Värdet av rent vatten

17 december, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Igår avslutades Musikhjälpens insamling för barn i slummen som har rätt till rent vatten. I Sverige är vi bortskämda med god tillgång på friskt vatten direkt från kranen. Därför kostar inte vatten särskilt mycket, mellan 10 och 30 kr per m3 beroende på den fasta avgiftens storlek. Vårt vatten i Lund produceras av Sydvatten (dvs de transporterar och renar vatten från i huvudsak Bolmen) och vattnet levereras av VA Syd. Kostnaden för vattenförbrukningen i vårt hushåll var det senaste året 23 kr/m3 vilket motsvarar en månadskostnad på ca 280 kr.

Bild-289
Värme, vatten och elektricitet – självklarheter i svenska bostäder sedan länge

Men priset för en vara speglar inte alltid dess värde för konsumenten. Vad är egentligen rent vatten värt för oss i ett välfärdssamhälle som Sverige? Östersunds tingsrätt beslutade nyligen om en kompensationsnivå för en hyresgäst som drabbades av otjänligt kommunalt vatten när parasiten kryptosporidium slog till i Östersund 2010. Hyresgästen som hade hoppats på 15 % fick rätt till en 5-procentig hyresminskning under de tre månader som vattnet var otjänligt. Fastighetsbolaget Östersundshem tyckte att 50 kr var mer skäligt. Om hyresgästen hade bott i en genomsnittlig lägenhet i Malmö med en genomsnittlig årshyra på 1029 kr/m2 innebär det en hyresminskning med ca 300 kr i månaden, dvs ungefär samma storleksordning som kostnaden för vatten per månad i mitt hushåll (källa SCB).

Hur värdesätter man tillgången till rent vatten? Är 5 % av hyran för mycket eller för lite? Man inser att det är komplicerat att värdera nyttor i pengar när man tänker på alla andra krav en bostad ska uppfylla. De mest grundläggande kraven är ett klimatskydd, värme (eller kyla i varma länder) för att hålla en innetemperatur på 20­-24 grader, elektricitet för belysning och apparater, sophämtning, avlopp, frisk luft, rent vatten utan legionellabakterier och kryptosporidium. Dessutom finns krav på brandskydd, en bullerfri ljudmiljö, dagsljus och utsikt. Bostaden ska vara säker och hygienisk utan tak som rasar, kackerlackor eller mögel. En funktionell bostad är minst lika viktig med avskilda rum för matlagning, måltider, samvaro, sömn, hygien och förvaring. Numera förväntar vi oss dessutom snabb bredbandsuppkoppling.

Kostnaden för en bostad ska täcka alla dessa egenskapskrav. Bostadens inre värden ska inte behöva rangordnas och vägas mot varandra. Viktning är alltid ett svårt kapitel och en av de största utmaningarna i t ex ett miljöklassningssystem. I nästa inlägg tar jag ett kliv tillbaka och fortsätter redovisningen av delpoängen för de olika indikatorerna i MediaCityUK, världens första miljöklassade stadsdel. Turen har kommit till området Transporter, ett av tre områden som har viktats högst i BREEAM Communities.

Bild-290
Odling på gemensamma odlingslotter, uteplatsen och balkongen – självklarheter i framtidens bostäder?
Till vänster: Lokal matproduktion på Rosengårdsfältet. Till höger: En del av årets skörd på Skördevägen 20

Cities for people och forskningsnära praktik

14 december, 2012
hållbar stadsutveckling
2 kommentarer

Jag har precis beställt Jan Gehls bok ”Cities for People” i julklapp till mig själv. Hans första bok ”Livet mellem husene” (1908) har följt mig sedan utbildningen på arkitektskolan i Lund. Den första utgåvan kom redan 1971. För några år sedan fick mitt exemplar sällskap av ”Nye byrum” (2001) där Jan Gehl sammanställt goda internationella planeringsexempel från nio städer.  I korthet står Jan Gehl och kontoret Gehl Architects för en humanistisk designfilosofi där design och planering utgår från människan som rör sig till fots till skillnad från den bilorienterade staden som kännetecknade funktionalismens planeringslogik.

