SunAngle shareware för solanpassad design

20 november, 2012
miljöanpassat byggande & boende
2 kommentarer

Här kommer ett kort angeläget avbrott i den pågående fördjupade genomgången av klassningsresultatet för MediaCityUK. Hittar man ett värdefullt lättanvänt verktyg som SunAngle måste man dela med sig precis som skaparen av denna enkla kalkylator har gjort.


För en miljöarkitekt är solen alltid närvarande i designen av planer eller byggnader. Antingen för att tillgodogöra sig solenergin aktivt eller passivt. Eller för att skydda sig mot den varma sommarsolen. Det förvånar mig att man så sällan ser solen i arkitektstudenternas sektioner. För att bli medveten om solens påverkan på utformningen måste den finnas med på pappret redan vid första pennstrecket. Med SunAngle shareware finns ingen ursäkt längre! Mata bara in koordinaterna för platsen där huset ligger. Koordinaterna hittar man enkelt på Google Maps:

1. Ställ markören över platsen och högerklicka.
2. Välj ”Vad finns här”.
3. Vips så dyker koordinaterna upp i sökrutan högst upp på sidan.

Nu är det bara att fylla i uppgifterna i formuläret i SunAngle. Själv kollade jag dagens solvinkeln när solen står som högst mitt på dagen. Solvinkeln framgår av output-rutan längst ner till vänster. Idag när en månad återstår till vintersolståndet är solens vinkel 14,44 grader över horisonten. På vintersolståndet när solen står som lägst kl 12 är den ca 11 grader. Hur är det hos dig på din breddgrad där du bor? Det tar mindre än en minut att få reda på svaret i SunAngle…

MediaCityUK – Climate and Energy (19)

19 november, 2012
hållbar stadsutveckling
4 kommentarer

Fortsättning från föregående inlägg.

Nedan följer kontrollpunkter, kriterier och kravnivåer för varje område samt aktuell poäng för MediaCityUK som bedöms i version 2009 av BREEAM Communities. Varje kontrollpunkt kan få 1, 2 eller 3 poäng (Minimum, Good, Best). Jag har inte haft tillgång till manualen men klassningsrapporten i excelformat innehåller den viktigaste informationen (Final assessment calculator Media City 260809BREQA210909). De områden som bedöms är:

  1. Climate and Energy
  2. Place Shaping
  3. Community
  4. Transport
  5. Ecology
  6. Resources
  7. Business
  8. Buildings
  9. Innovation (frivillig)

Första området Klimat och energi (Climate and Energy) handlar om att både minska klimatpåverkan och anpassa projektet till ett förändrat klimat, t ex förhindra översvämningar, minska energi- och vattenanvändningen och använda förnybar energi.

CE1: Vattenplanering – Risk för översvämning
Aim – To ensure that sites and developments take due account of flood risk, and where it is present, take appropriate mitigation measures.

Är området lokaliserat och utformat i enlighet med testet i planeringspolicyn PPS 25? Det nationella planeringsdokumentet handlar om utbyggnadsområden och risken för översvämningar.
Poäng: 3 p (Best). I MedaCityUK har man visat att området befinner sig i en lågriskzon för översvämningar.

Min kommentar: Vid mitt besök frågade jag varför kajen inte var flera meter högre över vattenytan. I Sverige planerar vi numera för 3-metershöjningar i vattennära lägen för att ha en beredskap för framtida vattenhöjning i kombination med vindtryck som driver upp vattennivån. Stuart Rimmer förklarade att tack vare slussarna längs hela kanalen kan vattennivån regleras och risken för översvämningar bedöms vara liten.

CE3: Vattenplanering – Regnvatten
Aim – To ensure that roof space is used productively to minimize water demand and manage water run off on the site.

