenten hellre väljer vitare ljus.

Skillnaden i pris för smålampor med LED är dessutom inte särskilt stor. Läs mer om pris och prestanda i årets test av julbelysning på Energimyndighetens hemsida.

Dragfritt trots stormvindar

28 november, 2011
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Under gårdagens storm blev jag påmind om fördelen med ett lufttätt hus. Trots att vindbyarna lät rejält i imkanalen och skorstensröret kändes inget drag i hela huset. I äldre hus blåser det ofta in genom springor och otätheter. Förutsättningen för ett lufttätt hus är ett noggrant utförande och att huset har täthetsprovats för att hitta läckorna i klimatskalet. Villa Trift 3.0 provtrycktes två gånger under byggtiden med goda resultat. Kravet från mig som byggherre var ett maximalt luftläckage på 0,30 l/s m2 omslutande area, samma krav som ställs på passivhus. Vid sista tryckprovningen blev resultatet 0,13 l/s m2. Det är inte ovanligt att välbyggda passivhus hamnar på ca 0,10 l/s m2.


Per-Ola från Byggnadsingenjörerna Hessleholmen utförde provtryckningen i mars och maj 2010. En särskild ”textildörr” med fläkt och mätutrustning monterades i groventrén. I fläkten sitter ett mätkort som registrerar luftflödet. Inomhusluften sögs sedan ut med upp till 50 Pascal i tryck. Det uppmätta luftflödet divideras med den omslutande arean (golv, väggar och tak). Därefter scannade Per-Ola av huset invändigt med värmekamera för att hitta värmeläckorna. Konstruktiva köldbryggor som t ex vägghörn går inte att undvika såvida man inte bygger ett klotrunt hus, den mest energioptimala formen. Hörn läcker alltid mer värme än en rak vägg. Det kan även finnas små hål i t ex anslutningen mellan den lätta takkonstruktionen av trä och den tunga stenväggen. Hård vind (24,4 m/s) motsvarar ett lufttryck på 300 Pascal.

Ett bra resultat från täthetsprovningen är framför allt ett bevis på ett noggrant utfört bygge. Det är en kvalitetskontroll som är bra för miljön, husföretaget, entreprenören och driftekonomin.

Första mätresultatet – NO2 i inneluften

24 november, 2011
mätning & uppföljning
3 kommentarer

De sista inlägget på förra bloggen handlade om mätning av kvävedioxider i inneluften i Villa Trift 3.0 och om provtagarna som var på väg till labbet. Provresultatet kom förra månaden men jag har inte hunnit skriva något förrän idag. 

I augusti beställde jag två diffusionsprovtagare (Palmes tube) från Fenix Environmental för en mätning under hela september i två bostadsrum. Provtagningsmetoden är väldigt enkel och mätpunkten kan väljas fritt eftersom det inte krävs el eller någon kringutrustning. Varje provtagare kostar 700 kr + moms. Då ingår förstås analysresultatet som utförs i England. Månadsmedelvärdet för provtagarna i sovrummet och kontoret blev 6,6 respektive 6,4 mikrogram/m3 luft.

Anledningen till mätningen är att klassningssystemet Miljöbyggnad ställer krav på verifiering av bl a indikator nr 8 Kvävedioxidhalt. Indikatorn är ett mått på trafikrelaterade luftföroreningar. Villa trift 3.0 har projekterats för klassen Guld som innebär att kvävedioxidhalten i inneluften inte får överstiga 20 mikrogram/m3. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft är 40 mikrogram/m3 som årsmedelvärde. Halten påverkas av husets läge och närhet till trafikerade leder och avgaser. Miljöbyggnad ställer krav på att man mäter halten vintertid eftersom halterna normalt är högre vintertid. I januari är det dags att göra en kompletterande vintermätning.