Bild-287
Foto Stefan Thörnkvist. Jan Geh signerar mitt exemplar av ”Livet mellem husene”. Se en intervju med författaren från 2012 på You Tube

På gårdagens cykelkonferens i Börshuset i Malmö summerades projektet ”Öresund som cykelregion”. Jag passade på att få min gamla kursbok signerad av Jan Gehl som höll ett av föredragen. Han tipsade om ”Cities for People” (2010) där han sammanfattar allt sitt kunnande. Han visade mig ett exemplar och här hittar man graderingen av byggnaders framsidor som BREEAM Communities har använt sig av i indikatorn Active Frontages som jag skrivit om i tidigare inlägg.

Jan Gehl var själv fostrad i den funktionalistiska planeringstraditionen när han blev färdig arkitekt 1960. Hans fru var psykolog och hon kritiserade arkitekter för att de inte bryr sig om människan. Enligt Jan Gehl fick detta honom att tänka om och han ägnade 40 år av sin yrkesbana åt forskning innan han startade arkitektkontoret Gehl Architects med kollegan Helle Söholt år 2000. Spana gärna in kontorets blogg.

Jan Gehl är alltid uppvaktad av kollegor, beundrare och studenter. Därför fick jag aldrig tillfälle att ställa min fråga till honom. Det fanns inte ens utrymme för frågor från publiken eftersom konferensens schema tyvärr var alldeles för tajt. Gehl Architects förespråkar en mänsklig skala i våra städer med byggnader i max fem till sex våningar. Men hur löser vi den globala bostadsfrågan utan höghus om tre miljarder bostäder ska byggas i våra städer på 30 år? Jag är ingen förespråkare för skyskrapor och megastäder eller storskaliga bostadsområden av miljonprogramsmodell som på nytt växer upp runt om i världen men hur möter Gehl den globala utmaningen med framtidens växande städer och fortsatta urbanisering.

En strålande vintermorgon med studiebesök från Centralasien

12 december, 2012
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Efter dagens studiebesök passade jag på att ta en fotorunda runt Villa Trift 3.0. En förmiddag med frost och flera minusgrader men stålande sol. Jag var mest nyfiken på hur baksidan ser ut jämfört med förra året när jag tog ”termobilden”. När fasaden förra året var täckt  med ett lager av iskristaller på fasaden var vissa partier utan is vilket skulle kunna tyda på ojämn uttorkning av väggen och ojämnt värmeläckage. I år när det är samma väderförhållanden är hela väggen åter täckt av ett tunt lager iskristaller men man anar balkarna ovanför fönstren. Fogarna mellan de stående lättbetongelementen är också synliga precis som förra året. Elementen limmas ihop med ett särskilt bruk som förmodligen leder ut lite värme. Skulle  vara intressant med ett utlåtande från en byggnadsfysiker.

Bild-283

Bild-286
Norrfasaden på Villa Trift 3.0 är täckt med iskristaller 12 december 2012. Kombinationen av fuktig uteluft, temperatursänkning på natten med en kall klar himmel kan ge frost på fönsterglas och fasader. Den termiska strålningen mot himlen gör att temperaturen på oavskärmade ytor får lägre temperatur än luften och fukten som kommer i kontakt med de avkylda ytorna kondenserar eller fryser till is

bild639
Norrfasaden på Villa Trift 3.0 för ungefär ett år sedan 23 januari 2012. Då var fasaden fläckvis täckt med iskristaller vilket skulle kunna tyda på ojämn uttorkning

Bild-285Bild-284

Vintertips: Vedställning för inomhusförvaring

11 december, 2012
miljöanpassat byggande & boende
Lämna en kommentar

Så här i vintertid väcks kanske längtan efter en vedeldad braskamin på nytt. Eller så finns en kamin redan på plats men det saknas funktionell förvaring för veden som helst ska torka inomhus ett tag före användning. Inför bygget av Villa Trift 3.0 funderade vi länge på den mest praktiska lösningen och bestämde oss till slut för en egendesignad lösning. Det finns precis lagom plats för ett tvåveckorsförråd bredvid den inklädda och isolerade insatskaminen.

