Fredagens studiebesök i Villa Trift 3.0 var lika givande som tidigare besök. Svenska Stenhusföreningen fick en kort genomgång av husprojektet och klassningssystemet Miljöbyggnad samt en visning av bostaden på 132 m2. En av besökarna från ett husföretag berättade att flera av deras kunder i Lund har planerat för en avskiljbar boendedel för uthyrning precis som i Villa Trift 3.0. En flexibel planlösning är en smart strategi för egnahemsbyggare som bygger i Lund där söktrycket alltid är stort. Uteluftsventilerat skafferi är också efterfrågat av småhuskunder.

Det blev en del diskussion om olika miljöklassningssystem. Det går inte att utnämna en självklar ”vinnare”. Alla system har sina för- och nackdelar. Som byggherre behöver man fundera på vilken miljöaspekt man prioriterar och vad man vill kommunicera med sin klassning. Enfrågesystemet GreenBuilding är ett alternativ för den klassar lokaler och enbart vill fokusera på energiaspekten. En Svanenlicens kan vara lämplig för ett husföretag som är totalentreprenör och har stor volym i försäljningen av sina kataloghus. En fastighetsägare som hyr ut kommersiella lokaler på den internationella marknaden föredrar kanske ett internationellt system som brittiska Breeam eller amerikanska Leed. Är man som jag intresserad av verklig och inte bara beräknad miljöprestanda är Miljöbyggnad ett lämpligare alternativ. Miljöbyggnad ställer nämligen krav på uppföljning av flera av indikatorerna på energiområdet och innemiljöområdet. Kostnaderna för certifiering skiljer sig dessutom avsevärt mellan systemen.


Översikt över bedömda miljöaspekter i olika miljölklassningssystem (källa www.sgbc.se)

En fråga som jag aldrig hann fördjupa mig i gällde värmelagring i invändiga stenväggar. Ju tyngre stenmaterial desto bättre värmelagringsförmåga. Men bygg inte onödigt tjocka innerväggar eftersom värmen inte hinner tränga in djupare än mellan 10 och 20 cm på ett dygn. Dygnslagring av värme i stenväggar förutsätter dock att nattemperaturen är ett par grader lägre än temperaturen på dagen. Annars avges ingen värme till rummet från stenväggen på natten. Nattsänkning förutsätter dessutom ett snabbreglerat värmesystem, dvs t ex radiatorvärme framför trög golvvärme. Läs mer om detta i Carl-Eric Hagentofts utmärkta bok Vandrande fukt Strålande värme, så fungerar hus, utgiven på Studentlitteratur 2002.

Min absoluta favorit från den första odlingssäsongen i Villa Trift 3.0 är fänkålen. Två sorter samsades i landet: knölfänkål ”Finale” från Jennys fröer och sånt och sötfänkål ”Fino” från Lord Nelson. På bilden syns årets sista exemplar som åker ner i wokpannan till helgen tillsammans med den sista gula mangolden ”Golden chard”  från Runåbergs fröer. Det känns lite overkligt att fortfarande skörda när det bara är ett par månader kvar till nästa års gröna satsningar (beställning av fröer, förberedelser för förkultivering mm).


Hopppas att lite frost inte påverkar smaken


Kafka övervakar mätningen i bokhyllan. En alternativ placering av den svarta mätdosan är taklampan mitt i rummet som syns i bakgrunden. Men en mätdosa som blickfång över soffbordet i vardagsrummet under flera månader känns tveksamt…

Nu är äntligen två detektorer uppsatta i två bostadsrum, ett sovrum och vardagsrum. De svarta detektorerna gör en långtidsmätning av radon i inomhusluft. De sitter förmodligen uppe till början av mars. Två månader är minimun för att mätningen ska bli tillräckligt noggrann. Detektorerna ska helst placeras mitt i rummet hängande i en lampa eller på en hylla. Inte helt lätt eftersom de samtidigt INTE får placeras:
– i närheten av starka luftströmmar (dvs inte för nära ventilationsdonen),
– närmare väggen än 25 cm,
– närmare än 1,5 meter från tilluftsdon, ytterdörr, fönster, element eller annan värmekälla,
– närmare än 0,5 m från frånluftsdon,
– på golvet,
– i köket (utom i lägenheter som endast består av ett rum och kök),
– i våtutrymme eftersom det inte räknas som boutrymme.

