Apropå nattens kärnvapenprov i Nordkorea…
Ur boken Ge globen en chans, text: Dekius Lack, illustrationer: Kiran M Gerhardsson
Det har inte hänt så mycket i världen sedan boken Ge globen en chans kom ut på Bakhåll 2007. Om en månad ger förlaget ut en bok med riktig sprängkraft Först blir det alldeles vitt – En bok om atombomben av Peter Glas. Missa den inte!
Fortsättning på tidigare inlägg.
Två av de bedömda byggnaderna i MediaCityUK. I bakgrunden syns det ena av två höghus med lägenheter och i förgrunden en av BBC:s kontorsbyggnader. Betyget på byggnadsnivå blev ”Very Good” resp ”Excellent” vilket räckte till två poäng av tre möjliga i BREEAM Communities
Jag har kommit till slutet av genomgången av klassningsresultatet för MediaCityUK i Manchester, världens första miljöklassade stadsdel. Det sista obligatoriska området som bedöms i BREEAM Communities version 2009 är Byggnader.
BLD1: Bostäder
Aim – To ensure individual domestic buildings underpin the sustainability of the development.
Vilken klassningsnivå enligt EcoHomes eller Code for Sustainable Homes kommer bostadshusen att projekteras för?
Poäng: 2 p (Good).
Min kommentar: I klassningsrapporten står det tyvärr inget om kriterierna för de tre klassningsnivåerna och jag saknar själv version 2009 av manualen för BREEAM Communities. Gissningsvis beror poängnivåerna på vilken klassning bostäderna får på byggnadsnivå. ”Very good” ger 2 p och ”Excellent” ger 3 poäng. BREEAM Communities kräver att alla byggnader i stadsdelen miljöklassas.
Tack vare Stuart Rimmer (projektledare på Peel Holdings för MediaCityUK) och Frank Mills (hållbarhetskonsult som deltagit i utveckling av MedaiCityUK) har jag tillgång till certifikaten för tre kontorsbyggnader och bostadshusen. I MediaCityUK finns två höghus med lägenheter. Betyget för bostadshusen blev ”Very good” med 60,84 % resp 62,67 % av totalt möjliga poäng (det högsta betyget en byggnad kan få är ”Excellent”). Bedömningen gjordes utifrån BREEAM EcoHomes version 2006.
Eco Homes är ett miljöklassningssystem för bostadhus som år 2007 ersattes av Code for Sustainable Homes. I den senaste kriterieversionen från 2012 av BREEAM Communities är kravställarna mer generösa än tidigare versioner och tillåter andra nationella eller lokala klassningar på byggnadsnivå än BREEAM och Code for Sustainable Homes (CHS). Men enligt min tolkning av kraven för indikator RE 4 – Sustainable buildings är det i praktiken enbart BREEAM och CHS som ger maximalt 6 poäng. Man godkänner visserligen helt likvärdiga system men frågan är hur likvärdigheten definieras.
Så här ser kriterierna ut i den senaste versionen av BREEAM Communities från 2012:
1 poäng: Fastighetsutvecklaren och designgruppen har förbundit sig att följa bästa designstandard med avseende på energi, vatten, avfall, hälsa och inbäddad energi i material. Kravet måste anges i ett bindande dokument av kommunen eller planavdelningen.
2 poäng: Som ovan men det krävs dessutom en accepterad mätstandard för att mäta byggnadens miljöprestanda.
3-6 poäng: Krav på att använda system med tredjepartscertifiering som t ex CSH eller BREEAM (eller likvärdigt). Det krävs alltså att någon annan än företagen (kunder och levrantörer) granskar och godkänner resultatet.
3 poäng: Level 3 enligt CSH, Good enligt BREEAM.
4 poäng: Level 4 enligt CSH, Very Good enligt BREEAM.
5 poäng: Level 5 enligt CSH, Excellent enligt BREEAM.
6 poäng: Level 6 enligt CSH, Outstanding enligt BREEAM.
BLD2: Lokaler mm
Aim – To ensure individual non-domestic buildings underpin the sustainability of the development.
Vilken klassningsnivå kommer byggnaderna (andra än bostadshus) att projekteras för? Byggnader som inte omfattas av kriterierna i BREEAM Offices, Industrial, Schools eller Retail kan bedömas utifrån en anpassad BREEAM-version, framtagen i samråd med BRE, så kallad ”bespoke BREEAM assessment”.
Poäng: 2 p (Good).
