arkiv

hållbar stadsutveckling


”I 3000 år har mänskligheten byggt bostäder för tre miljarder människor och nu ska vi bygga lika många till på 30 år”. Ungefär så sade Lars Reuterswärd, rektorsråd på Chalmers och direktör för Mistra Urban Futures som var en av arrangörerna bakom konferensen Arena hållbar stad. Jag är en flitig deltagare på konferenser om urbana utvecklingsfrågor och numera mest intresserad av erfarenheter och lärdomar från genomförda omvandlingsprojekt och processer samt studiebesök på fältet. Jag är därför helnöjd med konferensens upplägg och alla jag har pratat med instämmer. Arena hållbar stad fokuserade mer på dialogmöten än föredrag för alla drygt 400 deltagare. Ett av huvudinslagen var t ex nätverksträffar med roterande stationer. Man fick välja ut två av 18 olika nätverk efter en 90 sekunders presentation av alla deltagande nätverk i plenumsalen. Som vanligt svårt att välja och det blev Transition Towns (Omställning Sverige), Föreningen för Byggemenskaper och en informell presentation av Yimby i korridoren.


Bikupor med pollinerande bin. Insektspollinering, vattenrening i våtmarker, växter som renar luft är några exempel på ekosystemtjänster i naturen som kommer människan till godo

Första konferensdagen hölls temasessioner på eftermiddagen. Resurser, kretslopp och ekosystemtjänster som jag hade valt hade samma upplägg med roterande stationer i kombination med inledande och avslutande föredrag. Skönt att få tid att samtala och diskutera i mindre grupper om bl a Plantagon (high-tech lösning med odling i vertikalt växthus och fösta prototypen byggs i Linköping), gemenskapsodling med exempel från Malmö och hur man värderar ekosystemtjänster (men utan svar eftersom projektet är i en uppstartfas).

I foajén utanför konferensrummen visades olika spel om staden. Tre av fyra var digitala (SimCity och liknande). Jag fastnade för det analoga och enkla men fascinerande tredimensionella pusslet från Riksantikvarieämbetet utan en enskild vinnare. Här fanns plats för flera deltagare runt bordet . Mycket pedagogiskt och en bra igångsättare för samtal om urbana kvaliteter i en grupp där människor inte känner varandra. Man får nämligen ändra position på föregående deltagares pusselkloss (t ex vindkraftspark istället för grönområde) vilket inte låter sig göras utan förklaring (åtminstone för stämningens skull)…

Åkte hem med många intryck, gnagande tankar och nya frågor men också inspirerad att fortsätta med egna och gemensamma insatser på hållbarhetsområdet. Arena hållbar stad för högsta betyg i format, upplägg och innehåll. Men även för lokalerna i Kårhuset på Chalmers med gott om sociala uppehållsytor och grupprum med dagsljus och utsikt.

Läs tidigare inlägg om Arena Hållbar stad:
När falaffelvagnen inte platsar
Foton från studiebesöken
Samverkan och genomförandeglappet

Fram till bygget av nya LUX i hörnet Helgonavägen/Sölvegatan i Lund stod här en välbesökt falaffelvagn som mättade långa köer med hungriga studenter, universitetsanställda och andra som rörde sig i området. En strategisk plats mitt i strömmarna av människor mellan universitetets institutioner och Gerdahallen och andra förbipasserande. Platsen ligger i ett stråk av universitetsbyggnader, parkeringsytor, ett fåtal bostäder och några enstaka caféer som inte annonserar sig mot gatan. Men stråket saknar uppehållsställen. Större delen av Sölvegatan är mer av en transportkorridor och ingår i projektet Kunskapsstråket som delvis finansieras av bidrag från Delegationen för Hållbara städer.