Läs mer om radon i inomhusluften och kraven i systemet Miljöbyggnad i tidigare inlägg.

Vilket magiskt datum! Dagens inlägg har mer karaktären av en fundering med anknytning till tidigare påannonsering om Tim Jackson. I sitt korta föredrag på TED Talk (Tim Jackson´s economic reality check) betonar han vikten av gröna investeringar i samhället och hushållen. Han ställer även den oundvikliga frågan: Varför är vi så dåliga på att genomföra lönsamma energieffektiviseringarna i våra hem? Hans svar är att vi är så upptagna av att få vardagslivet att gå ihop.

Jag håller delvis med honom men tror att förklaringen är mer komplex. Varför hinner så många av oss som har det gott ställt med att renovera och förbättra t ex badrum och kök trots livspusslet? Kan det handla om människans psyke som stimuleras av synliga förbättringar? Drivkraften kan vara personlig tillfredsställelse eller statusmarkering. Lägga 15 000 kr på tilläggsisolering av vinden eller ett nytt parkettgolv? Ny isolering på vinden syns på energiräkningen men räkningar är inget man kollar på varje dag.

Men samtidigt är det många egnahemsägare som tar fukt i källaren och mögelrisk på allvar när de dränerar om sina hus. Ett nytt dräneringssystem runt husgrunden blir osynligt så fort dräneringsdiket är igenfyllt. I gengäld slipper man parkett som reser sig i källaren, mögelluktande kläder och puts eller tapet som lossnar från källarväggen. En fuktfri källare ger ofta direkt invändiga synliga effekter.

Eller är förklaringen att energin är för billig? Med högre energipriser blir åtgärderna ännu mer lönsamma. Då kan man fråga sig om t ex danskarna är bättre på att genomföra energiåtgärder som har dubbelt så höga elpriser. (Vet inte svaret men ska ställa frågan vid nästa byggseminarium med danska deltagare.)

En annan tänkbar förklaring kan vara att fastighetsägare är vana vid statliga stödprogram och avvaktar med åtgärder tills det finns bidrag eller andra ekonomiska incitament. Träffade nyligen en bostadssakkunnig på länsstyrelsen som bekräftar att stöden till byte till energieffektiva fönster och byte av värmesystem var väldigt populära.

Ett ytterligare hinder för energibesparingar kan vara fällan att fokusera på återbetalningstid istället för årlig kostnad + årlig besparing med hänsyn till ränta och livscykel. Helhetstänkande och beräkning av livscykelkostnad är en viktig nyckel för energismarta fastighetsägare. Om man väljer att tro på synlighet och visuella kvaliteter som en viktig motor för förändringar i hemmet kanske miljöklassat boende har goda utsikter. En plakett som pryder entrén är väl ett tilltalande smycke i hemmet?

”Många av oss är fast i en cirkel där vi spenderar pengar som vi inte har på grejor vi inte behöver, för att göra intryck som inte är bestående på människor som vi inte bryr oss om”, säger Tim Jackson. (Källa Ordfront förlag)

På fredag 11 november tar jag mig till Römersgade 14 i Köpenhamn för att fira Det ekologiska rådets 20-års jubileum med bl a Tim Jackson som talare. Jag hörde honom i februari på Orkanen i Malmö i en proppfull lokal. Ser fram emot att höra honom utveckla sin kritik av dagens tillväxtdrivna ekonomiska modell som inte erkänner att det finns gränser för tillväxten. Den här gången har jag med mig ett exemplar av hans bok Välfärd utan tillväxt som jag hoppas att han får tillfälle att signera…

Lyssna gärna på TED Talk med Tim Jackson.