Höjd överkant: 180 cm över golvet
Bredd: 80 cm
Djup: 30 cm
Material: 25 mm ihopsvetsade fyrkantsprofiler av stål
Tillverkad på beställning: Lunda-Smide
Pris: Ca 5000 kr
Kapacitet: 2 x ca 0,2 m3 = 0,4 m3 (38 cm vedlängd). Rymmer ca 700 kWh askved (värmevärde, se nedan)
Övrigt: Lättstädat utrymme under botten vid golvet (10 cm fritt). Optimal stapling eftersom ställningen saknar horisontella fack

Bild-281

Bild-280
Veden håller en maximal fukthalt på 20 %. Vedlagret är utomhus men förvaras inomhus minst en vecka för att bli av med ytfukten

bild748
Den vattenmantlade kaminen fick i somras en ny dubbelglaslucka som invigdes i slutet av oktober 2012. Värmestrålningen genom luckan har minskat som vi hoppades på. Så mycket som möjligt av värmen ska ladda ackumulatortanken istället för att värma rummet genom strålning. Just nu eldas askved från en två år gammal vedstack med ett energiinnehåll på 2 900 kWh per fast m3, 1 740 kWh per travad m2 (2 900 kWh x 0,6). Källa: Virkesmätarföreningen

MediaCityUK – Climate and Energy, Place Shaping, Community (27)

10 december, 2012
hållbar stadsutveckling
2 kommentarer

MedaCityUK –  Excellent BREEAM Community

Nedan redovisas en sammanställning över de åtta obligatoriska områden/kategorier som bedömdes i MediaCityUK enligt kriterierna i BREEAM Communities version 2009 (Detailed Planning Stage). Indikatorer i kursiv text är inte relevanta för MediaCityUK även om några av dessa kontrollpunkter ändå har poängsatts.

I MediaCityUK bedömdes 38 st indikatorer av totalt 62. Varje indikator viktas regionalt enligt en faktor från 0 till 1. Om faktorn är lägre än 1 anses kontrollpunkten inte vara lika miljörelevant i nordvästra England, t ex CE3 (fördröjning och minskning av vattenavrinning) eller CE4 (minskning av effekten av värmeöar).

Category   Title Credits x Regional Weighting
Climate and Energy CE1 Water Management – Flood Risk Assessment (Location) 3 x 1 = 3
CE3 Water Management – Rainwater (SUDS) 1 x 0,7 = 0,7
CE4 Design – Heat Island 3 x 0,7 = 2,7
CE5 Energy – Efficiency 3 x 1 = 3
CE8 Infrastructure – Services 3 x 0,6 = 1,8
CE9 Water Management – Consumption 0 x 0,8 = 0
CE10 Water Management – Flood Control –
CE11 Water Management – Sustainable Urban Drainage –
CE12 Design – Renewables –
CE14 Energy – Sustainable Heating 3 x 1 = 3
CE16 Energy – Management & Information –
Place Shaping PS1 Efficient Use of Land – Sequential Approach 3 x 1 = 3
PS2 Design Process – Landscaping 3 x 1 = 3
PS3 Open Space – Green 2 x 1 = 2
PS7 Mix of Use – Secure by Design 3 x 1 = 3
PS8 Form of Development – Active Frontages 1 x 1 = 1
PS11 Efficient Use of Land – Land Reuse –
  PS12 Efficient Use of Land – Building Reuse –
  PS13 Open Space – Play 3 x 0 = 0
PS17 Form of Development – Connectivity 3 x 1 = 3
PS18 Form of Development – Pedestrian Movement 3 x 1 = 3
PS19 Form of Development – Neighbourhood Identity 3 x 0,8 = 2,4
PS20 Form of Development – Local Character 3 x 1 = 3
Community COM1 Inclusive Communities – Design 3 x 1 = 3
COM2 Inclusive Communities – Consultation 2 x 1 = 2
COM4 Ownership – Operation & Management 3 x 0,9 = 2,7
COM5 Inclusive Design –
Fortsättning följer…

MediaCityUK – Climate and Energy, Place Shaping, Community (26)

9 december, 2012
hållbar stadsutveckling
1 kommentar

Fortsättning från föregående inlägg.

Jag har sammanställt över hälften av kontrollpunkter i klassningen av MediaCityUK i tabellen nedan. Tonvikten i klassningssystemet BREEAM Communities ligger på tre områden: Climate and Energy, Place Shaping och Transportation (som behandlas i kommande inlägg). Jag har medvetet valt att behålla de engelska termerna ifall någon vill kontrollera min översättning i tidigare inlägg. Det är inte lätt att hitta bra svenska motsvarigheter till  en del av de engelska begreppen. Högsta poäng är 3 (best) och lägst är 0 eller 1 (minimum) om kravet är obligatoriskt.

