arkiv

miljöanpassat byggande & boende

Sommaren kan kännas avlägsen men helt plötsligt är den här och en del fritidshusägare står kanske inför omfattande ändringsarbeten som inte kan skjutas upp ännu ett år.

Förra året gav jag några tips till en fritidshusägare när kök och badrum skulle byggas om. Vad börjar man med? Vad är bra att tänka på? Råden med e-post var uppskattade och vid fuktbesiktningen upptäcktes oväntade fuktskador som kunde åtgärdas innan kök och badrum byggdes om. Tänk på att 38 % av alla småhus har en fuktskada som kan påverka innemiljön enligt Boverkets BETSI-undersökning.

Så mår våra hus

Kirans tips till fritidshusägare för bygglovsfria åtgärder:
1. Skaffa originalritningar eller gör enkla uppmätningsritningar. De behövs till rumsbeskrivningen och ritningar underlättar för entreprenören.

2. Passa på att göra en fuktsäkerhetsinventering av huset och be om förslag till en fungerande ventilationslösning. Ofta saknas tillräckligt med uteluftsventiler. Anlita helst en diplomerad fuktkonsult.

3. När du har bestämt vilka ändringar du vill göra är det dags att ta fram ett anbudsunderlag som byggare kan räkna på. Ta gärna kontakt med en miljökompetent arkitektkonsult som kan formulera generella föreskrifter om hälsosamma och miljöbra produkter. Specificera materialval som är viktiga för dig i en rumsbeskrivning. Beskrivningen kan utformas som en tabell med en radindelning i golv, sockel, vägg, tak och övrigt (t ex utrustning). I kolumnerna är rubrikerna ytskikt/material, kulör och fabrikat/prisklass. Använd matrisen för varje rum för att minska risken att du glömmer ange sådant som kan påverka priset. Det verkar kanske ambitiöst men en tydlig rumsbeskrivning är en stor hjälp även för det lilla bygget.

4. Gör allt på en gång och välj totalentreprenad, vilket innebär att du har kontrakt med en entreprenör som är ansvarig för alla utförda arbeten och levererade material. Han kan i sin tur anlita underentreprenörer. Om du hellre vill dela upp entreprenaden så tänk på att det tar tid att upphandla flera entreprenader och det krävs framförallt en hel del tidskrävande samordning av dig som byggherre. Går något fel är det dessutom risk att det blir diskussion om vem som är ansvarig.

5. Om du ska göra en smart duschplats är mitt stående tips att välja en ftalatfri våtrumsmatta på golvet (lättstädat, tryggt att se fuktspärren och kostnadseffektivt), särskilt om det är ett träbjälklag. Orkar du rengöra fogarna kan du välja kakel på väggarna annars funkar målad glasfiberväv med lågstruktur utmärkt. Vill du ha en duschhörna med glasskärm/dörr eller duschkabin? Om du väljer det första alternativet kan du kombinera en fast glasskärm med ett draperi i framkant (lättstädat och billigare än en helglasad lösning). En duschkabin är lite jobbigare att hålla ren men är i gengäld en fuktsäkrare lösning eftersom väggar och golv inte utsätts för vattenspolning. En kabin funkar med klinkergolv eftersom golvet inte blir lika nedsmutsat som i en duschhörna med duschväggar..

6. Undvik infällda spotlights i vindsbjälklaget pga risk för otätheter och fuktproblem på vinden. Det är dessutom väldigt oflexibelt. Vill du byta armaturer i framtiden måste de anpassas till håltagningarna eller så tvingas du ta upp nya hål.

7. Kolla upp luftsolfångare, t ex solarventi, om du har en fri oskuggad södervägg. En bra lösning för bättre luft i sommarstugor.

