&mdash; kirans blogg

bild-828

I september erbjöd den ganska nybildade föreningen, Sydsvenska miljörättsföreningen, sina medlemmar på ett studiebesök i Ringsjöverket. Miljöintresserad som jag är tecknade jag ett medlemskap så fort programmet dök upp i flödet på sociala medier. Alla resursflöden intresserar mig och jag hade gärna följt med på vattnets resa ända från Bolmen (hmm, ett bra uppslag till en tredagarsvandring, knappt tre mil/dag). I programmet på Ringsjöverket ingick en presentation och rundvandring för ett tjugotal medlemmar från bl a advokatbyråer, energisektorn och kommuner. Produktionschefen Barne Johansson var kvällens guide. I entrén fanns en ”luktprovningsstation” där vattenkvaliteten regelbundet snabbkontrolleras.

Fakta:

Ringsjöverket ligger vid Ringsjön eftersom sjön förr var en huvudvattentäkt.
Det kommunägda bolaget Sydvatten, som bildades 1966, äger och driver Bolmentunneln (1986), Ringsjöverket (1963) och Vombverket (1949). I Vombverket framställer man grundvatten på ”konstgjord väg” genom infiltration. Lunds tätort får sitt mjuka vatten från Ringsjöverket och Malmö får hårdare vatten från Vombsjön.
Bolmentunneln invigdes 1986 och sedan 2010 är Bolmentunneln den enda dricksvattenanläggning som har utpekats som riksintresse. Vattenbrist i Skåne på 60-talet var orsaken till beslutet att anlägga Bolmentunneln. Tunneln är drygt åtta mil långa lång och vattnet rinner med självfall ända från Bolmensjön.
Sydvatten försörjer 900 000 skåningar med dricksvatten: ca 500 000 med bolmenvatten och ca 400 000 med Vombvatten.
Ringsjöverket fick pris 2013 som Energieffektivt vattenverk av branschorganisationen Svenskt vatten.

bild-829
Utomhusfiltrering

Innan vattnet renas ”fotograferas” det inkommande råvattnets fingeravtryck varje halvtimme med en fotospektrometer. Fotograferingen säkerställer få rätt dosering av kemikalier i den efterföljande reningsprocessen. Vattnet renas i tre steg: 1) kemisk flockning, 2) långsam filtrering utomhus, 3) klorering. I det första steget tillsätts järnklorid och det bildas flockar som inte får sedimentera för snabbt. Optimalt Ph-värde är 5,1 för att det ska flocka sig. Därefter tillsätts kalk som höjer pH-värdet för att skona ledningarna. Kalk som inte löses upp hämtas av traktens jordbrukare och används som jordförbättring på åkrarna. I det andra steget renas vattnet tack vare mikrobiologisk aktivitet i filtren. Efter kryptosporidiumfallet i Östersund började man diskutera rening med UV-ljus istället för klorering. Därför byggs det just nu en UV-ljus anläggning som till stor del kommer att ersätta kloreringen.

bild-827
Pågående bygge av UV-ljusanläggningen

Men hur sårbar är vår dricksvattenförsörjning? Det har förekommit tre ras i Bolmentunneln sedan den togs i bruk: 1986, 1995 och 2008. Men Ringsjöverket har en vattenreservoar som klarar 6 timmars vattenförsörjning. Därefter kan vatten tas från Ringsjön på tio minuter men det tar flera månader för vattenverkets processer att anpassas till den nya vattenkvaliteten. Fullgott vatten kan ändå levereras under hela omställningstiden. Redundans kännetecknar vattenverket vid Ringsjön, dvs det finns reservutrustning för elproduktion mm. Just nu pågår en dricksvattenutredning, ”Trygg dricksvattenförsörjning”, som ska vara klar i april 2016 och belysa vattenförsörjningen med hänsyn till klimatförändringarna, skydd av vattentäkter, krisberedskap och ekonomiska konsekvenser.

bild-826
Guiden Barne Johansson visar oss runt i vattenverket

När jag steg av bussen i Lund kände jag mig så otroligt tacksam för lyxen att få dricksvatten ur kranen. Studiebesöket var en bra påminnare. Vatten är inte ”bara” vanligt vatten.