Kunskapsstråket och planeringsområdet Brunnshög (Lunds senaste hållbara stadsutvecklingsprojekt invid det planerade ESS på bästa åkermarken) omnämns i filmen som avslutar den andra konferensdagen på Arena Hållbar stad. I filmen presenteras klipp från investeringsprojekt och planeringsprojekt som fått bidrag från Delegationen för hållbara städer. Totalt delade delegationen ut drygt 350 miljoner kr under projektperioden 2009­-2012. Sölvegatan som ingår i Kunskapsstråket har potential men projekt tar tid. Varför inte låta temporära inslag få bidra med de kvaliteter som projekten strävar efter? Varför platsar inte det mobila matstället som hittills är det mest hållbara nytillskottet längs Kunskapsstråket? Det kan knappast bero på platsbrist med tanke på att 15 byggbodar är uppsatta på andra sidan gatan. Nu är min dagliga tur till Gerdahallen precis som förr utan någon mötesplats med välluktande vegetariska biffar i den mest folktäta korsningen längs Kunskapsstråket. Falaffelföretagaren har dessutom fått söka sig till något annat ställe som förmodligen inte är lika lukrativt.

Fortsättning följer i sista inlägget om Arena hållbar stad med mitt slutbetyg på konferensen…

Foton från Kvillebäcken är inlagda i föregående inlägg. Här kommer några overview-foton från 22:e våningen i Lilla Bommen vid Göta älvbron. En perfekt utsiktsplats för att höra mer om den inledande planeringen av Älvstaden med internationella workshops och medborgardialog.


Bangården vid centralen och man anar Ullevis svängda kontur


Operan till höger i bild och den svarta låga paviljongen med konstgräset bakom byggkranen är Älvrummet. Hit tar man sig om man är intresserad av stadens pågående planeringsprojekt 


Utsikt mot väster med Operan längst ner till vänster och Lundbyhamnen till höger

Fortsättning följer…

Ser fram emot dagens studiebesök den tredje och sista dagen på konferensen Arena hålllbar stad. Som vanligt vill man gå på det mesta som erbjuds med en del har jag redan sett: Miljonprogramsförnyelse i Gårdsten, Kretsloppsparken som är unik i landet, Ekocentrum med ambitiösa miljöutställningar, komvandling i Nya Krokslätt i kulturhistorisk miljö, Passivhuscentrum och Alingsås, nybyggnad i Kvillebäcken och stadsutvecklingsområdet centrala Älvstranden mm. Bike-in-café, cykelgarderober och kvartersodling lockade mig att välja Kvillebäcken och att få höra om Göteborgs hållbara storsatsning Älvstaden.

Fortsättning följer…


Guiden Einar Hansson och på skylten till höger står det ”Kvartersodlat”

Einar Hansson var vår utmärkta guide under Kvillebäcksturen. Första etappen byggs i rasande fart och första inflyttning är i början av 2013. Kvarteren är högexploaterade men här ska ändå ges plats för pocket-parks och ev odling på förgårdsmark. Målet är att alla bostadshus ska klara Silvernivån på alla tre områden, energi, innemiljö och material i klassningssytemet Miljöbyggnad.


Medan bygget pågår finns här plats för gemenskapsodling, växthus med vedkamin, växtpensionat och bike-in-café


Växtpensionat under max två veckors bortavaro


Foto av den gigantiska modellen i Älvhuset över alla centrala omvandlingsprojekt på båda sidor av älven. Göta älvbron i förgrunden och Kvillebäcken i norr på Hissingen (de vita frigolitbyggnaderna är planerad bebyggelse i stadsdelen Kvillebäcken)

Sitter vid en lånedator på vandrarhemmet Linné Hostel på Vegagatan i Göteborg med ett falskt brandlarm som piper i bakgrunden. På den blinkande larmdisplayen står det ”brand i korridor utanför rum 1 till 5”. Det är sent på kvällen och jag har precis återvänt till vandrarhemmet från den inledande dagen på en sammanfattande tredagarskonferens ”Arena hållbar stad” arrangerad av Mistra Urban Futures, Vinnova, Naturvårdsverket och Delegationen för hållbara städer. Projekttiden för Delegationen för hållbara städer med Peter Örn som ordförande tar slut vid årsskiftet och det är dags för en summering på Chalmers med föredrag, seminarier och studiebesök.