Hur stor andel av den totala takytan är utformad för regnvatteninsamling och återbruk och/eller har takvegetation för att minska den årliga avrinningen?
Poäng: 1 p (Minimum). I MedaCityUK uppfylls 5 % eller mindre. För maxpoäng krävs att minst 50 % av takytan uppfyller kravet.

Min kommentar: I grönytorna har man valt ett genomsläpplig marktäckningsmaterial medan resten av de allmänna stråken i MediaCityUK är stensatta.

CE4: Design – Värmeöar
Aim – To reduce heat absorption within the development (Heat Island effect) thus reducing the incidence of overheating and the need for powered cooling.

Är området utformat för att minska effekten av värmeackumulering i byggnadsskal, gatumark och allmän platsmark. Question – Is the development designed to reduce the heat gain in the fabric of buildings and in public spaces?
Poäng: 3 p (Best). För att uppnå minimumpoäng somdessutomär obligatoriskt krävs åtminstone skuggade allmänna platser och gångvägar. För två poäng måste tre av nedanstående punkter tillgodoses och för maxpoäng som i MediaCityUK är kravet minst fem punkter.

a. Skuggade grönytor med träd.
b. Gröna vegetationstak och växtklädda väggar.
c. Designen i området tillåter luftgenomströmning.
d. Öppna vattenytor och fontäner på allmänna platser.
e. Skuggade allmänna platser och gångvägar.
f. Lämpliga ytmaterial i exteriörer som inte absorberar värme.
g. Passiv solenergidesign.

Min kommentar: Det är en svaghet att åtgärderna saknar mätbara nyckeltal som är lätta att följa upp. Hur många växtklädda väggar krävs t ex för att tillgodose kravet? Växtväggar och gröna tak saknades i MediaCityUK men enligt Stuart Rimmer är det aktuellt i den kommande etappen. Det fanns ett undantag, den temporära kontorsbyggnaden Greenhouse har klätterstöd för växter längs hela södra fasaden. Kanalens vattenytor som omger MediaCityUK är däremot synlig i hela området. Men jag saknade de trivsamma inslaget av mindre öppna dagvattenkanaler som på Bo01 i Västra Hamnen i Malmö.


I grönytorna har man valt ett genomsläpplig marktäckningsmaterial medan resten av de allmänna stråken i MediaCityUK är stensattta

Fortsättning följer…

MediaCityUK – första miljöklassade stadsdelen (18)

15 november, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Det blev en paus i den avslutande rapporteringen om världens första miljöklassade stadsdel  MediaCityUK pga av Passivhus Norden 2012 och Arena hållbar stad. Men nu inleder jag en unik genomgång av det detaljerade klassningsresultatet. Som många andra klassningssystem är BREEAM Communities inte särskilt transparent när det gäller redovisningen av enskilda poäng för varje indikator. Det är byggherren/exploatören som avgör om informationen ska bli offentlig. I det här fallet är det Peel Holdings som har varit generös med att dela med sig av sina erfarenheter och resultat. Ett stort tack till Stuart Rimmer och Frank Mills som möjliggör den kommande sammanställningen över enskilda miljöpoäng. Stuart Rimmer var projektchef för utvecklingen av MedaCityUK och Frank Mills, som bor i en av lägenheterna i MediaCityUK, var ansvarig för klassningsarbetet i egenskap av hållbarhetskonsult.

Varför är en sådan här sammanställning intressant? Alla miljöklassningssystem fokuserar på olika miljöaspekter. Indikatorer för varje aspekt poängsätts, viktas och sammanvägs till ett totalbetyg. MediaCityUK uppnådde 78,94 % av totalt möjliga poäng och betygsnivån Excellent. När ni läser mina kommande inlägg kan ni själva avgöra hur relevanta miljökraven är, vad som saknas, om det är rimligt att ha frivilliga och obligatoriska krav och vilka ska i så fall vara frivilliga. Fastighetsbolaget och exploatören Diligentia bedömer dessutom Masthusen i Västra Hamnen efter samma kriterieversion.

