Fortsättning på tidigare inlägg.

Bakom jalusiluckorna på bottenvåningen i parkeringshuset (till vänster i bild) finns energianläggningen som försörjer MediaCityUK med el, värme och kyla via ett lokalt fjärrvärmesystem. Parkeringshuset är för övrigt ett lyckat exempel på mångfunktionalitet där tre verksamheter samsas i en byggnad. I hörnlokalen som exponeras mot ett publikt stråk finns stadsdelens lokala livsmedelsbutik

CE5: Energi – Effektivisering
Aim – To increase the overall efficiency of the development through energy efficient design and management.

Vilka åtgärder har vidtagits för att optimera energianvändningen i området?
Poäng: 3 p (Best). För att få högsta betyg krävs att kraven för alla tre nivåer är uppfyllda.

1. En energistrategi är framtagen för området.
2. En energikonsult anlitas som rådgivare för energistrategin.
3. Energistrategin fokuserar på att:
a. minska energibehovet genom orientering och passiv solenergi design
b. öka energieffektiviteten i byggnader med hjälp av termisk värmelagring och isolering,
c. minska behovet av tappvarmvatten, uppvärmning, kylning, belysning och el i enskilda bostäder genom effektiv reglering.

Dessutom ska energistrategin vara att maximera andelen spillvärme genom att prioritera kraftvärmeverk som eldas med avfall eller annat än biomassa, fjärrvärme, fjärrkyla eller jordvärme/bergvärme resp kyla. För att nå högsta poäng krävs dessutom att det återstående behovet täcks av lokalt producerad förnybar energi, antingen gemensamt eller individuellt i bostadshusen.

Min kommentar: Den här kontrollpunkten fokuserar framför allt på energistrategins innehåll. Det som förbryllar mig är att MediaCityUK har allt som räknas upp förutom lokalt producerad förnybar energi. Kanalvattnet som kyler lokalbyggnaderna är förstås förnybar men när spillvärmen från det naturgadrivna kraftvärmeverket inte räcker för t ex varmvattnet på sommaren startar en naturgaseldad panna. Det finns visserligen möjlighet att elda med biobränslen som backup. Förklaringen är förmodligen att man i Storbritannien förespråkar Low or Zero Carbon Energy Systems (LZC). Naturgaseldad kraftvärme räknas som en LZC-teknik vilket framgår av en senare kriterieversion av BREEAM Communities från 2011.

En annan sak värd att notera i energistrategin är hushållning med elektricitet i bostäderna. Men lägenheterna i de två höghusen i MediaCityUK är uppvärmda med direktverkande el. Här saknas dessutom värmeåtervinning ur ventilationsluften. Stuart Rimmer försvarade lösningen i en kompletterande intervju med e-post genom att hänvisa till det låga uppvärmningsbehovet.

CE8: Infrastruktur – Service
Aim – To provide easy access to site service and communications infrastructure, with minimal disruption and need for reconstruction, and allowing for future growth in services.

Är infrastrukturen (ledningar för fjärrvärme, fjärrkyla, el, vatten,  spillvatten och kommunikationer) utformad för att underlätta underhåll och tillåta expansion?
Poäng: 3 p (Best). För MediaCityUK så innebär detta att här finns en anslutningspunkt för ledningsnäten. Ledningsnäten är förberedda för att utökas och underhåll av ledningsnät får inte störa lokaltrafiken.

Min kommentar: En BREEAM-assessor förtydligade för mig att BREEAM  i Storbritannien föredrar en anlutningspunkt för hela området, ”a single point of access”. I Sverige kopplas däremot varje fastighet till en egen anslutningspunkt i fjärrvärme-, vatten- och spillvattennäten.

CE9: Vattenhushållning – Konsumtion
Aim – To reduce the overall consumption of clean water for non-potable uses.

Hur stor andel av hushållens har badkar, dusch, tvättställ och tvättmaskin kopplad till individuellt eller kommunalt system för regnvattenrening och återanvändning?
Poäng: 0 p (Minimum). 5–25 % ger 1 poäng, 25–50 % ger 2 poäng och en andel över 50 % ger maxpoäng.

Min kommentar: Ett naturligt indikator för hållbar vattenkonsumtion är att ange ett mål för vattenförbrukningen precis som för energianvändning i byggnader. I den senare kriterieversionen från 2011 har BRE infört nya kriterier. En vattenförbrukning på upp till 110 liter per dygn och person ger 1 poäng, 105 liter ger 2 poäng och 80 liter ger 3 poäng. I svenska miljöklassningssystem är sällan hushållning med vatten en prioriterad fråga eftersom Sverige i dagsläget har god tillgång på dricksvatten. Men det kostar att rena och transportera vatten genom långa ledningar. Ett förändrat klimat med mer ytavrinning och mer humus i sjöarna och större bakteriespridning kan påverka vattentillgången även i Sverige. I vårt hushåll ligger vattenkonsumtionen på 86 liter/dygn och person. En person i Sverige använder i genomsnitt 180 liter vatten per dygn. Men 50 liter ska egentligen räcka för att klara sig i hushållet. Vattensnåla blandare, snålspolande toaletter och ett miljömedvetet beteende är några åtgärder för att reducera vattenförbrukningen.

Nedanstående krav har inte varit tillämpbara i MediaCityUK:

(C11: Water Management – Sustainable Urban Drainage)
Aim – To encourage the use of Sustainable Urban Drainage (SUDs) to reduce flood risk, improve water quality and enhance biodiversity/amenity for the development

(C12: Design – Renewables)
Aim – To encourage the integration of renewable energy technologies during the design stage.

(CE14: Energi – Hållbar uppvärmning)
Aim – To increase the use of sustainable heating techniques.

I vilken utsträckning har området tagit hänsyn till hierarkin för värmesystem?
Poäng: 3 (Best). Den här kontrollpunkten är egentligen inte tillämpbar men MediaCityUK har frivilligt uppfyllt kravet för maxpoäng och delbetyget påverkar det totala klassningsresultatet. I MediaCityUK kom man fram till att spillvärme från det naturgasdrivna kraftvärmeverket och naturgaspannor för uppvärmning i kombination med kanalvatten för kylning var det lämpligaste och mest kostnadseffektiva energislaget.

(C16: Energi – Energiledningssystem och information)
Aim – To evolve an energy management scheme and provide the public with easy access to renewable energy information.

Fortsättning följer och nästa område är Placeshaping…