Bild-278

Fortsättning följer…

MediaCityUK – Community (25)

7 december, 2012
hållbar stadsutveckling
3 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg om klassningsresultatet för MediaCityUK enligt BREEAM Communties version 2009. Helt unikt material som inte publicerats tidigare!

Bild-279
Parkeringsplats för personer med nedsatt rörlighet i MediaCityUK

COM1: Inkluderande lokalsamhällen – Design
Aim – To create an inclusive community by encouraging the construction of buildings that are accessible and easily adaptable to meet the changing needs of current and future occupants.

Kommer området att utformas för att underlätta tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga?
Poäng: 3 (Best). Högsta poäng ges om projektets bostäder uppfyller alla krav i Lifetime Homes. Designstrategier och en checklista enligt riktlinjerna i English Partnerships Inclusive Design räcker för lägre poäng.

Min kommentar: Som i tidigare kontrollpunkter hänvisar BRE till nationella planeringsdokument. I detta fall ”English Partnerships guidance note on Inclusive Design” (eller likvärdigt). Här är en länk till kriterierna för ”Lifetime Homes” som gällde fram till 2010 vilka kan jämföras med våra svenska lagkrav och kommunala särkrav i lokala bostadsutformningsprogram.

COM2: Inkluderande lokalsamhällen – Samråd och dialog
Aim – To promote community involvement in the design of the development to ensure their needs, ideas and knowledge are taken into account to improve the quality and acceptability of the development.

Vilka metoder har använts för att engagera lokala intressenter i planförslaget?
Poäng: 2 (Good). För att få ett poäng krävs bevis på att konsultationer med återkoppling har genomförts med lokalsamhället och brukarna. Även nationella eller lokala grupper ska ha tillfrågats vad gäller exploateringsområdet och omgivningarnas kulturvärden. Området belönas med två poäng om exploatören kan visa att planförslaget har ändrats som en följd av samarbetsprocessen. Här ingår även ev bevarande av byggnader eller miljöer med kulturhistoriskt värde. Tre poäng utdelas om samrådsprocessen omfattar någon ”Charette” och andra workshops för att främja aktivt medborgardeltagande och dialog.

Min kommentar: Klassningssystemet belönar med andra ord sådana inslag som förknippas med modern hållbar samverkansstyrd planering: medborgerlig delaktighet, flerpartssamarbete och aktörssamverkan. I MediaCityUK fanns ingen tidigare bebyggelse på tomten. Mitt intryck efter intervjuerna med Stuart Rimmer och Sheila Wright var att exploatören Peel Holdings enbart hade en aktiv planeringsdialog med kommunen (planeringsenheten och kommunstyrelsen i Salford) och hyresgästerna (BBC och University of Salford).

COM4: Ägarskap – Förvaltning & drift
Aim – To ensure that community facilities are maintained and community has a sense of ownership with them.

Finns beredskap för att förvalta och sköta driften av gemensamma områdesfunktioner som t ex publika platser, lokal dagvattenhantering, gråvattenanläggningar (spillvatten från bad, dusch och tvätt), mötesplatser och odlingslotter?
Poäng: 3 (Best). För att klara högsta nivån krävs en förvaltningsorganisation. Peel Holdings är förvaltare och ägare av hela området, dvs lokaler och allmänna platser.

Fortsättning följer…

Nr 321 med citrusdoft

5 december, 2012
mätning & uppföljning
Lämna en kommentar

Gissa vad? Vatten, mineraliska pigment, fyllnadsmedel, vegetabiliska bindemedel (lin-, ricin-, och solrosstandolja, dammar och kolophonium-glycerinester), metylcellulosa, quellton, borater, rosmarinolja, eukalyptusolja, alkohol, apelsinolja och lecitin.
Var? På alla innerväggar och innertak i Villa Trift 3.0 förutom i våtrummen.

Svar: Tysk naturhartsfärg från AURO nr 321.