Varje indikator kan maximalt få tre delpoäng. I BREEAM Communities version 2009 kunde projektet frivilligt bedömas i ett tidigt skede (Outline Planning Stage) och/eller i ett senare mer detaljerat skede (Detailed Planning Stage) till skillnad från den senaste versionen som släpptes i september 2012. Numera ska projekt miljödömas i tre olika steg. MediaCityUK bedömdes i två steg men jag nöjer mig med att redovisa poängen och kriterierna för den slutliga bedömningen (Detailed Planning Stage). BRE (Building Research Establishment) står bakom systemets certifiering och utvecklingsarbete. En del av kraven kan uteslutas av BRE och exploatören gemensamt ifall kraven inte är relevanta för det aktuella utvecklingsområdet. Icke relevanta krav är gråmarkerade och märkta ”Ej tillämpbara” (Not Applicable) i klassningsdokumentet.

Detta är ett unikt tillfälle att få ta del av vad ”Excellent” konkret innebär för alla som är intresserade av hållbarhetscertifiering av stadsdelar i praktiken!

Fortsättning följer…

Nätverksglimtar och högsta betyg (Arena Hållbar stad)

14 november, 2012
hållbar stadsutveckling
2 kommentarer


”I 3000 år har mänskligheten byggt bostäder för tre miljarder människor och nu ska vi bygga lika många till på 30 år”. Ungefär så sade Lars Reuterswärd, rektorsråd på Chalmers och direktör för Mistra Urban Futures som var en av arrangörerna bakom konferensen Arena hållbar stad. Jag är en flitig deltagare på konferenser om urbana utvecklingsfrågor och numera mest intresserad av erfarenheter och lärdomar från genomförda omvandlingsprojekt och processer samt studiebesök på fältet. Jag är därför helnöjd med konferensens upplägg och alla jag har pratat med instämmer. Arena hållbar stad fokuserade mer på dialogmöten än föredrag för alla drygt 400 deltagare. Ett av huvudinslagen var t ex nätverksträffar med roterande stationer. Man fick välja ut två av 18 olika nätverk efter en 90 sekunders presentation av alla deltagande nätverk i plenumsalen. Som vanligt svårt att välja och det blev Transition Towns (Omställning Sverige), Föreningen för Byggemenskaper och en informell presentation av Yimby i korridoren.


Bikupor med pollinerande bin. Insektspollinering, vattenrening i våtmarker, växter som renar luft är några exempel på ekosystemtjänster i naturen som kommer människan till godo

Första konferensdagen hölls temasessioner på eftermiddagen. Resurser, kretslopp och ekosystemtjänster som jag hade valt hade samma upplägg med roterande stationer i kombination med inledande och avslutande föredrag. Skönt att få tid att samtala och diskutera i mindre grupper om bl a Plantagon (high-tech lösning med odling i vertikalt växthus och fösta prototypen byggs i Linköping), gemenskapsodling med exempel från Malmö och hur man värderar ekosystemtjänster (men utan svar eftersom projektet är i en uppstartfas).

I foajén utanför konferensrummen visades olika spel om staden. Tre av fyra var digitala (SimCity och liknande). Jag fastnade för det analoga och enkla men fascinerande tredimensionella pusslet från Riksantikvarieämbetet utan en enskild vinnare. Här fanns plats för flera deltagare runt bordet . Mycket pedagogiskt och en bra igångsättare för samtal om urbana kvaliteter i en grupp där människor inte känner varandra. Man får nämligen ändra position på föregående deltagares pusselkloss (t ex vindkraftspark istället för grönområde) vilket inte låter sig göras utan förklaring (åtminstone för stämningens skull)…

Åkte hem med många intryck, gnagande tankar och nya frågor men också inspirerad att fortsätta med egna och gemensamma insatser på hållbarhetsområdet. Arena hållbar stad för högsta betyg i format, upplägg och innehåll. Men även för lokalerna i Kårhuset på Chalmers med gott om sociala uppehållsytor och grupprum med dagsljus och utsikt.