Detta var några av mina viktigaste tips när det är dags för förnyelse och förbättringar i fritidshuset. Längre fram i vår kommer mina tips till egnahemsbyggare som ska bygga nytt

pågatåg vid Norra ringen

Det är ingen lätt sak för familjer med spädbarn att välja en hälsosam bostad. Nybyggda eller nyrenoverade hus är normalt ingen lämplig boendemiljö för spädbarn. Luftvägarna är inte färdigutvecklade vilket bland annat gör dem känsligare för emissioner än vuxna. Det kan ta upp till två år för ämnen som avges från byggmaterial att klinga av till acceptabla nivåer. Ofta står ett småhus högt upp på önskelistan för en nybliven familj. Men 38 % av småhusen i det befintliga byggnadsbeståndet har fuktskador som kan påverka innemiljön enligt Boverkets rikstäckande undersökning BETSI.

Är en äldre lägenhet i ett flerbostadshus ett bättre alternativ? Ofta är äldre flerbostadshus centralt lokaliserade nära trafikerade vägar. Enligt ny forskning kan barn som utsätts för trafikrelaterade luftföroreningar under det första levnadsåret få besvär med luftvägarna upp till åtta års ålder. Mycket tyder på långvariga effekter ända upp till 12 års ålder. Ett gammalt flerbostadshus i en småort på landet är kanske ett bra alternativ. Men segregering av småbarnsfamiljer är knappast förenlig med idén om den hållbara blandstaden. (Det finns förstås möjlighet som aktiv konsument att ställa krav på sundare nya bostäder med lågemitterande byggmaterial och inredning). Läs hela inlägget på Hållbar stad

växthus i Villa Trift 3.0

Läste precis väderstatistiken för mars. Lund som normalt har 105 soltimmar i mars hade i år 200 soltimmar! Normal solskenstid i Lund är ca 1700 timmar på ett år. Men medeltemperaturen i Skåne var 2–3 grader lägre än normalt, –1,2 °C i Lund. Högsta marstemperatur i Lund var +12,7 °C och lägsta var –12, °C.

Med solrekord i mars borde solfångaren ha laddat mer än förra året 2012. Kollade loggboken med månadsstatistik som är inne på det tredje boendeåret. I mars 2012 uppgick antalet laddningstimmar till 104 och i mars 2013 laddade solen tanken totalt 98 timmar. Det borde varit betydligt mer. Men laddningstiden påverkas dels av solinstrålningen och av temperaturen i botten av tanken. När temperaturen i solfångaren är 8 grader högre än temperaturen i botten av tanken startar solkretsens cirkulationspump för att flytta värme från taket ner till tanken i tvättstugan. Flera dagar i mars när dygnsmedeltemperaturen var under noll grader eldade vi i den vattenmantlade kaminen både morgon och kväll. Är tanken full med 60–70 gradigt varmvatten finns det inget utrymme kvar för solen att värma eftersom temperaturen i solfångaren inte blir högre än drygt 60 °C i mars.

Hade vi haft solceller på taket hade solelproduktionen direkt speglat antalet soltimmar som i Bengts solelanläggning i Gäddeholm. Men den generösa marssolen gav i alla fall fantastiskt många vistelsetimmar i växthuset och solvärme genom de södervända fönstren.

solinstrålning
Figuren visar solinstrålningen i alla väderstreck vid sommarsolståndet och vintersolståndet. Solskenstid är den tid när den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2

Bild-315
Kläder av merinoull behöver inte tvättas så ofta pga ullens förmåga att neutralisera dofter. Vädring räcker långt

I helgen uppgraderades vår smarta torkställning med nya hållare av stål istället för plast. Infästningarna av stål tål belastningen av våta skjortor mycket bättre än föregångaren av plast. Torkställningen är föredömligt flexibel med sina fällbara hängpinnar. En annan fördel är att den är rullbar så att tvättstugan blir extra lättstädad. Tack vare de stora hjulen är det inga problem att rulla torkställningen till växthuset eller uteplatsen för att soltorka tvätten. (Men en enkel lina mellan pergolastolparna och några permanenta krokar är ändå överlägsna när tvätten ska torka utomhus.) Tillverkaren Knycer tar dessutom ansvar för sina produkter och kan leverera reservdelar till skillnad från t ex IKEA som jag skrivit om i tidigare inlägg.