7PHN – årets studiebesök i lågenergihus (6)

21 september, 2015

miljöklassning, studieresor

Efter bildreportaget från passivhusexkursioner blir det ett sista snapshot från mässhallen i Bella Center. En uppförd stomme på plats, stor som en friggebod, provtrycks i slutet av konferensen som ett specialnummer i pausen. Inslaget sammanfattar ett av passivhusens mest betydelsefulla bidrag till konventionellt byggande: vikten av lufttäta hus. Luften ska passera ventilationsvärmeväxlaren och inte ta vägen genom ofrivilliga otätheter i klimatskalet. Annars går det inte att värma tilluften med återvunnen värme ur frånluften. Otätheter ger dålig innekomfort pga drag. Otätheter kan dessutom bidra till fuktproblem om varm rumsluft trycks ut i konstruktionen på grund av ånga som kondenserar i klimatskalet. Idag provtrycker alla seriösa byggherrar sina hus. Provtryckningen fungerar som en kvalitetskontroll. Om läckaget är mer än 0,3 l/s m2 omslutande ytterarea är det ett tecken på brister i utförandet eller ogenomtänkta konstruktionslösningar.

bild-824
Den utspända plastfolien visar att det är övertryck inne i ”huset”. Spårgas (som ser ut som rök) läcker ut från gavelspetsen och avslöjar var otätheterna finns

Jag har inte sagt något om föredragen på konferensen. Den mest minnesvärda keynotespeakern under konferensen var den österrikiska arkitekten Walter Unterrainer. En av hans doktorander på arkitektskolan i Arhus undersökte arkitektkontorens syn på hållbart byggande. I topp fanns gröna tak, dagsljus och naturlig ventilation, dvs självdrag. (Här inser man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor.) Att bygga passivhus räcker inte för att göra miljön hållbar, menade Unterrainer. Unterrainers budskap var att hållbart byggande måste breddas och även omfatta resurshushållning och rättvisa: ”There is no sustainability without equality”. Resursanvändning genererar avfall som är ett annat växande problem och baksidan av överkonsumtionen: ”Sustainability is about being – not having.” Han hade flera fina exempel på hållbara projekt, bl a demokratiska offentliga stråk som High Line i New York. Det är härligt att höra en arkitekt som med bestämdhet hävdar att arkitektur är politik. Ingen är oberörd efter ett föredrag av Unterrainer och det är bra med någon som lyfter blicken och vågar ta ställning.

7PHN – årets studiebesök i lågenergihus (5)

15 september, 2015

1 kommentar

miljöanpassat byggande & boende, miljöklassning, studieresor

bild-818

Sista stoppet på Passivhus Nordens studieresa är ett fint bostadsprojekt i Sötoften ritat av Domus Arkitekter – ett kontor med många spännande projekt. Jag har tidigare sett deras renoveringsprojekt ”Kollektivhuset” på Lyngbyvejen med solceller i balkongräckena. Bostäderna i Sötoften är 36 radhuslägenheter i två plan med hyresrätt, uppförda av ett allmännyttigt bostadsbolag. Bostadsytan varierar mellan 60 och 80 m2.

bild-819

Ett par av husen är byggda som passivhus och man har prioriterat inneklimatet tillsammans med låga kostnader för underhåll. Därför förvånar det mig att man har satsat på rörliga utvändiga fasadpersienner som solskydd. Fastighetsförvaltare föredrar ofta fasta solskydd för att minska risken för reparationer. Men reglerbara rörliga utvändiga solskydd är alltid bäst med hänsyn till inomhuskomforten. I ytterväggarna finns ca 400 mm isolering. Värmepumpar används som uppvärmning tillsammans med solfångare. Varje lägenhet har sitt eget värmeåtervinningsaggregat för ventilationen. Projektet har certifierats enligt den internationella standarden för passivhus och tilldelats en inneklimatmärkning.

bild-817
Fin rak trappa av gallerdurk med vitlackerade stilrena stålräcken

bild-820
Markparkering på armerat underlag

Sista inlägget om Passivhus Norden 2015 kommer i nästa inlägg…

7PHN – årets studiebesök i lågenergihus (4)

10 september, 2015

1 kommentar

bild-825
Delar av den gamla tobaksfabriken har bevarats

bild-821
Gladsaxe Company House (15 400 m2) blev inflyttningsklart 2015 och nådde upp till guld i miljöcertifieringssystemet DGNB. Byggnaden är ritad av Vilhelm Lauritzen Arkitekter (som även ritat Kröyers Plads)