Vandrarhemmet är obemannat och ingen av hotellgästerna från utlandet som passerar i korridoren vet vad larmet gäller. Jag har ringt vandrarhemmets mobilnummer men får bara en telefonsvarare i luren. Tröttsamt! Jag ser inga spår av någon brand i korridoren och enligt en av hotellgästerna har larmet varit igång ett par timmar men hon har ingen aning om vad den pipande signalen betyder.  Så jag sitter väl kvar här ett tag vid datorn (och spanar efter rök i ögonvrån)…

Det kanske verkar som konferenser tillhör min vardag men som egenföretagare väljer jag noggrant ut de konferenser som intresserar mig mest och som inte kostar skjortan. Årets två konferenser för min del, Passivhus Norden i Trondheim och Arena hållbar stad i Göteborg,  råkar bara ligga strax efter varandra i tiden.

Jag hoppar över alla inledningstalare på Arenan idag eftersom det mesta som sades är en upprepning av vad som brukar sägas i liknande forum: tvärsektoriellt samarbete, motverka stuprörstänkande, inkludera medborgarna, utbyggnad i kollektivtrafikstråk, energieffektivisera bebyggelsen, närhet och täthet, lätt att göra rätt osv. Fast viktiga saker tål att upprepas.

Men vad gör vi åt genomförandeglappet? Alla är så eniga och stämningen är alltid på topp men i vardagen finns hela tiden exempel på att visioner, policys och strategier inte genomförs i praktiken. Det finns förstås flera goda exempel men uppenbarligen fortfarande en hel del hinder som försvårar hållbarhetsarbetet. På väg hit till Göteborg tog jag Öresundståget från Lunds centralstation. Vid Skånetrafikens nyinstallerade biljettautomater under rulltrappan på stationen fick jag tillfälle att prata med en servicereparatör som lagade en av automaterna. Jag talade om för honom hur glad jag är att de äntligen har satt upp fler automater men frågade varför det har tagit sådan tid. Jag var säkert en av många som tog upp problemet med Skånetrafiken för mer än ett år sedan eftersom det ofta blev köbildning vid de två andra automaterna. Han svarade att Jernhusen som Skånetrafiken hyr plats av för sina automater var motvilliga av estetiska skäl! Jag som trodde att alla aktörer inom transportsektorn självklart vill bidra till smidigare kollektivtrafik och i synnerhet statligt ägda företag.

Kort om en av höjdpunkterna på eftermiddagens parallella seminarier: Staden som gruva. Det finns lika mycket koppar i kända gruvor som i teknosfären, t ex nergrävda likströmsnät och urkopplade växelströmsnät i gatan. Men när blir det lönsamt att gräva upp de urkopplade kablarna? Läs mer om vad Joakim Krook vid Linköpings universitet har kommit fram till.

Dagens avslutande plenumföredrag med David Sim från Gehl Architects är värd en stor applåd. Den mänskliga skalan är lätt att glömma bort när stjärnkontoren planerar megastäder i Asien eller när ikonarkitekter designar nya kvarter i Örestad.

Dagens inlägg har en koppling till förra inlägget även om det inte handlar om MediaCityUK. (Jag avvaktar med de sista inläggen om MedaCtiyUK tills jag har fått klassningsrapporten som Frank Mills har lovat att skicka). Jag nämnde Orkanenbiblioteket i Västra Hamnen som vänder sig till såväl lärarstudenter på Malmö högskola som allmänheten och de som arbetar i stadsdelen. I september tittade jag hastigt in i Örestad bibliotek som färdigställdes i juni 2012. Örestad bibliotek ska fungera på samma sätt som Orkanenbiblioteket. Det danska arkitektkontoret KHR har ritat byggnaden som inrymmer både skola (årskurs 0–9), fritids och 1 300 m2 bibliotek i två av totalt åtta våningar. Samma kontor har ritat Citytunnelstationen Triangeln i Malmö.

Visionen är att biblioteket ska fungera som en kulturell samlingsplats i stadsdelen. Ett nytänkande inslag i biblioteket är självbetjäningen på morgon och kväll när biblioteket är obemannat. Stadsdelen Örestad saknar flera av de kvaliteter som jag förknippar med en modern hållbar promenadvänlig blandstad. Men jag är glad för att det var en självklarhet att bygga ett mångfunktionellt bibliotek öppet för alla så gott som alltid.

