Vad är en plakett på planket värd?

Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen? Offentlig upphandling som tillåter miljökrav är en sådan möjlighet. Men av vilken anledning väljer offentliga byggherrar att ställa miljökrav? Eller varför väljer allmännyttiga bostadsbolag och privata byggherrar att ställa miljökrav genom att t ex miljöklassa nyproducerade bostäder? Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.

Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.

Förra veckans seminarium ”Hållbart förändringsarbete: Offentlig upphandling och hållbart byggande” i Malmö gav en del svar. Arrangörerna var Skanska, Lunds universitet och Riksbankens Jubileumsfond. Initiativtagaren var forskaren Lina Wedin Hansson, doktor i rättssociologi, och hennes avslutande fråga till panelen var: Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen?

Åse Togerö, utvecklingsledare på Skanska Sverige, lyfte fram kommunikationens betydelse, t ex genom Skanskas strategiska verktyg för gröna projekt ”Skanskas Gröna karta” eller ”Skanska Green Color Palette”. Men även mogenheten i organisationen. För Skanska är det självklart att grönt byggande förenligt med ekonomiska krav.

Ardelan Shekarabi, doktorand i juridik, menade att lagar som t ex LOU (Lagen om offentlig upphandling) egentligen inte är något hinder. Det viktigaste är att ledningen har en klar målbild av vad man vill uppnå med upphandlingen.

Andrea Sundstrand, doktor i offentlig rätt, tryckte bestämt på tydliga regelverk. Lagarna sätter ju gränserna för krav som är möjliga att ställa.

Linda Ericsson, byggprojektledare på MKB, menade att det är viktigast vad var och en av oss vill. Det är ett systemfel om hållbara projekt ska kosta mer än projekt som förorenar.

Susanne Toivanen, docent i sociologi, underströk vikten av krav från investerare, byggherrekrav och kundkrav.

Per Wickenberg, professor i rättssociologi, lyfte fram de goda exemplens makt. Men även tydlighet, kompetens och ledarskap. Politikerna har alldeles för kort perspektiv.

I pausen fick jag möjlighet att höra mer om varför ett kommunalt allmännyttigt bostadsföretag miljöklassar nyproducerade bostadshus. Linda förklarade att det är en självklarhet för MKB att erbjuda malmöborna ett grönt boendealternativ, t ex genom Greenhouse. Men varför inte förrän nu? Miljöklassningsmetoder har ju funnits ett tag. Svaret enligt Linda är både en ledningsfråga och kanske ett generationsskifte bland medarbetarna. Miljöklassningen är dessutom en metod som underlättar kvalitetsstyrning. Men varför certifiera? Verktygen och kriterierna kan ju användas ändå för att styra projektet. Hennes kollega Janna som också är byggprojektledare menade att certifieringen gör det lättare att kommunicera miljöarbetet och miljönyttan för hyresgästerna.

Och för egen del? Varför valde jag i egenskap av byggherre att lägga runt 2,5 % av entreprenadkostnaden* på att miljöklassa mitt eget hus Villa Trift 3.0? Min uppfattning är att byggherrar och konsulter som värderar hälsa, resurshushållning, minskade utsläpp och mindre avfall behöver praktiskt användbara miljöanpassningsverktyg. Ett miljöklassningssystem är ett exempel på ett sådant hjälpmedel som även underlättar kommunikation med kunder, vänner, banken och media. Alla åtgärder som förbättrar miljöprestandan går att precisera. Kontrollpunkterna eller indikatorerna i ett klassningssystem är mätbara och möjliga att följa upp. I systemet ingår en innehållsdeklaration som redovisar alla ämnen i husets golv, väggar och tak. En tredjepartsgranskning bidrar dessutom till större trovärdighet. Ett högre andrahandsvärde får man förhoppningsvis på köpet.

* I kostnaden ingår merarbete för fuktsäkerhetsstyrning och kontroller, framtagning av loggbok, dvs en innehållsdeklaration för husets alla byggvaror, sammanställning av ansökan och verifieringsrapport, obligatoriska innemiljömätningar och certifieringsavgifter. Kostnaden per lägenhet i ett flerbostadshus och i grupphus är betydligt lägre än för ett styckebyggt småhus.