Inför husbygget för tre år sedan övervägde jag andra billigare alternativ till DryRack från Knycer. Men alternativen var antingen för klena i konstruktionen eller för skrymmande. De gick å andra sidan att packa ner. Vår torkställning är knappt 60 cm bred och 184 cm hög. Dagens modell är något lägre. Hänglängden är 17,5 meter och det räcker för vårt hushåll på fem personer. Den är lämpligt placerad intill ackumulatortanken där tvätten torkar snabbt av spillvärmen. Acktanken är isolerad men inte mer än ca 50 mm på sidorna och det dubbla på toppen.

bild498

När vår husmodell Villa Trift 3.0 planerades 2009 var yteffektivitet och flexibilitet några av utgångspunkterna. Måtten på utrustningen blev avgörande för olika köpbeslut och produktval. Köpkriterierna påverkades även av systemlösningen. Allting hänger ju ihop. Vill man undvika torktumling och istället låta tvätten självtorka är det smart om tvätten är så torr som möjligt när den plockas ut från tvättmaskinen. Därför föll valet på en A-klassad energisnål och vattensnål tvättmaskin med högt centrifugeringsvarvtal, 1400–400 varv per minut. Energiåtgången är 1,02 kWh och vattenåtgången 47 liter per tvätt med fylld maskin i 60 grader. Idag förbrukar de bästa tvättmaskinerna 30 % mindre el än de A-märkta (A+++). Tvättiden är också värd att uppmärksamma eftersom långa tvättider sliter mer på kläderna. I vår tvättmaskin är 6 kg bomullstvätt i 60 grader färdig efter 2 tim och 15 min. Bredvid tvättmaskinen står en C-klassad torktumlare som knappt används.
plan1
Tvättstugan (2,6 x 2,4 m) i Villa Trift 3.0 är ett mångfunktionellt rum med dagsljus. Den fungerar som seniorentré, förvaringsutrymme, teknikrum, tvättstuga och luftsluss tack vare bl a generös rumshöjd, kompakt teknisk utrustning och ett vägghängt ventilationsaggregat som frigör golvyta. För mig är det ett stort plusvärde i ett resurssnålt boende att kunna hänga tvätt, läsa av mätare, se solen ladda tanken, byta filter och packa ner julsaker i plastbackarna vid taket i samma rum. Men smart planering räcker inte. Ett liv med färre prylar är den viktigaste förutsättningen för downsizing eller frivillig enkelhet.

Tittar ut genom fönstret på snötäcket och plogbilen som skrapat vägbanan på Storekrok. Vem kan tro att det är vårdagjämning idag? Solen lär inte visa sig under dagen men det finns ändå anledning att kontrollera solvinkeln i gratisverktyget SunAngle calculator som jag gör med jämna mellanrum.  Solens vinkel är helt nödvändig att känna till för en arkitekt. Solen och vinkeln på solinstrålningen ska självklart redovisas i de tidiga sektionerna när byggnaden utformas. Moderna digitala tredimensionella ritverktyg kan säkert visa solvinkeln men den måste finnas med i de tidiga handritade skisserna för att man som arkitekt ska kunna planera dagsljuset och behovet av eventuella solskydd på sommaren.

Bild-311

Jag har matat in positionen för Villa Trift 3.0  i SunAngle calculator. Man behöver veta breddgraden och mata in datum och tid (se utförliga instruktioner i tidigare inlägg) och vips så räknar kalkylatorn ut solvinkeln (altitude angle), soluppgång och solnedgång. På vårdagjämningen 20 mars 2013 är solvinkeln 34,21 grader på Skördevägen i Lund. Vid sommarsolståndet när solen står som högst är vinkel 57,68 grader. Idag gick solen upp kl 06.08 och den går ner kl 18.20.

Jag fick anledning att kolla upp de senaste siffrorna i Energimyndighetens energistatistik som sammanställs varje år i Energiläget 2012. På Energimyndighetens hemsida finns Energiläget i siffror 2012 som Exceldokument. Tabellerna som jag hänvisar till i inlägget finns i samma dokument.