I slutet på veckan återser jag biblioteket på en ny studieresa. Här kommer programmet för den som är intresserad av att tillbringa en eftermiddag/kväll i Byen på egen hand och vill ha en färdigkomponerad resa med målpunkter, färdsätt och hålltider.

Tid och aktivitet

14.41 – Avgång från Lunds centralstation med Öresundståg mot Köpenhamn.

15.20 – Ankomst till Örestad. Promenad 745 m till VM Husene för att se balkonglösningar mm (arkitekt Bjarke Ingels, 2005). På vägen passerar vi även Örestad bibliotek (arkitekt KHR, 2012).

ca 15.50 – Vidare 350 m till hållplats Bella Center och metro till hållplats Christianshavn. 322 m gångavstånd till Dansk Arkitektur Center, Strandgade 27 B: Utställning Show me your model.

17.00 – Avfärd tillbaka till hållplats Christianshavn och vidare med metro till Nörrebro
station. Fika/aperitif på saluhallarna, Torvehallerne på Fredriksborggade 21, ca 150 m från Nörrebro station.

ca 18.15 – Avfärd till Laundromat Café, Elmegade 15, 1 100 m gångväg. Vi tittar bara in och får en glimt av en originell tvättinrättning. Därefter vidare till restaurangen, ca 400 m.

18.45 – Middag på Nörrebro Bryghus, Ryesgade 3.

ca 21.00 – Hemfärd till Nörrebro station, ca 1 000 m gångväg. Metro till Kastrup och byte till Öresundståg eller Öresundståg direkt från Nörrebro.

Länktips:
Baeredyktige Byer (med exempel på hållbar stadsutveckling runt om i världen)


WM husene ritade av Bjarke Ingels (2005)


Torvehallerne i Nörrebro (2011)


Det finns många spektakulära byggnader att se i Örestad, t ex hotellskyskrapan Bella Sky Comwell Hotel ritat av 3XN (2011)

Fortsättning från föregående inlägg.

MediaCityUKär en miljöklassad stadsdel med starkt fokus på de ekologiska aspekterna av hållbarhet. Den ideala hållbarhetscertifierade stadsdelen tar lika mycket hänsyn till de sociala och ekonomiska frågorna: social mångfald, integration, möjligheter till lokalt entreprenörskap och lokala arbetsplatser, samverkan på olika plan osv.

Tillfälliga kontorsbyggnader i MediaCityUk för småföretag konstruerade av byggbodar för att hålla nere byggkostnader och hyror

Ett av problemen i nybyggda stadsdelar är både höga lokalhyror och bostadskostnader. Den bästa marken för exploatering är den redan hårdgjorda marken, ofta gammal industrimark eller nedlagda hamnområde som kräver omfattande kostsam marksanering. Men hur ska cykelhandlaren ha råd med lokal? Var hittar kulturarbetare ateljéer eller småföretagare lokaler med överkomliga hyror? Hur uppnår man en social blandning när det inte finns bostäder för mindre betalningsstarka grupper i MediaCityUK i Manchester, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm eller i Masthusen i Malmö?

När jag besökte stadsdelen Vauban i södra Freiburg 2006 kom jag för första gången i kontakt med Baugruppen eller byggemenskaper, dvs egnahemsbyggare som slår sig samman och bygger ett flerbostadshus. Vauban ligger i ett tidigare nedlagt kasernområde och är internationellt känd som ett lyckat exempel på en hållbart utvecklad stadsdel (1993–­2006). I en byggemenskap kan byggkostnaderna bli lägre och man får verklig möjlighet att påverka boendets utformning. Ett exempel på deltagande planering på byggnadsnivå som inte bara handlar om att välja inredningsstilen Milano, Köpenhamn, Lissabon eller andra tillvalspaket.