Bussturen på Passivhus Nordens studiebesök fortsätter och det näst sista stoppet är den gamla tobaksfabriken där det idag står ett guldcertifierat företagshus, Gladsax Company House. Byggherre och entreprenör var NCC som idag är hyresgäst tillsammans med två andra företag. Byggnaden har certifierats enligt det tyska miljöklassningssystemet DGNB. Systemet bedömer 6 områden eller kategorier bl a miljömässiga, ekonomiska, sociala och tekniska aspekter samt process och byggnadstomten. Det är ett omfattande klassningssystem med 241 kriterier. För att uppnå guldnivån krävs att 83,2 % av kriterierna är uppfyllda totalt med åtminstone 65 % i varje kategori. Certifieringsprocessen tar mellan ett till två år. Det gick åt mer än 500 timmar för miljöcertifieringsprocessen (DGBN-konsulter, en revision…). Kostnaderna för certifieringsarbetet motsvarar 1–5 % av byggkostnaden.

I kategorin Miljömässig kvalitet uppnådde byggnaden 92,8 % av totalpoängen. Byggnaden premierades bl a för LCA-analyserna, att byggnaden uppfyllde 2020 års danska lågenergikrav, solcellsmoduler, lokal infiltration, hållbar användning av naturresurser, 89 % av allt virke är FSC-märk. I kategorin Ekonomisk kvalitet uppnådde byggnaden 93,2 % av totalt antal möjliga poäng för bl a LCC-beräkningar, hög yteffektivitet, flexibiliteten i användningen av våningsplanen. I kategorin Sociala kvaliteter uppnådde byggnaden 72,4 % bl a för inomhusklimatet, byggnadsintegrerad kont, visuell komfort (en dagsljusfaktor på 3 %, om det är 10 000 lux utomhus är det 300 lux 3,6 m från insidan av ytterväggen och rekommenderat värde är 500 lux vid arbetsplatsen), solskydd för att undvika reflexioner, rumshöjden på 2,7 m tillåter ändrad användning. Fördelen med miljöklassningssystemet DGNB är enligt NCCs guide: transparensen, välgrundade bedömningsprinciper och kvalitetssäkring.

Jag är själv positivt inställd till genomtänkta miljöklassningssystem men tycker att uppföljning av den faktiska prestandan borde vara en självklarhet (vilket det inte är i många internationella system). Motsvarar t ex den faktiska energianvändningen den beräknade? Är innemiljön så bra som förväntat? När man talar om transparens borde kriterierna vara tillgängliga för alla och inte bara Green Building Council-medlemmar. Då har man kommit en bit på vägen. I privata certifieringssystem är det dessutom ingen fullständig transparens eftersom ansökningsformulären och bedömningen med kommentarer sällan är offentliga. Det är med andra ord upp till byggherren eller fastighetsägaren om man vill dela med sig av alla dokument.

bild-823
En stilig trappa i det öppna atriet

bild-822
Den nya inredningstrenden i kontorsmiljöer är att göra det hemlikt, varierat och oväntat. Här är riktig ved snyggt travad som en fondvägg (ungefär som vedstaplarna i mitt eget hem)

7PHN – årets studiebesök i lågenergihus (3)

3 september, 2015

1 kommentar

bild-816
Ryesgade 30, renovering av 1880-talshus med hyreslägenheter som fick ”Renoverprisen” 2013. I huset finns enbart hyresrätter.

I äldre hus med höga kulturvärden som ska byggas om är energirenoveras en stor utmaning. På Ryesgade ersattes alla gamla fönster av nya kopplade lågenergifönster med lågt U-värde (0,9 W/m2, K). Ytterrutan är inte av planglas som de andra två glasen för att fönstret ska behålla lite av sin tidigare karaktär. Glaset ser inte lika ”livlöst” ut som moderna planglas. De nya utåtgående fönstren har till och med likadana beslag och handtag som tidigare. I huset installerade mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning. Även värmen från matoset återvinns i det centrala ventilationsaggregatet. Men i nästa renoveringsprojekt blir det istället lägenhetsvisa ventilationsaggregat enligt guiden. Anledningen är att hyresgästerna vill ha möjlighet att reglera luftflödet individuellt. På taket finns solcellsmoduler som producerar el. Man valde bort tilläggsisolering av ytterväggarna förutom på insidan av ytterväggen högst upp där det fanns lite mer utrymme. De massiva tegelväggarna blir ju smalare högst upp. Här fanns utrymme för ca 50 mm tilläggsisolering.