Min kommentar: Betyget för kontorsbyggnaderna A, B, C blev ”Excellent” med 71,1 % av totalt möjliga poäng. I denna första version av BREEAM Communities saknas konstigt nog en indikator för befintliga byggnader. Men i senare versioner bedöms även befintliga byggnader.
I kommande och avslutande inläggen om MediaCityUK publicerar jag en sammanställning i tabellform över alla områden och aspekter som bedöms i systemet BREEAM Communities version 2009. Planerar även en översiktlig jämförelse mellan olika versioner av BREEAM Communities. Fortsättning följer…
Vad är en plakett på planket värd?
Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen? Offentlig upphandling som tillåter miljökrav är en sådan möjlighet. Men av vilken anledning väljer offentliga byggherrar att ställa miljökrav? Eller varför väljer allmännyttiga bostadsbolag och privata byggherrar att ställa miljökrav genom att t ex miljöklassa nyproducerade bostäder? Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.
Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.
Förra veckans seminarium ”Hållbart förändringsarbete: Offentlig upphandling och hållbart byggande” i Malmö gav en del svar. Arrangörerna var Skanska, Lunds universitet och Riksbankens Jubileumsfond. Initiativtagaren var forskaren Lina Wedin Hansson, doktor i rättssociologi, och hennes avslutande fråga till panelen var: Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen?
Åse Togerö, utvecklingsledare på Skanska Sverige, lyfte fram kommunikationens betydelse, t ex genom Skanskas strategiska verktyg för gröna projekt ”Skanskas Gröna karta” eller ”Skanska Green Color Palette”. Men även mogenheten i organisationen. För Skanska är det självklart att grönt byggande förenligt med ekonomiska krav.
Ardelan Shekarabi, doktorand i juridik, menade att lagar som t ex LOU (Lagen om offentlig upphandling) egentligen inte är något hinder. Det viktigaste är att ledningen har en klar målbild av vad man vill uppnå med upphandlingen.
Andrea Sundstrand, doktor i offentlig rätt, tryckte bestämt på tydliga regelverk. Lagarna sätter ju gränserna för krav som är möjliga att ställa.
Linda Ericsson, byggprojektledare på MKB, menade att det är viktigast vad var och en av oss vill. Det är ett systemfel om hållbara projekt ska kosta mer än projekt som förorenar.
Susanne Toivanen, docent i sociologi, underströk vikten av krav från investerare, byggherrekrav och kundkrav.
Per Wickenberg, professor i rättssociologi, lyfte fram de goda exemplens makt. Men även tydlighet, kompetens och ledarskap. Politikerna har alldeles för kort perspektiv.
I pausen fick jag möjlighet att höra mer om varför ett kommunalt allmännyttigt bostadsföretag miljöklassar nyproducerade bostadshus. Linda förklarade att det är en självklarhet för MKB att erbjuda malmöborna ett grönt boendealternativ, t ex genom Greenhouse. Men varför inte förrän nu? Miljöklassningsmetoder har ju funnits ett tag. Svaret enligt Linda är både en ledningsfråga och kanske ett generationsskifte bland medarbetarna. Miljöklassningen är dessutom en metod som underlättar kvalitetsstyrning. Men varför certifiera? Verktygen och kriterierna kan ju användas ändå för att styra projektet. Hennes kollega Janna som också är byggprojektledare menade att certifieringen gör det lättare att kommunicera miljöarbetet och miljönyttan för hyresgästerna.
Och för egen del? Varför valde jag i egenskap av byggherre att lägga runt 2,5 % av entreprenadkostnaden* på att miljöklassa mitt eget hus Villa Trift 3.0? Min uppfattning är att byggherrar och konsulter som värderar hälsa, resurshushållning, minskade utsläpp och mindre avfall behöver praktiskt användbara miljöanpassningsverktyg. Ett miljöklassningssystem är ett exempel på ett sådant hjälpmedel som även underlättar kommunikation med kunder, vänner, banken och media. Alla åtgärder som förbättrar miljöprestandan går att precisera. Kontrollpunkterna eller indikatorerna i ett klassningssystem är mätbara och möjliga att följa upp. I systemet ingår en innehållsdeklaration som redovisar alla ämnen i husets golv, väggar och tak. En tredjepartsgranskning bidrar dessutom till större trovärdighet. Ett högre andrahandsvärde får man förhoppningsvis på köpet.