Energimyndigheten delar upp Sveriges energistatistik i total energitillförsel, omvandling, distribution och slutlig användning i Sverige. Sveriges slutliga energianvändning delas i sin tur upp i tre sektorer:

  1. Bostäder och service
  2. Industri
  3. Transporter

Bild-296
Illustration Kiran M Gerhardsson 2011

Sektorn Bostäder och service står sedan länge för runt 40 % av den totala slutliga energianvändningen på 395 TWh. År 2010 använde sektorn Bostäder och service 156 TWh. Sektorn Industri stod samma år för en nästan lika stor andel, 147 TWh (tabell 3). Under 2000-talet har industrisektorn och bostäder och service stått för ungefär lika stora andelar (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 4).

Vad ingår i sektorn Bostäder och service och hur ser fördelning ut mellan olika verksamheter?
I sektorn Bostäder och service ingår bostäder, lokaler, areella näringar och övrig service. Ca 86 % utgörs av energianvändningen i bostäder, kontor, affärslokaler och offentliga lokaler. Energin används för att värma upp rum och vatten. En del av energin går åt för att driva apparater, belysning, pumpar och fläktar. Areella näringar (5 %) omfattar jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och fiske. I Övrig service (7 %) ingår byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk. Fritidshusen står enbart för ett par procent (Energiläget 2003). Efter ett telefonsamtal med Lars Nilsson på Energimyndigheten har jag förstått att byggsektorns andel är svårmätt men ambitionen är att inkludera energiåtgången för att uppföra byggnader, dvs bränsle för drift av arbetsmaskiner, uppvärmning av byggbodar och elförbrukning på arbetsområdet. Sannolikt hamnar en del av bränsleanvändningen i byggentreprenörenas fordon och maskiner i Transportsektorn pga av mätproblematiken.

I sektorn Bostäder och service används ca 60 % för uppvärmning av ytor och tappvatten. Om man ser till total energianvändning (uppvärmning, varmvatten, hushållsel och driftel) använder småhus 4045 TWh, flerbostadshus 3540 TWh, och lokaler 4045 TWh. Men frågan är hur fördelningen ser ut om man tar hänsyn till energiförlusterna, dvs åtgången av tillförd bränsleenergi som går åt i t ex kraftvärmeverk och värmeverk samt förlusterna i ledningsnäten. Förlusterna hamnar nämligen i omvandlingssektorn och distributionssektorn (Energiläget 2012, s 56). Enskilda siffor visar aldrig hela sanningen. När det gäller energistatistik är det värdefullt med statistik för både tillförd energi (primärenergi) och använd energi (köpt eller levererad energi).

Vilken sektor använder mest el?
År 2010 använde Bostäder och service 74,6 TWh och sektorn Industri använde samma år 53,4 TWh (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 8 resp 9). Fram till 1977 var det tvärtom, industrin förbrukade mer el än bostäderna. Under hela 70-talet var olja var det vanligaste energislaget för bostadsuppvärmning. Olja ersattes efterhand av el och fjärrvärme för uppvärmning. Därmed flyttades omvandlingsförlusterna från slutanvändarna. År 2010 använde 46 % av småhusen någon form av värmepump. Värmepumparna drivs med el och en hel del småhus har fortfarande direktverkande el. Andelen elvärme i bostäder var ca 20 TWh. Andelen hushållsel i bostäderna var ungefär lika stor, ca 20 TWh. Det stora antalet elvärmda småhus bidrar till en högre elanvändning och lokaler står för en stor andel driftel (fastighetsel och verksamhetsel), 34 TWh (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 7).