Efter den genomgripande ombyggnaden finns här 32 lägenheter med modern badrum- och köksstandard. Vinden utökades med fyra nya lägenheter med uppgång till egen takterrass. Och resultatet efter energirenoveringen? 50 % lägre energianvändning utan att förvanska byggnadens yttre.

Fortsättning följer…

7PHN – årets studiebesök i lågenergihus (2)

31 augusti, 2015

1 kommentar

miljöklassning, studieresor

bild-813
Vester Voldgade 123 (TNT architects, konstruktör och guide Lars Örtoft/Örtoft A/S).

7000 m2 kontorsyta har energirenoverats till passivhusstandard. Från början var tanken att enbart byta fönster men ambitionerna höjdes och idag har byggnaden mekanisk ventilation med förvärmd luft på vintern och naturligt kyld luft på sommaren. Ett köldmedium för över värmen från 25 m djupa brunnar med en temperatur på ca 8 grader till tilluften i ventilationsaggregatet med den roterande värmeväxlaren på vinden. Fasaderna har tilläggsisolerats och fått nya energieffektiva fönster med utvändiga fasta solskydd. På gaveln mot gatan blev bottenvåningen tilläggsisolerad med vakuumisolering (dvs extra tunn isolering) för att inkräkta så lite som möjligt på allmän gatumark. Det som imponerar är de extra miljöanpassade åtgärderna som installation av vakuumtoaletter och regnvatteninsamling. Tack vare vakuumtoaletterna och regnvatteninsamlingen har vattenförbrukningen minskat med 50 % eftersom regnvattnet används till spolning. Solfångare på taket värmer varmvattnet och marken under källaren för att minska värmeförlusterna. Fjärrvärme levereras för att tillgodose det avsevärt minskade värmebehovet mellan november och mars (86 % energireduktion efter renoveringen!). Efter förhandling fick fastighetsägaren rabatt på den årliga fasta avgiften mot att fjärrvärmebolaget inte levererar värme en begränsad tid på morgonen.

bild-815
Jordvärme/kyla från brunnarna levereras till ventilationsluften i aggregatrummet på vinden

bild-814
Utsikten är magnifik över Köpenhamns takåsar och inte långt härifrån syns det pågående bygget av Köpenhamns nya kulturhus vid kanalen, brygghusprojektet, ritat av Rem Koolhaas. Hit flyttar bland annat DAC (Dansk Arkitektur Center)

Fortsättning följer…

7PHN – årets studiebesök i lågenergihus (1)

26 augusti, 2015

1 kommentar

Fortsättning på föregående inlägg.

förra veckan avslutades den sjunde Passivhus Norden-konferensen i Köpenhamn. Exkursionen var den bästa dagen när en liten skara bussades runt till olika passivhus och lågenergihus i Köpenhamn – från lyx till allmnännytta. Det första projektet på Kröyers Plads har jag passerat varje gång på väg till det fina matstället Papiröen.

bild-810a
Kröyers Plads. Svanenmärkta lyxbostäder och vinnaren i klassen ”Best Residential Development” på MIPIM-mässan i Cannes 2015. Utvecklat och byggt av NCC. Arkitekter: Vilhelm Lauritzen Arkitekter och COBE.

På Kröyers Plads, som fortfarande är en byggarbetsplats, kommer det att finnas tre byggnader när projektet är helt avslutat med105 lägenheter och 7 båtplatser vid kajen. Det är svårt att avgöra men förmodligen kommer kajen runt byggnaderna att kännas ganska privat. Byggnaderna är pålade och den första byggnaden är klädd med tegel mot gatan och moss-sedum på taket. Byggnaderna har en ovanlig taksilhuett och antalet våningar varierar mellan fem och sju.