Jag älskar att måla med 321:an som stryks vått i vått. Höganäshem (allmännyttan i Höganäs) är också en nöjd användare enligt butiken som säljer AURO-produkter i Kivik. Den är matt och luktar gott men inte för starkt. Annars hade jag inte valt den eftersom jag är känslig för starka dofter. Färgen innehåller lite apelsinolja för att maskera den naturliga kritdoften. Färgen avger mindre än 10 gram/liter färg direkt från burken. Svanens gränsvärde är 15 g/l och EU tillåter max 30 g/l. Några av de lågemitterande inomhusfärger som Astma- och Allergiförbundet rekommenderar innehåller mindre än 30 g/l. Förbundets gränsvärde är 10 mikrogram/m2,h och mätningen görs 2 veckor efter målning. Läs mer om emissionerna från 321:an i tidigare inlägg.

Bild-275
Be alltid om innehållsdeklarationen för en byggvara. Lecitin är fettämne. Vid målning av lättbetong med en hel del byggfukt ska man undvika färger med proteinämnen.

Vi har bott i huset i 2 ½ år. Med helvita väggar i en matt och något känslig färg är det dags att bättringsmåla vissa särskilt utsatta väggar, t ex i hallen. Men även på ställen med småsprickor i väggspacklet, t ex där elledningar dragits i väggen eller vid någon enstaka balk över fönstren. För att spara pengar och färg valde vi bredspacklade och målade ytor inomhus istället för färg på microlitväv. Underlaget är både lättbetong och gipsskivor. Om budgeten för husbygget varit större hade jag övervägt en ytarmering av glasfiberväv.

Nu är alla småsprickor överspacklade och därefter bestrukna med 321:an. En strykning räcker eftersom färgen har hög täckförmåga. Jag är glad att vi valde en obruten vit direkt från färgburken. Det underlättar vid bättringsmålning eftersom skarvarna mellan nymålade och äldre ytor knappt syns. Kulören i burken är ganska neutralt vit. Närmaste nyans är NCS S 0200-N. Den dras lite mer mot de gult efter ett tag uppe på väggen. Men den blir inte aldrig så gul som NCS S 0502-Y. Sprickbildningen i takvinkeln mellan lättbetongväggen och taket på gavlarna har jag inte brytt mig om att laga med spackel eftersom sprickorna med all säkerhet kommer tillbaka pga av rörelser i trätakstolarna. Sådana sprickor får man leva med i ett lättbetonghus. För oss var fogmassa som gulnar med tiden inget alternativ.

Bild-276

När Eric, målaren på ByggSpecialisten, målade Villa Trift 3.0  våren 2010 började han med att spackla en provyta på väggen. Jag visste sedan tidigare målningsprojekt att AUROS väggfärg 321 kan krackelera ovanpå en del spackelfabrikat om man inte har tid att vänta på fullständig härdning innan man stryker på färgen. En förklaring kan vara att dagens spackel oftast innehåller polymerer. Ett småhusbygge på totalentreprenad medger ingen lång väntetid mellan spackling och målning. Erics spackel fungerade i alla fall bra ihop med färgen.

Bild-277

Bindemedlet i 321:an är naturharts. Färgen består helt av förnyelsebara råvaror och innehåller inga kemiska konserveringsmedel. Färgen är dessutom helt diffusionsöppen vilket underlättar uttorkning. Byggfukten i lättbetongen kan alltså ”vandra” genom färgskiktet. 321:an behåller sin öppenhet oavsett antal färglager medan ett målade ytor av plastfärg blir tätare för varje ommålning enligt personalen i Österlenbutiken i Kivik.

MediaCityUK – Place Shaping (24)

4 december, 2012
hållbar stadsutveckling
5 kommentarer

Fortsättning på tidigare inlägg.

Nedanstående kontrollpunkter har uppfyllts i MediaCityUK men de är samtidigt markerade N/A (Not Applicable, dvs ej tillämpbara). Lite förvirrande och här skulle jag behöva tolkningshjälp för att säkert veta om punkterna ingår i helhetsbedömningen eller inte. Det är svårt att kommentera punkterna eftersom kriterier för varje nivå saknas. Man kan fråga sig hur mätbara kontrollpunkterna är. De beskriver snarare fyra viktiga planeringsprinciper som borde vara självklara i modern stadsplanering. Planeringsidealen på 60- och 70-talen är raka motsatsen: Stora brister i kopplingen till omgivningarna och andra stadsdelar, både fysiskt och visuellt. Besökare har genomgående svårt att hitta i 60- och 70-tals områden eftersom höga vegetationsridåer försämrar överblick och orienteringsmöjligheter. Adresseringen är ofta helt ologisk och som besökare klarar man sig inte utan orienteringstavlan vid infarten till området. Grannskap som planerats på 60- och 70-talet kännetecknas dessutom av en långt driven trafikseparering där överdimensionerade ringvägar och matargator inte är avsedda för fotgängare.