Nyttan med statistik i siffror
Det är lätt att bli yr av alla siffor och man kan behöva tolkningshjälp. Med jämna mellanrum är det bra med en uppdatering. Jag var nyfiken på om något har hänt med energianvändningen i sektorn Bostäder och service som totalt sett inte får öka med hänsyn till resursåtgång och klimatförändringar. Sedan 1970 har den totala temperaturkorrigerade energianvändningen inom sektorn varit nästan konstant, 147–165 TWh, trots ökningen av antalet lokaler och bostäder (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 8). Temperaturkorrigering innebär att användningen har korrigerats för klimatvariationerna, t ex milda eller stränga vintrar, för att olika år ska vara jämförbara. Men jämför man total energianvändning inklusive omvandlingsförluster har användningen ökat med drygt 30 % mellan 1970 och 2010, från 186 TWh till 244 TWh. Samma period har antalet bostäder ökat från knappt 3,2 miljoner till ca 4,5 miljoner, dvs en ökning med ca 40 %.

Hur kan den boenderelaterade energianvändningen minska?
Genom energieffektiviseringar, högre boendetäthet, elsnålare apparater, stimulans till installation av solel- och solvärmeanläggningar och energimedvetet beteende är några exempel. EU bidrar bl a med direktiven för ekodesign ((2009/125/EG) och energimärkning (2010/30/EU), byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) och förordningen om ekodesign av ljuskällor (EC No 244/2009). Utan EUs tvingande krav på att fasa ut glödlamporna hade LED aldrig tagit ett sådant utvecklingssprång och sjunkit drastiskt i pris på ett par år.

Källor:
SCB (Statistiska centralbyrån), Folk och bostadsräkningen 1970.
Energimyndigheten, Energiläget 2012. http://www.energimyndigheten.se/Statistik/Energilaget/, hämtad 2013-01-23.

Bild-295
Smältande istappar utanför växthuset (–5 °C i uteluften, 15 °C i växthuset och 30 °C i solfångaren) 

Första vinterdagen med nästan snöfria solfångare! En molnfri och solig vinterdag som idag går temperaturen upp till 30 °C i solfångaren trots att det är runt –5 °C i uteluften. Men eftersom tanken var fulladdad sedan morgonbrasan har vi ingen glädje av solvärmen som produceras i solfångaren. Aktivt solvärmetillskott kommer tidigast i februari när temperaturen i solfångaren är kring 40 °C.

Det har gått en månad sedan vintersolståndet när solvinkeln var ca 11 grader mitt på dagen. Idag 20 januari står solen högre, 14 grader i förhållande till horisontalplanet. Vintersolen lyckades få upp temperaturen i växthuset till +15 °C. Snart är det möjligt att sitta i växthuset någon timme mitt på dagen och njuta av medelhavstemperaturer.

Träffade en representant för Tarkett idag som överlämnade golvprover. Ska föreskriva PVC-matta i ett pågående projekt och då vill jag naturligtvis välja ett ftalatfritt alternativ. Ftalater är mjukgörare som tillverkas av olja och behövs för att göra plasten formbar när den t ex ska vikas upp på väggen i golvvinkeln. Men mjukgörare kan även tillverkas av vegetabiliska råvaror. Jag har tidigare skrivit om Altros plastgolv för våtrum med mjukgörare av majsstärkelse och krossade olivkärnor för halkdämpningen. Under 2012 övergick även Tarkett till att producera plastmattor utan ftalater. Fick höra idag att Tarketts ersättningsmjukgörare i kollektionen iQ Natural  tillverkas av ricinolja. De övriga homogena plastgolven innehåller oljebaserade mjukgörare där ftalaterna ”tvättats” bort. iQ Natural kostar ca ca 10-12 % mer än de andra iQ-produkterna. Tarketts samtliga homogena platsgolvsprodukter tillverkas i Ronneby.

Forbo tillverkar också PVC-golv men tillhandahåller ingen information om ftalater när man söker på hemsidan. Får väl ringa för en statusuppdatering. Något måste ju ha hänt sedan vi uppförde vårt hus, Villa Trift 3.0, våren 2010 med Forza från Forbo i badrummen. Vid den tiden fanns inga ftalatfria svenskproducerade alternativ för våtrum som det gör idag.