Läs tidigare inlägg om Arena Hållbar stad:
När falaffelvagnen inte platsar
Foton från studiebesöken
Samverkan och genomförandeglappet

När falaffelvagnen inte platsar (Arena hållbar stad)

12 november, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Fram till bygget av nya LUX i hörnet Helgonavägen/Sölvegatan i Lund stod här en välbesökt falaffelvagn som mättade långa köer med hungriga studenter, universitetsanställda och andra som rörde sig i området. En strategisk plats mitt i strömmarna av människor mellan universitetets institutioner och Gerdahallen och andra förbipasserande. Platsen ligger i ett stråk av universitetsbyggnader, parkeringsytor, ett fåtal bostäder och några enstaka caféer som inte annonserar sig mot gatan. Men stråket saknar uppehållsställen. Större delen av Sölvegatan är mer av en transportkorridor och ingår i projektet Kunskapsstråket som delvis finansieras av bidrag från Delegationen för Hållbara städer.

Kunskapsstråket och planeringsområdet Brunnshög (Lunds senaste hållbara stadsutvecklingsprojekt invid det planerade ESS på bästa åkermarken) omnämns i filmen som avslutar den andra konferensdagen på Arena Hållbar stad. I filmen presenteras klipp från investeringsprojekt och planeringsprojekt som fått bidrag från Delegationen för hållbara städer. Totalt delade delegationen ut drygt 350 miljoner kr under projektperioden 2009­-2012. Sölvegatan som ingår i Kunskapsstråket har potential men projekt tar tid. Varför inte låta temporära inslag få bidra med de kvaliteter som projekten strävar efter? Varför platsar inte det mobila matstället som hittills är det mest hållbara nytillskottet längs Kunskapsstråket? Det kan knappast bero på platsbrist med tanke på att 15 byggbodar är uppsatta på andra sidan gatan. Nu är min dagliga tur till Gerdahallen precis som förr utan någon mötesplats med välluktande vegetariska biffar i den mest folktäta korsningen längs Kunskapsstråket. Falaffelföretagaren har dessutom fått söka sig till något annat ställe som förmodligen inte är lika lukrativt.

Fortsättning följer i sista inlägget om Arena hållbar stad med mitt slutbetyg på konferensen…

Foton från studiebesöken (Arena hållbar stad)

9 november, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Foton från Kvillebäcken är inlagda i föregående inlägg. Här kommer några overview-foton från 22:e våningen i Lilla Bommen vid Göta älvbron. En perfekt utsiktsplats för att höra mer om den inledande planeringen av Älvstaden med internationella workshops och medborgardialog.


Bangården vid centralen och man anar Ullevis svängda kontur


Operan till höger i bild och den svarta låga paviljongen med konstgräset bakom byggkranen är Älvrummet. Hit tar man sig om man är intresserad av stadens pågående planeringsprojekt 


Utsikt mot väster med Operan längst ner till vänster och Lundbyhamnen till höger

Fortsättning följer…

Studiebesöken (Arena hållbar stad)

8 november, 2012
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Ser fram emot dagens studiebesök den tredje och sista dagen på konferensen Arena hålllbar stad. Som vanligt vill man gå på det mesta som erbjuds med en del har jag redan sett: Miljonprogramsförnyelse i Gårdsten, Kretsloppsparken som är unik i landet, Ekocentrum med ambitiösa miljöutställningar, komvandling i Nya Krokslätt i kulturhistorisk miljö, Passivhuscentrum och Alingsås, nybyggnad i Kvillebäcken och stadsutvecklingsområdet centrala Älvstranden mm. Bike-in-café, cykelgarderober och kvartersodling lockade mig att välja Kvillebäcken och att få höra om Göteborgs hållbara storsatsning Älvstaden.

