arkiv

Etikettarkiv: hållbar stadsutveckling


Från vänster: holk för fladdermöss, fjärilsholk och två humleholkar i förgrunden. Alla holkar är tillverkade på Tunneby Sågverk och finns i olika utförande


Fladdermössen kryper in nerifrån


Fjärilarna flyger in genom springorna på holkens sidor. Här syns holken underifrån


Humleholkarna har liksom fladdermusholken en öppningsbar lucka när det är dags att rensa och städa holken

Jag gillar det grova virket och kommer antingen låta det vara obehandlat eller stryka på olja. Nästa gång kameran fångar holkarna i bild sitter de monterade på tre olika platser i trädgården. Allt ska vara klart före mars när humledrottningarna vaknar upp ur vintervilan. I tidigare inlägg beskrev jag humlornas naturliga boende och jag återkommer med fler inlägg till våren (om humlorna hittar holkarna)…

I förra inlägget berättade jag om startskottet för nästa års Wildlife-projekt – att beställa boställen för ett rikare djurliv i den naturliga trädgården. Tanken är de förtillverkade holkarna ska locka hit fler humlor och fjärilar.

Bin kan delas in i honungsbin och vilda bin. Till gruppen vilda bin hör kolonibildande humlor och solitärbin. Solitärbinas drottning lägger inte mer än 20–30 ägg. I Sverige finns ca 250 arter solitärbin. Men jag kommer till en början att satsa på fler humlor i trädgården istället för solitärbin.

De beställda holkarna måste vara redo för inflyttning i mars när humlorna vaknar efter vintervilan. De övervintrar i väldränerade slänter mot norr. (På norrsidan av Villa Trift 3.0 finns långa slänter längs tomtgränsen eftersom höjdskillnaden är upp till 80 cm.) Kolonibildande bin, dvs även humlor, behöver tidig tillgång till blommande växter på nära håll som t ex sälg. (Jag hoppas att det finns några exemplar i de kommunala planteringarna på bullervallen på ca 40 meters avstånd.) Arbetarna, drottningens obefruktade och sterila döttrar, har till uppgift att samla mat till nya drottningar som kläcks under sensommaren. Drottningen väljer vilka avkommor som ska bli nya drottningar. Larverna får proteinrik pollen medan vuxna humlor föredrar nektar.

Humor i naturen kan bo på tre olika sätt: i stenhögar, underjordiska hålrum (t ex gamla sorkhål) och på markytan (t ex i högt gräs eller i byggnader). Vill man inte köpa färdiga holkar kan man använda sig av en lerkruka med ca 5–10 mm stort dräneringshål som placeras i en sandslänt. Lämplig diameter på krukan är 15–20 cm och lagom storlek är ca 2 liter för att den ska kunna rymma 50–200 arbetare. 1/3-del av krukan ska sticka ut från sandslänten med hålet vänt lite neråt för det inte ska regna in. Humlor gillar sorkströ (från en djuraffär om man inte har gnagare som husdjur) eller lite glasfiberull i botten av krukan. Krukan måste rengöras och tömmas på hösten eller våren. Tack Anna för alla tips och värdefull fakta!

I november hade jag ett inspirerande samtal om vilda bin med biologen Anna från Ekologihuset på Brunius Café (Lunds trivsammaste kafé med hembakta mandelskorpor och lagom fylligt Chai-te). I en timme lärde jag mig allt möjligt om vilda bin inför planeringen av boplatser för humlor i trädgården till Villa Trift 3.0. Trädgården är ekologiskt designad och nästan allt som växer här är ätligt eller ger rikligt med nektar. Till våren är planen att montera färdigsnickrade holkar för humlor och fjärilar på planket och förrådsväggen. Sökningarna på nätet ledde mig till Tunneby Sågverk som levererar ett flertal holkmodeller för olika djur och fågelarter i flera varianter – monterade, målade eller omonterade. Betydligt större urval än Naturbutiken på Naturskyddsföreningens hemsida. Idag gick beställningen iväg och det ska bli spännande att se om holkarna kan locka till sig några hyresgäster när humlorna vaknar i mars.


En av de tänkta platserna  för ett väggmonterat humlebo och ett fjärilsbo. Planket vetter mot nordväst


Den andra platsen för ett humlebo och ett fjärilsbo är under takfoten på förrådet  mot öster. Ett tredje fjärilsbo skulle kunna placeras till vänster om vedstacken i nässelsnåret med närhet till mat för larverna

Wildlife gardening är så klart stort i en trädgårdsodlarnation som England. På Natural England:s hemsida finns tio-i-topp tips för den som är intresserad av att underlätta vistelse och födoplatser för smådjur i trädgården. Eller besök Naturskyddsföreningens hemsida och läs om vilda grannar i naturträdgården. Mer om hur humlor lever kommer i nästa inlägg…

EVAA-projektet, H+ och Sustainable Business Hub arrangerade igår ett inspirerande och lärorikt diskussionsseminarium på Campus Helsingborg. Alltid lika kul att återvända till Campus fina lokaler där jag gick min första miljökurs om samhällets ekologi.

Dagen inleddes med korta presentationer av clean-tech företag som verkar regionalt och internationellt. Automatiska sopsugsystem, biologisk småskalig rening med växter och applikationer för smarta elnät var några affärsområden. Efter workshops om avfall, energi och VA i Helsingborgs största stadsförnyelseprojekt H+ modererade Peter Örn en paneldiskussion. Peter Örn är bl a ordförande i delegationen för hållbara städer. Några av mina tankar efter dagen kretsade kring export av färdiga tekniklösningar, typ Symbio City. Att exportera svenskt kunnande om hållbara städer är nämligen ett av delegationens syften. Känner mig ganska skeptisk till färdiga paketlösningar som går på export. Hållbar stadsutveckling handlar ju om helhetstänkande och lokala förutsättningar. Vad är vitsen med att anlägga en avfallsförbränningsanläggning om landets avfall mestadels består av vått matavfall? Kanske har koncept för processer och samverkansplanering ett högre användarvärde i andra delar av världen…