Efter ett kort juluppehåll fortsätter min genomgång av indikatorer och delbetyg i klassningen av MediaCityUK. Se tidigare inlägg.

Bilfritt på 50–65 % av gatorna i MediaCityUK

TRA8: Bilparkering – Flexibel användning
Aim – To reduce levels of car parking available as an incentive to use public transport and other methods of mobility and communication. 

Hur stor andel av bilparkeringsplatserna är mångfunktionella, t ex utnyttjas för torgförsäljning eller aktivitetsytor när parkeringsplatserna inte används?
Poäng: 0 p. 5-10% ger 1 poäng, 10-20% ger 2 poäng och >20% ger 3 poäng.

Min kommentar: I MediaCityUK är större delen av parkeringen samlad i ett parkeringshus i utkanten. Avsikten är att man ställer bilen i områdets periferi och tar sig vidare till fots om man inte kommer till stadsdelen med spårvagn eller cykel förstås. En av spårvagnshållplatserna finns på bästa läge centralt i stadsdelen invid vattnet.

I min hemstad Lund finns ett bra exempel på flexibel användning, Mårtenstorget i centrum. På förmiddagen är torgytan reserverad för torghandel och på eftermiddagen bilparkering. Samma lösning förekommer säkert i flera städer.

Perifert parkeringshus i MediaCityUK med livsmedelsaffär och energicentral i bottenvåningen (bakom jalusiportarna till vänster i bilden)

TRA9: Bilparkering – Lokal parkeringsstrategi
Aim – To reduce levels of car parking available as an incentive to use public transport and other methods of mobility and communication.

Hur förhåller sig parkeringsstandarden i området till lokala kommunala planeringsbestämmelser och krav?
Poäng: 3 p (Best). För MediaCityUK innebär betyget bl a att man tillgodoser kravet på begränsning av parkeringsmöjligheter och att området erbjuder alternativa transportsätt.

TRA10: Allmänna transportmedel – “Home Zones”
Aim – To enable residents to use and enjoy space around homes whilst maintaining vehicular access.

Kommer området ha gator där fotgängare prioriteras (bortsett från huvudgator och allmänna transportstråk) sk “Home Zones”?
Poäng: 1 p (Minimum). För lägsta poäng räcker det med att 50 % av bostadsgatorna är utformade som “Home Zones” och för maxpoäng 80 %.

Min kommentar: I Danmark och Sverige är konceptet med lågfartsgator i blandstadsdelar och i renodlade bostadsområden ingen nyhet. Arkitekten Jan Gehl tillhör den främsta förespråkaren för gång- och cykelvänliga miljöer där bilar får köra men på fotgängarna och cyklisternas villkor (se tidigare inlägg). Den vanligaste hastighetsbegränsningen är 10 miles per hour (16 km/h) enligt den holländska modellen. I Storbritannien förekommer ”home zones” med 20 miles per hour. Hållbara Freiburg var tidig med att införa 30 km/h i alla bostadsområden och på vissa huvudgator. I t ex de miljöanpassade stadsdelarna Vauban och Rieselfeldt är en del bostadsgator är helt bilfria. Men bilar har alltid möjlighet att angöra (max 5 km/h), t ex boende med nedsatt rörlighet eller fåtalet bilägare som kommer hem med tunga shoppingkassar. I Rieselfeldt har knappt 30 % av befolkningen tillgång till bil. I vissa delar av Vauban är siffran så låg som 8 %!

TRA11: Trafik – ”Transport Impact Assessment”
Aim – To manage the impact of the development upon the existing transport infrastructure and the community

Har transporterna bedömts i enlighet med riktlinjerna framtagna av Storbritanniens transportdepartement?
Poäng: 3 p (Best). I MediaCityUK har transporternas påverkan bedömts enligt de statliga riktlinjerna och infrastruktur och service är planerade för att komma stadsdelen till godo.

Följande indikator är inte relevant för MediaCityUK:
TRA12: Allmänna transportmedel – ”Workplace Travel Plan”
Aim –  provide measures which could enable staff or residents to adopt a healthier and more sustainable transport pattern.

Finns en framtagen transportstrategi för arbetsplatserna i stadsdelen som främjar hyresgästernas användning av andra transportmedel än sina privata bilar?

Fortsättning följer. Nästa avsnitt som bedöms i klassningssystemet BREEAM Communities är Ekologi. Därefter återstår Resurser, Näringsliv och Byggnader …