Fortsättning följer…


Guiden Einar Hansson och på skylten till höger står det ”Kvartersodlat”

Einar Hansson var vår utmärkta guide under Kvillebäcksturen. Första etappen byggs i rasande fart och första inflyttning är i början av 2013. Kvarteren är högexploaterade men här ska ändå ges plats för pocket-parks och ev odling på förgårdsmark. Målet är att alla bostadshus ska klara Silvernivån på alla tre områden, energi, innemiljö och material i klassningssytemet Miljöbyggnad.


Medan bygget pågår finns här plats för gemenskapsodling, växthus med vedkamin, växtpensionat och bike-in-café


Växtpensionat under max två veckors bortavaro


Foto av den gigantiska modellen i Älvhuset över alla centrala omvandlingsprojekt på båda sidor av älven. Göta älvbron i förgrunden och Kvillebäcken i norr på Hissingen (de vita frigolitbyggnaderna är planerad bebyggelse i stadsdelen Kvillebäcken)

Samverkan och genomförandeglappet (Arena hållbar stad)

6 november, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Sitter vid en lånedator på vandrarhemmet Linné Hostel på Vegagatan i Göteborg med ett falskt brandlarm som piper i bakgrunden. På den blinkande larmdisplayen står det ”brand i korridor utanför rum 1 till 5”. Det är sent på kvällen och jag har precis återvänt till vandrarhemmet från den inledande dagen på en sammanfattande tredagarskonferens ”Arena hållbar stad” arrangerad av Mistra Urban Futures, Vinnova, Naturvårdsverket och Delegationen för hållbara städer. Projekttiden för Delegationen för hållbara städer med Peter Örn som ordförande tar slut vid årsskiftet och det är dags för en summering på Chalmers med föredrag, seminarier och studiebesök.

Vandrarhemmet är obemannat och ingen av hotellgästerna från utlandet som passerar i korridoren vet vad larmet gäller. Jag har ringt vandrarhemmets mobilnummer men får bara en telefonsvarare i luren. Tröttsamt! Jag ser inga spår av någon brand i korridoren och enligt en av hotellgästerna har larmet varit igång ett par timmar men hon har ingen aning om vad den pipande signalen betyder.  Så jag sitter väl kvar här ett tag vid datorn (och spanar efter rök i ögonvrån)…

Det kanske verkar som konferenser tillhör min vardag men som egenföretagare väljer jag noggrant ut de konferenser som intresserar mig mest och som inte kostar skjortan. Årets två konferenser för min del, Passivhus Norden i Trondheim och Arena hållbar stad i Göteborg,  råkar bara ligga strax efter varandra i tiden.

Jag hoppar över alla inledningstalare på Arenan idag eftersom det mesta som sades är en upprepning av vad som brukar sägas i liknande forum: tvärsektoriellt samarbete, motverka stuprörstänkande, inkludera medborgarna, utbyggnad i kollektivtrafikstråk, energieffektivisera bebyggelsen, närhet och täthet, lätt att göra rätt osv. Fast viktiga saker tål att upprepas.

Men vad gör vi åt genomförandeglappet? Alla är så eniga och stämningen är alltid på topp men i vardagen finns hela tiden exempel på att visioner, policys och strategier inte genomförs i praktiken. Det finns förstås flera goda exempel men uppenbarligen fortfarande en hel del hinder som försvårar hållbarhetsarbetet. På väg hit till Göteborg tog jag Öresundståget från Lunds centralstation. Vid Skånetrafikens nyinstallerade biljettautomater under rulltrappan på stationen fick jag tillfälle att prata med en servicereparatör som lagade en av automaterna. Jag talade om för honom hur glad jag är att de äntligen har satt upp fler automater men frågade varför det har tagit sådan tid. Jag var säkert en av många som tog upp problemet med Skånetrafiken för mer än ett år sedan eftersom det ofta blev köbildning vid de två andra automaterna. Han svarade att Jernhusen som Skånetrafiken hyr plats av för sina automater var motvilliga av estetiska skäl! Jag som trodde att alla aktörer inom transportsektorn självklart vill bidra till smidigare kollektivtrafik och i synnerhet statligt ägda företag.