Ofattbart att tomat- och chiliplantorna fortfarande ger mogna frukter i november! Men oktober var mild med en medeltemperatur på 10 grader istället för 8 grader i Lund. De sista morötterna kom upp ur jorden i slutet av oktober.


Vackra höstfärger på Skördevägen. Jag gillar de nedfallna gula löven som lyser upp den svarta asfalten. Vid det senaste studiebesöket från Sydostasien togs många foton av de gul-röda lövkronorna längs Skördevägen. För asiater är färgprakten på hösten här lika exotiska som regnskogarna är för oss.


LED-ljuskällor i hallarmaturerna i Villa Trift 3.0. I pendellampan över bardisken sitter en lågenergilampa. I vitrinskåpet speglar sig Light On från Ifö över diskbänken med lågenergihalogen som har bättre färgåtergivning

Detta inlägg är en fortsättning på föregående inlägg om energieffektiv belysning. Och varför spelar belysningen någon roll i ett energieffektivt samhälle? I Sverige används en femtedel av den totala elförbrukningen för att lysa upp tillvaron. Belysningen står även för 20 % av det enskilda hushållets elförbrukning. En vanlig glödlampa avger 5 % ljus och resten blir värme. Lågenergilampor och lysrör omvandlar istället ca 25 % av tillförd el till ljus.

När jag planerade belysningen i Villa Trift 3.0 fick jag god hjälp av Energimyndighetens skrift God belysning från 2008. Utgångspunkten för planeringen var flexibilitet i val av ljuskällor och armaturer. Därför saknas infällda spotlights och de flesta armaturer har E27 sockel. Bänkbelysningen i kök och pentry har lysrör precis som tvättstugan. I kontoret används kompaktlysrör med stift. Den festligaste och mest flexibla lampan heter Trix är takmonterad i pentryt. Ljuskällan i de tre spotlightsen är LED, 4 W per spot, och spotlightsen är flyttbara på ett magnetisk fäste. I badrummen finns åtminstone en snabbtänd LED eller lågenergihalogen på 40 W i kombination med lågenergilampor. De nytillverkade armaturerna kommer från IKEA och Zero. Secondhand-armaturerna är tillverkade av Lyktan och Fagerhult (inköpta på Lions årliga loppis i Maglehem och Kivik).


Det absolut viktigaste i miljöanpassad ljusdesign är att minska behovet av elektrisk belysning. Fönstren mot söder är extra höga för att dagsljuset ska nå långt in i det djupa huset


LED-lampor från Philips, 6 resp 7 W, med en brinntid på ca 25 år. Den ena med synlig fosforbeläggning som ska höja färgtemperaturen. Kylflänsarna vid sockeln är viktiga för livslängden eftersom även LED avger värme. Men ljusstyrkan för en LED-lampa av den här sorten motsvarar ungefär en 40-watts glödlampa

Hörde häromdagen ett intressant expressföredrag av Thorbjörn Laike, miljöpsykolog från LTH. En av arkitekterna i publiken var skeptiskt till utfasningen av glödlampor och ställde frågan om det finns undersökningar som visar storleken på glödlampornas tillskott till vårt värmebehov i Norden. Hon menade att värmetillskottet från glödlamporna måste också vägas in. Jag tänkte kommentera hennes inlägg men hade glömt den exakta siffran. När jag kom hem kollade jag mina anteckningar. Enligt Diana Avasoo på WSP som föreläste 11-02-07 om fönster på uppdrag av Energimyndigheten kan man bara tillgodogöra sig ca 35 % av spillvärmen från glödlampor beroende på styr- och reglersystem. Enligt andra studier uppges ca 50 % av spilllvärmen komma rumsvärmen till godo i småhus.