Man kan även fundera på om alla befintliga byggnader i ett omvandlingsområde måste uppgraderas till påkostade lyxlokaler för banker, mäklare och reklambyråer. Låt en del av de gamla byggnaderna stanna vid en basnivå så att hyresnivån blir rimlig för mindre företag. Allmänna byggnader och lokala arrangemang gör en stadsdel tillgänglig för stadens alla invånare. Planerarna kan skapa förutsättningarna men någon måste ta ansvar för verksamheten och driften. Kommunen tar som tur är fortfarande på sig en del samhällsfunktioner men utvecklingen går mer och mer mot samverkansprojekt eller bidragsstödda föreningsinitiativ. I Västra Hamnen finns t ex den allmänna badplatsen och lärarhögskolans bibliotek i Orkanen. Orkanenbiblioteket är öppet för allmänheten till och med på vardagskvällar och lördagar (men tyvärr stängt på söndagar). I MediaCityUK är ambitionen att hålla regelbundna utomhusarrangemang på piazzan.


The Lowry, teater och galleri,  på Salford Quays mittemot MediaCityUK

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


I det 22-våningar höga huset the Heart finns ungefär hälften av lägenheterna i MediaCityUK

Här kommer en sammanfattning av energiprestandan i en av lägenheterna i MediaCityUK där bostadsarean är 30 m2. Uppgifterna är hämtade från energideklarationen (EPC) som utfärdades 22 mars 2010.

Element Description Current performance
Energy Efficiency Environmental
Walls Average thermal transmittance 0.30 W/m²K Good Good
Roof (other premises above)
Floor (other premises above)
Windows Fully double glazed Good Good
Main heating Room heaters, electric Compliant Compliant
Main heating controls Programmer and appliance thermostats Good Good
Secondary heating Room heaters, electric
Hot water Community scheme with CHP Very Good Very Good
Lighting Low energy lighting in 80% of fixed outlets Very Good Very Good
Air tightness Air permeability 8.2 m³/h.m² (assumed) Average Average
       
Current energy efficiency rating B 81  
Current environmental impact (CO2) rating   B 89

Förklaringar och egna kommentarer:
“Thermal transmittance” är värmeförlusterna genom klimatskalet. Ju lägre värde desto bättre. I de svenska byggreglerna anges att väggar inte får ha högre U-värde än 0,18 W/m²K som ett alternativt krav till energianvändning per kvadratmeter uppvärmd golvarea. Ytterväggar i ett hus med riktigt låg energianvändning bör ha ett U-värde på 0,10 W/m²K.

Golv och tak saknar U-värden eftersom bostaden finns i ett flerbostadshus med andra lägenheter både ovanför och nedanför.

Varje byggnadsdel är värderad enligt en skala: Compliant / Average / Good / Very good (uppfyller lagkrav/genomsnittlig/bra/mycket bra).

I den här bostaden använder man tvåglasfönster. Nybyggda hus i Sverige har som standard energieffektiva treglasfönster, ofta gasfyllda isolerglasfönster med lågemissionsskikt.

I England premieras kraftvärmeproduktion, CHP (Combined Heat and Power), dvs samtidig produktion av värme och el. Energislaget anses ha mindre betydelse. I MediaCityUK drivs kraftvärmeanläggningen av naturgas.

Notera att man lägger stor vikt vid energieffektiv fast belysning. I mars 2009 infördes EU en förordning om ekodesign av ljuskällor för att fasa ut vanliga glödlampor som bara omvandlar 10 % av tillförd el till ljus (resten blir värme). I ett hushåll står belysningen för 25 % av hushållselfanvändningen. Det finns en hel del att tjäna på lågenergibelysning som är fem gånger effektivare än de förbjudna glödlamporna.

”Air tightness” är lufttätheten i klimatskalet, dvs golv, väggar och tak. Enheten för luftläckaget i England är m³/h.m², dvs kubikmeter luft per timme och kvadratmeter golvarea. Eftersom man i Sverige mäter antal liter per sekund och omslutande area i klimatskalet (l/s,m²) är det svårt att jämföra. Men jag gjorde en omräkning av luftläckaget i mitt eget hus, Villa Trift 3.0, som uppgick till 1,44 m³/h.m² när huset provtrycktes. Det är känt att engelska hus är dragiga och det verkar som kraven på lufttäthet i nybyggda engelska bostäder inte är särskilt höga.

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.