Bild-294

Öppet brev till IKEA Kundservice 2013-01-02
Lock är den finaste plafondarmatur för vårt hem som jag har lyckats hitta på marknaden. Jag är miljöarkitekt och har fyra st Lock uppsatta i Sveriges första miljöklassade bostad enligt systemet Miljöbyggnad. Jag ordnar ofta guidade visningar för både branschfolk och allmänhet.

Plafonderna är bestyckade med 6–7 W LED som har suttit uppe sedan huset byggdes år 2010. Eftersom det är kvalitets-LED behöver lamporna inte bytas på ca 25 år men emellanåt måste damm på insidan av glaset torkas av. Då kan det hända att plasthållarna till glaset knäcks. Hårdplasten har kanske blivit skörare med tiden. Idag var jag därför tvungen att åka till IKEA för att skaffa nya hållare. Tänkte att miljömedvetna IKEA säkert har reservdelar. Men jag kom hem med fem nya Lock istället eftersom hållarna tyvärr inte lagerförs som reservdelar. Jag behöver egentligen bara plasthållarna! Att priset för plafonden bara är 49 kr är inte relevant ur ett resursperspektiv.

Tänkte att jag måste skriva till er på IKEA eftersom ni inte vill förknippas med resursslöseri, eller hur? Skulle ni kunna tipsa era produktutvecklare att välja ett annat material till hållarna som inte knäcks så lätt, t ex vitlackerad metall eller gummi? Ni har lyckats göra den finaste plafonden på marknaden som dessutom har E27-sockel och då är det väl synd att armaturens livslängd är betydligt kortare än ljuskällan som sitter i.

Bästa hälsningar
Kiran
https://kiransblogg.com/

Svar från IKEA Kundservice 2013-01-02
Hej Kiran,

Tack för att du har skrivit till oss – vi har tagit emot din förfrågan.

För din information, har vår kundtjänst öppet vardagar 8:30 till 20:00.

Vi vill ge dig bästa möjliga service och beräknar att du skall få ett svar senast 11 januari 2013 kl. 18:30. Nedan har du en kopia på de uppgifter som du har fyllt i vårt kontaktformulär /…/

Om du redan har hittat ett svar på din förfrågan kan du klicka här – Avsluta ärendet

Och har du ytterligare synpunkter, så får du gärna svara på detta mail.

Med vänliga hälsningar,
IKEA Kundservice

Bild-293 Mellanstark chili från 2011 års odlingssäsong

Här kommer ett efterfrågat snabblagat klimatsmart recept med en av säsongens råvaror som huvudingrediens. Receptet anknyter till förra inlägget om olika chilisorter. Maträtten passar även alla som är laktos-, gluten- eller mjölkintoleranta. I vårt hushåll är rätten en klassiker på julbordet sedan vi flyttade in i huset 2010.

Het rödkålssallad med smak av chili och toppad med sesamfrön och cashew
(ursprungligen publicerat i COOP Mersmak 2010)

8 portioner
Tillagningstid: 10 minuter
Hållbarhet: 3–4 dagar i kylen

Ingredienser

½ huvud rödkål, 800 gram

1 dl solros- eller majsolja (jordnötsolja går också bra)

1 tsk sesamolja

½ dl risvinäger

½ msk råsocker

2 msk pressad lime

1 ½ tsk salt

1 röd chili, urkärnad och finhackad eller sambal oelek (själv tar jag alltid båda ingredienserna, och  antal chilifrukter beror på styrkan)

1 ½ dl rostade svarta och/eller ljusa sesamfrön

1 ½ dl osaltade rostade och hackade cashewnötter

Tillagning

  1. Skär bort roten från rödkålen och hyvla kålen med en osthyvel eller strimal fint med kniv eller i matberedare.
  2. Blanda olja vinäger, socker, lime, salt och chili och blanda med kålen.
  3. Strö över lite frön och nötter före serveringen (de blir mjuka om de står i kylen).

Njut av smaken och den vackra färgen!