* I kostnaden ingår merarbete för fuktsäkerhetsstyrning och kontroller, framtagning av loggbok, dvs en innehållsdeklaration för husets alla byggvaror, sammanställning av ansökan och verifieringsrapport, obligatoriska innemiljömätningar och certifieringsavgifter. Kostnaden per lägenhet i ett flerbostadshus och i grupphus är betydligt lägre än för ett styckebyggt småhus.
Fortsättning på tidigare inlägg.
Tillfälliga lokaler för små och medelstora företag av sammanbyggda byggbodar
BUS1: Företagsbranscher
Aim – promote business growth within regionally prioritised sectors.
Är området utformat och anpassat för behoven i de prioriterade företagsbranscherna och för små- och medelstora företag (small end medium sized enterprises, SME) enligt den ekonomiska strategin för regionen (Regional Economic Strategy)?
Poäng: 3 p (Best). För att få ett poäng krävs en bedömning av vilka typer av företag som är tänkbara hyresgäster i de färdiga lokalerna och nödvändig service. Räknar man med fler än en av de prioriterade företagsbranscherna tilldelas maxpoäng.
BUS2: Sysselsättning/anställning
Aim – To create additional permanent jobs within the local area.
Vilka möjligheter innebär exploateringen för fasta anställningar i nya företag eller för områdets skötsel?
Poäng: 2 p (Good). Om området åtminstone inte minskar antalet fasta arbetsplatser får projektet ett poäng. Om andelen däremot ökar procentuellt i området får projektet två poäng. Maxpoäng utdelas till projekt som bidrar till ökad sysselsättning inom lokala yrkesområden eller om lokala arbetare erbjuds nödvändig yrkesträning.
Min kommentar: När BBC valde att flytta flera av sina avdelningar från London till MediaCityUK var ett av argumenten att skapa nya jobb i regionen. BBC uppskattade att flytten skulle innebära upp till 2 300 nya jobb i MediaCityUK (inklusive utannonserade anställningar). Flertalet av de anställda följde med till BBC:s nya lokaler. En del pendlar sannolikt fortfarande mellan London och Manchester. Jag har inte hittat några uppgifter om hur många lokalinvånare som har anställts av BBC sedan flytten i maj 2011.
BUS3: Nya företag
Aim – That new business space should complement and enhance those businesses already in the local area.
Poäng: 2 (Good). För att få ett poäng måste pågående verksamheter i olika företag kartläggas. Det krävs även en bedömning av vilka kompletteringar som behöver göras. För två poäng krävs en ”anchor tenant” med verksamhet som kompletterar pågående verksamheter i området. För tre poäng krävs en ekonomisk studie som visar att planerad service kommer att uppfylla existerande verksamheters behov.
Följande indikator är inte relevant för MediaCityUK (not applicable).
BUS5: Investeringar
Aim – To attract inward investment from businesses and organisations from outside the immediate area to increase economic well-being.
Kommer området att dra till sig investeringar?
Poäng: 3 (Best). Om tomma lokaler saknas får projektet ett poäng. Om projektet kan visa att området erbjuder något som saknas men efterfrågas tilldelas två poäng. Om alla hyresgäster är identifierade får projektet tre poäng.
BUS 7: Business Facilities
Aim – To provide space for all business types, both start up or expanding, to maintain a diverse and flexible business sector within the area, and provide for facilities for future growth.
Finns olika stora lokaler för att gynna både små nystartade företag och företag som behöver expandera, t ex företagsinkubator, flexibla lokalytor och service för småföretag?
Poäng: 3 p (Best). MedaiCityUK har fått tre poäng men de räknas inte in i totalpoängen.
Fortsättning följer…
Fortsättning på tidigare inlägg.
Det näst sista obligatoriska området som bedöms i BREEAM Communities är Näringsliv och ekonomi. Den ekonomiska aspekten av hållbar stadsutveckling är den svåraste att bedöma enligt mig. Men kan det vara så svårt att hitta självklara indikatorer? Statistiska Centralbyråns (SCB) huvudindikatorer för Hållbar produktion och konsumtion på nationell nivå är energieffektivitet och investeringar. Huvudindiktorerna för Ekonomisk utveckling är sysselsättningsgrad, offentlig skuld och tillväxt. Andra indikatorer är inflation, reallöner, arbetslöshet, arbetstimmar per person, forskning, innovationer, humankapital, vidareutbildning och företagsklimat.