 

Det börjar närma sig slutet på mitt reportage om MediaCityUK, världens första miljöklassade stadsdel (enligt systemet BREEAM Communites). Men jag har blivit lovad klassningsrapporten från BREEAM Assessor och hållbarhetskonsulten Frank Mills senare i veckan. Visst blir man nyfiken på poängen? På vilka områden presterar MediaCityUK bäst? Stadsdelen uppnådde slutbetyget Excellent med 78,94 % av totalt möjliga poäng enligt certifikatet från sept 2009 (Detailed Planning Stage). För Outstanding som är det högsta betyget krävs minst 85 %. Och hur viktas de olika miljöaspekterna? Får antal cykelställ samma poäng som andelen förnybar energi? Ska bli spännande att få djupdyka i klassningsrapporten.

När jag lämnade Stuart Rimmer, projektchefen bakom MediacityUK från Peel Group, kom vi överens om att han skulle skicka mig energideklarationerna för byggnaderna. Jag förväntade mig samma typ av energideklarationer som vi har hemma i Sverige med uppgifter om levererad eller köpt energi i kWh per kvadratmeter uppvärmd yta. Med uppvärmd menas 10 grader och uppåt.

Energideklarationen är resultatet av ett påbud från EU, direktivet om byggnaders energiprestanda. En av effekterna med införandet av energideklarationer borde rimligen vara att det blir lättare att jämföra energiprestandan mellan medlemsländerna. Men ett EU-direktiv ger utrymme för tolkningar och anpassningar till landets eget regelsystem. Britterna deklarerar inte köpt energi i kWh/m2. I Storbritannien utgår man inte som i Sverige från den faktiska energianvändningen (bränsleförbrukningen av t ex gas, olja, ved,  pellets eller köpt el). Man gör istället en beräkning av energianvändningen per kvadratmeter som sedan vägs samman med energieffektiviteten som i sin tur bygger på bränslekostnaden. Det framräknade värdet ligger på en skala mellan A och G där A innebär högsta energi- och miljöklass precis som märkningen av våra vitvaror.


Obs! Bilden visar endast en mall för energideklarationer i Storbritannien

När sex svårtolkade EPC (Energy Declaration Certificate) för olika byggnader i MedaCityUK hamnade i inkorgen blev jag både överraskad och besviken. Jag har inte lyckats sätta mig in i poängsystemet och viktningen i detalj men det framgår i alla fall hur energieffektiva lägenheterna i MediaCityUK är jämfört med genomsnittet i England och Wales. Betyget för lägenheterna i MediaCity är B (81 av 100 poäng) och genomsnittet är E (46 poäng) enligt EPC:n för MediaCityUK. En A-klassad byggnad med 100 poäng kostar så gott som inget att värma upp och energianvändningen bidrar inte till växthuseffekten. (Undrar om systemet tillåter  klimatkompensation?)


Så här ser de svenska energideklarationerna ut. Inte lika tydlig som energimärkningen av vitvaror. Den ska sitta synlig i trapphuset i alla flerbostadshus. Småhusägare är skyldiga att visa upp en energideklaration vid försäljning och alla nybyggda hus ska energideklareras inom två år efter inflyttning. Numera måste även mäklare visa uppmätt energianvändning i bostadsannonser

Fortsättning följer…

Fortsättning från föregående inlägg.


MediaCityUK 10 augusti 2012. På storbildsskärmen direktsänds OS-spelen i London som går mot sitt slut 

And a few other questions which include all your tenants:

8. How is the waste managed? Integrated recycling facilities? Automated underground system like we have in the Western Harbour in Malmö?
SR: Waste is managed by Peel Media in partnership with an external waste contractor providing recycling facilities to all residents/tenants at MC.

9. How do you make the most of your sustainable community when you have moved in? Any educational efforts to inform the tenants about sustainable everyday life (indoor temperature, recycling, saving tap water, using public transports, smart metering…)
SR: All tenants are provided with information on their particular property, as well as maintenance information. Site-wide information is available on the website & through tenant liaison groups. The Peel Media facilities/property team provide information & advice on waste, smart meters etc, and encourage energy savings through liaison meetings etc. All buildings have the appropriate metering strategy to give tenants up to date information on their energy use and habits.


Bild tagen från den andra spårvagnshållplatsen Broadway i anslutning till MedaCityUK

Fortsättning följer…