Kort om en av höjdpunkterna på eftermiddagens parallella seminarier: Staden som gruva. Det finns lika mycket koppar i kända gruvor som i teknosfären, t ex nergrävda likströmsnät och urkopplade växelströmsnät i gatan. Men när blir det lönsamt att gräva upp de urkopplade kablarna? Läs mer om vad Joakim Krook vid Linköpings universitet har kommit fram till.

Dagens avslutande plenumföredrag med David Sim från Gehl Architects är värd en stor applåd. Den mänskliga skalan är lätt att glömma bort när stjärnkontoren planerar megastäder i Asien eller när ikonarkitekter designar nya kvarter i Örestad.

Mer om vädring och komfortbrister (10)

6 november, 2012
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Fortsättning från föregående inlägg.

Camilla Brunsgaard från Ålborg Universitet har undersökt hur de boende i tre av de åtta Komforthusen upplever boendet i ett passivhus genom både kvalitativa och kvantitativa studier. Hennes slutsatser var att:
1. Solorienteringen kan inte styra fönsterplaceringen. Ta hänsyn till utemiljön och insyn samt planera för halvprivata ytor utanför huset. (Självklart är insyn besvärande om har huset har stora uppglasade partier mot den offentliga gatan oavsett om man bor i passivhus eller ordinära hus, tänker jag.)
2. Överväg bättre vädringsmöjligheter och utvändiga solskydd och gör innemiljösimuleringar i enskilda rum. Det var för varmt under sommaren i alla tre hus. Vissa rum var mer utsatta.
3. Informera de boende i passivhus att man inte behöver vädra. Ofta vädrar man av gammal vana.
4. Installera individuell temperaturreglering så att enskilda rum kan anpassa innetemperaturen. En del rum, t ex gavelrum med två ytterväggar kan annars få för svalt på vintern.


I Villa Trift 3.0 finns ett öppningsbart takfönster av två skäl: för att ge mer dagsljus i hallen och möjlighet till bra tvärdrag sommakvällar med höga dagtemperaturer. Ett högt sittande fönster ger en skorsteneffekt och förstärker självdraget. Samma tanke fanns i Sveriges första passivhus i Lindås som ritades av Hans Eek

Mina reflexioner är att den optimala bostaden borde vara ett miljöklassat passivhus, t ex miljöklassat enligt Miljöbyggnad. Det svenska klassningssystemet Miljöbyggnad lägger nämligen stor vikt vid innemiljön och bedömer ljudkvaliteten (installationer och ljud utifrån), risken för radon, fuktsäkerhet, förekomsten av trafikrelaterade kvävedioxider i inneluften, ventilationsflödet, den termiska komforten både vinter- och sommartid i de mest utsatta rummen, dagljuskvaliteten och risken för legionella i tappvarmvattnet. Passivhusen i Beckomberga som byggdes av NCC och är ritade av Brunnberg & Forshed miljöklassades strax efter Villa Trift 3.0.

En annan reflexion efter min fjärde Passivhus Norden-konferens är att det egentligen inte är någon konst att bygga ett optimalt passivhus efter alla utvärderingar som gjorts de senaste åren. Den stora utmaningen är snarare att ändra våra energirelaterade beteendevanor, t ex vädringsvanor, krav på hög innetemperatur vintertid istället för att anpassa klädseln efter årstiden, hur länge man står i duschen, matlagning, disk-, och tvättvanor osv. Att hitta en godtagbar och rimlig boendestandard med hänsyn till global rättvisa. Eftersom EU har bestämt att alla nya hus från 2020 ska vara nära-noll-energi-hus är miljömedveten etik en mycket större knäckfråga en tekniken.