Svårigheten ligger i att hitta indikatorer som lyfter ekonomin lokalt utan att ge ohållbara effekter på någon annan plats. Regionalt samarbete och hänsyn till global rättvisa finns sällan med som mått på en hållbar ekonomi. Valet av indikatorer bygger på vilken definition av hållbar utveckling man väljer och hur detta översätts till lokal nivå. För mig handlar hållbar utveckling ytterst om rättvisa, helhetssyn och deltagande. På lokal nivå handlar hållbar utveckling om att planera långsiktigt för våra behov idag och framtida behov. Planeringen måste självklart ta hänsyn till omvärlden, dvs omgivande stadsdelar och regionen. Externa köpcentrum i varje kommun är exempel på motsatsen. När stora företag flyttar från en ort till en annan ort är den ena vinnare och den andra förlorare. Och hur värderas en blomstrande lokal ekonomisk utveckling med oönskade effekter i en annan del av världen?
I nästa inlägg publicerar jag indikatorerna som BREEAM Communities valde i 2009 års version och poängen för MediaCityUK…
Fortsättning på tidigare inlägg.
RES6: Vattenresurser – Grundvatten
Aim –To ensure that any development on site does not adversely impact upon local public or private water supply through polluting aquifers or groundwater.
Om det finns ytvatten- eller grundvattentäkter på eller inom 2 km från exploateringsområdet måste förebyggande åtgärder göras för att säkra vattenkvaliteten under pågående och efter avslutad byggnation.
Poäng: 3 p (Best). För att få maxpoäng ska t ex reningsanläggningar, system för dagvattenhantering säkerställa att rent vatten återförs till marken. För två poäng krävs att exploateringen följer relevanta riktlinjer i PPG från motsvarigheten till Naturvårdsverket i Storbritannien, Environment Agency.
Följande indikatorer är inte relevanta (not applicable) för MediaCityUK:
(RES7: Material – Trävirke)
Aim –To increase the percentage of timber used in construction sourced from sustainably managed and temperate independently certified sources. Recognised accreditations include the Forest Stewardship Council Certification Scheme and Pan European Forest Certification.
Hur stor andel av trävirket i konstruktionerna kommer från en certifierad leverantör?
(RES9: Avfall – Förvaring och insamling)
Aim – To allow for storage of recyclables and composting in occupied buildings prior to collection and remove the need for frequent journeys to the local recycling facilities.
Finns lämpligt utrymme för att förvara källsorterat avfall i närheten av varje byggnad på området och som är tillgängligt för transportbilar?
(RES10: Avfall – Återanvändning av ballast)
Aim – To maximise the role played by secondary and recycled sources of aggregates in meeting the Region’s sustainable resource management requirements, for both new build and refurbishment projects.
Hur stor andel av ballastmaterialet är återvunnet material?
Poäng: 1 p.
Min kommentar: Med ballastmaterial menas sten-, grus- och krossmaterial som ingår i betong (med cement som bindemedel) eller i fyllnadsmaterial i t ex vägar och under järnvägar.
I Sverige är målet att hushålla med naturgrus och istället använda bergkross eller krossat återanvänt betongmaterial. Våra naturgrustillgångar är en indikator för de nationella miljömålen Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Samtidigt som naturgrus är en ändlig resurs och en bristvara deponeras stora mängder gruvavfall i norra Sverige. Gruvavfallet, dvs krossat bergmaterial, skulle kunna transporteras med båt till södra Sverige och fungera som ballastmaterial i betong och anläggningsarbeten.
(RES14: Förorening – Luft)
Aim – To reduce the impact of air contamination from the development (during construction and occupancy) on neighbouring areas.
Kommer bebodda närområden att drabbas av förorenad luft pga av exploateringen?
Fortsättning följer…
Jag fick anledning att kolla upp de senaste siffrorna i Energimyndighetens energistatistik som sammanställs varje år i Energiläget 2012. På Energimyndighetens hemsida finns Energiläget i siffror 2012 som Exceldokument. Tabellerna som jag hänvisar till i inlägget finns i samma dokument.
Energimyndigheten delar upp Sveriges energistatistik i total energitillförsel, omvandling, distribution och slutlig användning i Sverige. Sveriges slutliga energianvändning delas i sin tur upp i tre sektorer:
Illustration Kiran M Gerhardsson 2011
Sektorn Bostäder och service står sedan länge för runt 40 % av den totala slutliga energianvändningen på 395 TWh. År 2010 använde sektorn Bostäder och service 156 TWh. Sektorn Industri stod samma år för en nästan lika stor andel, 147 TWh (tabell 3). Under 2000-talet har industrisektorn och bostäder och service stått för ungefär lika stora andelar (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 4).