I ett Excellent BREEAM Community finns däremot inte 60- och 70-talets planeringsbrister. Som besökare i det bilfria MediaCityUK rör man sig tryggt och säkert. Man tar sig lätt hit med spårvagn och den ena linjen har sin ändhållplats mitt i MediaCityUK vid vattnet.  Det är lätt att orientera sig med hjälp av kanalen och det centrala torget. Men jag saknar blandningen av gammalt och nytt. Jag har sett ett flygfoto över området före exploatering i dokumentet Design Statement för MediaCityUK. Det är svårt att avgöra om det har funnits några gamla industribyggnader eller om tomten tidigare var en upplagsplats för transporterat gods. Alla fyra kontrollpunkter fick 2 poäng i det första planeringsskedet som sedan höjdes till 3 poäng i det slutliga detaljerade planeringsskedet.

PS17: Planform – Sammankopplande struktur
Aim – To achieve visual and physical connectivity that makes it easy to find the development and to navigate around.

Finns det fysiska och visuella kopplingar mellan det planerade området och dess omgivningar? På vilket sätt bidrar kopplingarna till att integrera området?
Poäng: 3 (Best).

PS18: Planform – Förflyttning för fogängare
Aim – To make pedestrian movement attractive and safe, reducing reliance upon private cars for local journeys.

Kommer det planerade gatunätet bidra till allmänna ytor med hög kvalitet och en miljö anpassad för fotgängare?
Poäng: 3 (Best).

PS19: Planform – Grannskapsidentitiet
Aim – To create a place with a clear identity that is easy to understand and navigate.

Kommer området vara lätt att orientera sig i och främjar planeringen en lokal identitet?
Poäng: 3 (Best).

PS20: Planform – Lokal karaktär
Aim – To ensure that the development responds to local character whilst reinforcing its own identity.

Kommer området att vara visuellt anpassat till platsen med hänsyn till lokala kulturvärden samtidigt som området får en egen stark identitet?
Poäng: 3 (Best).

Min kommentar: Place shaping i MediaCityUK är det område som fått lägst poäng i förhållande till antalet möjliga poäng enligt BREEAM Communities. Svagheterna enligt systemet är för stort avstånd till grönområden och brister i  framsidornas utformning. Systemet bedömer åtta obligatoriska områden eller kategorier: Climate and Energy, Place Shaping, Community, Transport, Ecology, Resources, Business, Buildings och (Innovation)

Fortsättning följer och nästa område är Community med tre kontrollpunkter…

PS: Jag har lagt till en kommentar om indikatorn CE9 för vattenhushållning i ett tidigare inlägg.

1:a december i backspegeln

1 december, 2012
miljöanpassat byggande & boende
1 kommentar

Bild-273
1 december 2012 på Skördevägen i Lund: Nysnö på den gula oreganoplantan, en favorit i kryddlandet som fortfarande kan skördas

Bild-272
1 december 2010: Första vintern i Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund. Gångvägen till huset skottades redan i november!

Bild-274
1 december 2009: Markarbeten på tomten på Skördevägen i Lund inför bygget av Villa Trift 3.0

Tomten där Villa Trift 3.0 står idag var tidigare en vändplats och bestod till större delen av asfalt, dvs B-klassad mark för att anknyta till min genomgång av miljöindikatorerna i BREEAM Communities. Indikatorn eller kontrollpunkten Effektiv markanvändning delar in tomter i olika klasser. B-klassad mark är tidigare exploaterad/anlagd mark som prioriteras framför oexploaterad mark vid nybyggnation. Central mark premieras framför mark utanför staden.

Detaljplanen medgav tyvärr bara en byggnad i ett plan. Ett tvåplanshus är annars mer kostnadseffektivt och energioptimalt att bygga eftersom den omslutande ytterarean (golv, väggar och tak) är mindre i förhållande till uppvärmd golvyta.