Styrsystem med innegivare eller fungerande termostater på radiatorerna är förstås viktigt om vi ska spara värme. Annars bidrar spillvärmen från glödlamporna bara till att höja rumstemperaturen. Jag har också hört att en hel del av spillvärmen från taklampor stannar kvar vid taket och inte når vistelsezonen. Spillvärmen från glödlampor har man dessutom bara begränsad nytta av under uppvärmningsmånaderna okt–april.

Det är lite oroande att så många i bl a arkitektbranschen oreserverat försvarar glödlampsljuset. Jag tycker att det är bra att EU fasar ut glödlampor och på så sätt tvingar fram mer hållbara och funktionella alternativ. I en övergångsperiod kanske nya ljuskällor inte är helt optimala men om man funderar över hur många i världen som saknar belysning ska man väl stå ut ett tag!

Idag kom detektorerna från ventilationsbutik på nätet (Alig Ventilation) som ska mäta radonhalten i Villa Trift 3.0. Mätningen ska pågå minst 2 månader helst 3 månader under uppvärmningssäsongen i minst två rum enligt medföljande instruktioner. Annars blir årsmedelvärdet inte tillräckligt noggrant. Betygsklassen i systemet Miljöbyggnad avgörs av det högst uppmätta värdet, dvs inte årsmedelvärdet. Mätningen kostar inte mer än en 500-lapp att genomföra.

Radoninventering i Lunds kommun
Källa: Lunds kommun

Källorna till radon är mark, byggnadsmaterial och vatten. Grunden i Villa Trift 3.0 är radonskyddad och dagens lättbetong innehåller ingen alunskiffer som gamla tidens blåbetong. Men alla stenmaterial innehåller radium och avger därför lite radon. Det nationella miljömålet God bebyggd miljö har en maxgräns på 200 Bq/m3 luft för acceptabel radonnivå inomhus (dvs acceptabel med hänsyn till saneringskostnader och hälsa). WHO menar däremot att värdena bör understiga 100 Bq/m3 för att minska hälsoriskerna. Innan man börjar bygga hus bör man kolla kommunens radoninventeringskartor eller göra en mätning av radonhalten i mark. I vårt tidigare stenhus från 1965 understeg värdet 50 Bq/m3. Villa Trift 3.0 är byggt på normalriskmark, dvs 10 000–25 000 Bq/m3 jordluft. Om radonhalten är 50 000 Bq/m3 räcker det att 0,4 % av tilluften till huset kommer från marken för att radonhalten ska nå upp till gränsvärdet 200 Bq/m3!

EVAA-projektet, H+ och Sustainable Business Hub arrangerade igår ett inspirerande och lärorikt diskussionsseminarium på Campus Helsingborg. Alltid lika kul att återvända till Campus fina lokaler där jag gick min första miljökurs om samhällets ekologi.

Dagen inleddes med korta presentationer av clean-tech företag som verkar regionalt och internationellt. Automatiska sopsugsystem, biologisk småskalig rening med växter och applikationer för smarta elnät var några affärsområden. Efter workshops om avfall, energi och VA i Helsingborgs största stadsförnyelseprojekt H+ modererade Peter Örn en paneldiskussion. Peter Örn är bl a ordförande i delegationen för hållbara städer. Några av mina tankar efter dagen kretsade kring export av färdiga tekniklösningar, typ Symbio City. Att exportera svenskt kunnande om hållbara städer är nämligen ett av delegationens syften. Känner mig ganska skeptisk till färdiga paketlösningar som går på export. Hållbar stadsutveckling handlar ju om helhetstänkande och lokala förutsättningar. Vad är vitsen med att anlägga en avfallsförbränningsanläggning om landets avfall mestadels består av vått matavfall? Kanske har koncept för processer och samverkansplanering ett högre användarvärde i andra delar av världen…