Vad ingår i sektorn Bostäder och service och hur ser fördelning ut mellan olika verksamheter?
I sektorn Bostäder och service ingår bostäder, lokaler, areella näringar och övrig service. Ca 86 % utgörs av energianvändningen i bostäder, kontor, affärslokaler och offentliga lokaler. Energin används för att värma upp rum och vatten. En del av energin går åt för att driva apparater, belysning, pumpar och fläktar. Areella näringar (5 %) omfattar jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och fiske. I Övrig service (7 %) ingår byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk. Fritidshusen står enbart för ett par procent (Energiläget 2003). Efter ett telefonsamtal med Lars Nilsson på Energimyndigheten har jag förstått att byggsektorns andel är svårmätt men ambitionen är att inkludera energiåtgången för att uppföra byggnader, dvs bränsle för drift av arbetsmaskiner, uppvärmning av byggbodar och elförbrukning på arbetsområdet. Sannolikt hamnar en del av bränsleanvändningen i byggentreprenörenas fordon och maskiner i Transportsektorn pga av mätproblematiken.
I sektorn Bostäder och service används ca 60 % för uppvärmning av ytor och tappvatten. Om man ser till total energianvändning (uppvärmning, varmvatten, hushållsel och driftel) använder småhus 40–45 TWh, flerbostadshus 35–40 TWh, och lokaler 40–45 TWh. Men frågan är hur fördelningen ser ut om man tar hänsyn till energiförlusterna, dvs åtgången av tillförd bränsleenergi som går åt i t ex kraftvärmeverk och värmeverk samt förlusterna i ledningsnäten. Förlusterna hamnar nämligen i omvandlingssektorn och distributionssektorn (Energiläget 2012, s 56). Enskilda siffor visar aldrig hela sanningen. När det gäller energistatistik är det värdefullt med statistik för både tillförd energi (primärenergi) och använd energi (köpt eller levererad energi).
Vilken sektor använder mest el?
År 2010 använde Bostäder och service 74,6 TWh och sektorn Industri använde samma år 53,4 TWh (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 8 resp 9). Fram till 1977 var det tvärtom, industrin förbrukade mer el än bostäderna. Under hela 70-talet var olja var det vanligaste energislaget för bostadsuppvärmning. Olja ersattes efterhand av el och fjärrvärme för uppvärmning. Därmed flyttades omvandlingsförlusterna från slutanvändarna. År 2010 använde 46 % av småhusen någon form av värmepump. Värmepumparna drivs med el och en hel del småhus har fortfarande direktverkande el. Andelen elvärme i bostäder var ca 20 TWh. Andelen hushållsel i bostäderna var ungefär lika stor, ca 20 TWh. Det stora antalet elvärmda småhus bidrar till en högre elanvändning och lokaler står för en stor andel driftel (fastighetsel och verksamhetsel), 34 TWh (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 7).
Nyttan med statistik i siffror
Det är lätt att bli yr av alla siffor och man kan behöva tolkningshjälp. Med jämna mellanrum är det bra med en uppdatering. Jag var nyfiken på om något har hänt med energianvändningen i sektorn Bostäder och service som totalt sett inte får öka med hänsyn till resursåtgång och klimatförändringar. Sedan 1970 har den totala temperaturkorrigerade energianvändningen inom sektorn varit nästan konstant, 147–165 TWh, trots ökningen av antalet lokaler och bostäder (Energiläget i siffror 2012, excelfil, tabell 8). Temperaturkorrigering innebär att användningen har korrigerats för klimatvariationerna, t ex milda eller stränga vintrar, för att olika år ska vara jämförbara. Men jämför man total energianvändning inklusive omvandlingsförluster har användningen ökat med drygt 30 % mellan 1970 och 2010, från 186 TWh till 244 TWh. Samma period har antalet bostäder ökat från knappt 3,2 miljoner till ca 4,5 miljoner, dvs en ökning med ca 40 %.
Hur kan den boenderelaterade energianvändningen minska?
Genom energieffektiviseringar, högre boendetäthet, elsnålare apparater, stimulans till installation av solel- och solvärmeanläggningar och energimedvetet beteende är några exempel. EU bidrar bl a med direktiven för ekodesign ((2009/125/EG) och energimärkning (2010/30/EU), byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) och förordningen om ekodesign av ljuskällor (EC No 244/2009). Utan EUs tvingande krav på att fasa ut glödlamporna hade LED aldrig tagit ett sådant utvecklingssprång och sjunkit drastiskt i pris på ett par år.