Svanenmärkningen innebar inte mer än 1 % högre byggkostnad och merkostnaden sjunker för de två pågående bostadshusen. Lägenheterna är bostadsrätter som kostar 65 000 danska kronor per kvadratmeter. Priset för den dyraste lägenheten i de pågående etappen är 25 miljoner DKK. De är inga extremt energisnåla hus men miljömärkta med Svanen. Den största utmaningen med märkningen var enligt NCCs guide det ständiga bytet av material pga av olika underleverantörer som föreslår sina egna material. Svanen är särskilt noga med kemiska ämnen och alla material måste leva upp till Svanenkriterierna.

bild-811b
De två sista husen håller på att färdigställas och kommer att kläs med fasadkeramik både på fasaden och taket

bild-811

bild-811c
På Kröyers Plads väljer man golvvärme i husen. Lite förvånande eftersom jag sällan ser golvärme i nybyggda flervåningshus i Sverige. Jag har fått intrycket att byggbranschen föredrar radiatorer i svenska flervåningshus

bild-812

Fortsättning följer…

Passivhus Norden – glimtar från starten

18 augusti, 2015

bild-805
Den första konferensen i Trondheim 2008 var det enda undantaget från konceptet med exkursioner. Men det fanns i alla fall gott om norska eldrivna stadsbilar av märket Think

På onsdag 19 augusti 2015 drar den sjunde Passivhus Nordenkonferensen (7PHN) igång. Första dagen innehåller exkursioner och brukar ofta vara den bästa dagen. Det är genom studiebesök i uppförda passivhus som jag har lärt mig mest som praktiserande miljöarkitekt. Man får uppleva dagsljuset, ibland genom tonade solskyddsfönster, höra ljudet från installationerna (passivhus har oftast mekanisk till- och frånluftsventilation som kan alstra ljud om ventilationssystemet är dåligt planerat och felaktigt utfört) och se hur mycket plats installationerna tar i anspråk. I pågående byggprojekt är det alltid intressant att få se vad som döljer sig i de 50 cm tjocka ytterväggarna. Ibland klagas det på de arkitektoniska kvaliteterna och den yttre designen men jag har sett flera goda exempel på nordisk vardagsarkitektur med passivhusteknik. Jag tänkte bara publicera några bilder från tidigare konferensexkursioner för att motivera fler arkitekter att ta del av ett bra konferenskoncept som blandar visioner med praktiska erfarenheter och verkliga exempel. Bildexposén avslutas så småningom med foton från årets konferens i Köpenhamn.

bild-807
Passivhus Norden i Göteborg 2009: Skanska genomförde passivhusrenovering av miljonprogramsområdet i Brogården i Alingsås. Vindsluckor är ofta en kritisk del det ofta slarvas med tätheten i konventionellt byggande. I mitt eget hus, Villa Trift 3.0 som är ett enplanshus, hade jag möjligheten att placera inspektionsluckan på gaveln för att minska risken för framtida läckage (av t ex plastfolietejp som inte är åldersbeständig)

bild-806
Passivhus Norden i Göteborg 2009: Eksluttningen i Stadsskogen i Alingsås, flerbostadshus ritade av Jais Arkitekter. Husen var ursprungligen inte planerade som passivhus men anpassades till passivhuskraven och den beräknade specifika energianvändningen var 45 kWh/m2

bild-806b
I Eksluttningens visnjngslägenhet fick jag uppleva tonande solskyddsfönster. Jag kom fram till att jag föredrar utanpåliggande rörliga solskydd för att få in så mycket solljus som möjligt under den mörka årstiden. Men det är inte alltid det finns alternativ pga byggekonomi och driftkostnader (dvs rörliga solskydd som slutar fungera)
bild-808
Det fanns inte så mycket som avslöjade att Eksluttningen var passivhus men i Brf Ängared i Tollared, ritad av Glanz Arkitektstudio, fanns de karaktäristiska utvändiga solskydden – här i form av skjutbara stiliga träluckor

bild-809
Hamnhuset i Norra Älvstranden, ritad av White arkitekter, är omtalat. Här valde man kolfilterfläkt (dvs cirkulerande återluft) för att återvinna all värme från matoset. Lösningen är inte godkänd idag i mekaniskt ventilerade bostäder som ska uppnå Silvernivån för kontrollpunkten ”Ventilation” i det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad 2.1. Anledningen är att ventilationen ska kunna forceras vid spisen för att bli av med lukt, partiklar och ånga från matlagningen. Filtret i en kolfilterfläkt renar matoset men får inte bort fukten

bild-810

3 X CHP

29 juli, 2015

miljö, studieresor