Överskottsvärme och vädringsvanor (9)

5 november, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

I  förra söndagens Nybyggt-bilaga i Sydsvenskan uppmärksammade Birgitta Nordquist (lektor på Installationsteknik, LTH) de energislösande vädringsvanorna i Flagghusen i Västra Hamnen i Malmö. De flesta byggnaderna färdigställdes 2007 och energimålet var 120 kWh/m2 år inkl hushållsel, dvs långt ifrån passivhuskraven. Men i Flagghusen finns mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning, sk FTX-ventilation, precis som i passivhusen. I Flagghusen vädrar man bort överskottsvärme på sommaren. Drygt hälften av de boende vädrar dessutom varje dag eller nästan varje dag under uppvärmningssäsongen trots att den balanserade ventilationen säkerställer tillräckligt ventilationsflöde. Ett fönster på glänt kan släppa in 90 liter kall uteluft per sekund.


Ventilationsaggregatet Pingvin Eco i Villa Trift 3.0 med roterande värmeväxlare och partikelfilter som renar uteluften och frånluften från badrum, kök och tvättstuga


Ventilationsaggregatet med stängd lucka och synlig kondensisolerad utelufts- och avluftskanal

Jag bor själv i ett nybyggt hus (Villa Trift 3.0) med FTX och har aldrig haft något behov av att frivilligt vädra under eldningssäsongen. Luften är lika frisk och skönt förvärmd varje morgon när man vaknar trots stängd innerdörr. Men vid några tillfällen släpper vi in extra uteluft:
1. När köksfläkten ventilerar bort matos rakt ut genom imkanalen ställer vi köksfönstret invid spisen på glänt för att köksfläkten inte ska dra ut uppvärmd rumsluft. Köksfläkten är inte kopplad till ventilationssystemet.
2. När vi fyller på ved i den vattenmantlade kaminen öppnar vi samtidigt terrassdörren till växthuset för att en kort stund skapa lite övertryck. Alternativt ändrar vi till övertryck i manöverpanelen till ventilationsaggregatet. Annars är risken att lite rök kan dras in i rummet. Ventilationen i FTX-ventilerade hus är normalt inställda på ett svagt undertryck.
3. När dörren till skafferiet öppnas i köket smiter det in lite extra uteluft den vägen. Det ouppvärmda skafferiet har två väggventiler i ytterväggen mot norr och är egen klimatzon helt separerad från det övriga husets ventilationssystem.

På Passivhus Norden-konferensen i Trondheim handlade flera sessioner om inneklimat och beteendevanor i passivhus. På Arvid Dalenhaugs (Institut for bygg, anlegg och transport, NTNU) session framgick det att det är lika vanligt med vädring på sommaren i ordinära bostäder som i passivhusbostäder. Överskottsvärme är alltså inget nytt problem kopplat till passivhusbyggande men icke desto mindre ett problem som bör lösas. Ole Daniels från Ålborg Univeristet bekräftade problemen med övertemperaturerer sommartid i åtta danska passivhusvillor, Komforthusen. Innemiljömätningar har pågått i tre år i Komforthusen, från okt 2008 till sept 2011. De sämsta husen hade övertemperaturer 25 till 30 % av tiden. Rådet i svenska passivhuskriterier är att innetemperaturen i det mesta utsatta rummet får vara över 26 grader max 10 % av tiden från april till september.

Det finns flera möjliga åtgärder t ex utvändiga solskydd, öppningsbara fönster för naturlig ventilation genom tvärdrag, nattkylning genom forcering av ventilationsflödet så att sval nattluft får kyla sovrummen via tilluftsdonen. Öppningsbara fönster i sovrum tycker man borde vara en självklarhet men det finns exempel på passivhus med enbart fasta fönster i sovrum.

Fortsättning följer…