Källor:
SCB (Statistiska centralbyrån), Folk och bostadsräkningen 1970.
Energimyndigheten, Energiläget 2012. http://www.energimyndigheten.se/Statistik/Energilaget/, hämtad 2013-01-23.
Smältande istappar utanför växthuset (–5 °C i uteluften, 15 °C i växthuset och 30 °C i solfångaren)
Första vinterdagen med nästan snöfria solfångare! En molnfri och solig vinterdag som idag går temperaturen upp till 30 °C i solfångaren trots att det är runt –5 °C i uteluften. Men eftersom tanken var fulladdad sedan morgonbrasan har vi ingen glädje av solvärmen som produceras i solfångaren. Aktivt solvärmetillskott kommer tidigast i februari när temperaturen i solfångaren är kring 40 °C.
Det har gått en månad sedan vintersolståndet när solvinkeln var ca 11 grader mitt på dagen. Idag 20 januari står solen högre, 14 grader i förhållande till horisontalplanet. Vintersolen lyckades få upp temperaturen i växthuset till +15 °C. Snart är det möjligt att sitta i växthuset någon timme mitt på dagen och njuta av medelhavstemperaturer.
Fortsättning på tidigare inlägg.
Turen har kommit till området Resurser (Resources) i poängsammanställningen för den första miljöklassade stadsdelen MediaCityUK som bedömts enligt BREEAM Communities. Därefter återstår endast Näringsliv (Business) och Byggnader (Buildings).
RES1: Material – Låg miljöbelastning
Aim – To increase the volume of low environmental impact materials used during the construction of developments.
Hur stor andel av byggmaterialen som används på allmän mark och i infrastrukturen ger låg miljöbelastning?
Poäng: 0 p. Ett poäng ges till projekt där 40–60 % av materialen har fått A+ till B-klassade enligt Green Guide to Specification och om återvunna material används i avsevärd omfattning. Två poäng ges till projekt om 60–80 % av materialen är A+ till B-klassade. Tre poäng ges till projekt där > 80 % av materialen är A+ till B-klassade och om 80 % av trävirket kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk samt att 100 % av trävirket är kommer från lagligt avverkad skog.
Min kommentar: Sunda Hus och Byggmiljöguiden är svenska motsvarigheter till Storbritanniens Green Guide. Men deras tjänster kostar förstås. Egnahemsbyggare, småföretagare m fl kan använda sig av kostnadsfria databaser som t ex Folksams byggmiljöguide, Svanen och BASTAonline. I BASTA-registret är varorna inte klassade men väljer man byggvaror som klarar deras kriterier undviker man farliga ämnen som finns upptagna på Kemikalieinspektionens lista över utfasningsämnen.
Vårt hus, Villa trift 3.0, på om omslaget till Folksams Byggmiljöguide 2012
RES5: Vattenresurser – Planeringsstrategi
Aim – To develop a sustainable water efficiency strategy at a masterplanning level for the whole site.
Hur kommer området att tillgodose behovet av färskvatten?
Poäng: 1 p (Minimum). För ett poäng ska det finnas dokumenterat tillräcklig vattentillgång. Två poäng ges till områden där vattenbehovet minimeras och med regnvatteninsamling för återanvändning på plats. Projekt som utöver detta återanvänder gråvatten får tre poäng.
Mina kommentarer: Gråvatten är avloppsvatten från bad, disk och tvätt (BDT-vatten). I svenska kommunala avloppsystem blandas BDT-vatten med avloppsvatten från toaletten. Det är lättare att rena BDT-vatten om det är separerat från avloppsvattnet från toaletten. I småskaliga avloppssystem förekommer lösningar med återanvänt BDT-vatten som spolvatten och tvättvatten. Före jul var jag på invigningen av framtidens tvättstuga i MKBs flerbostadshus i Augustenborg. Området är från 50-talet och har underdimensionerade spillvattenledningar. Precis utanför tvättstugans fönster har MKB anlagt en lokal biologisk reningsanläggning där vattnet renas innan det rinner ut i det öppna dagvattensystemet.
Regnvatteninsamling är betydligt vanligare i länder med brist på färskvatten, t ex Tyskland. I Sverige har vi gott om vatten vilket inte ger samma incitiament till att hushålla med vatten. Motivet till våra sparblandare är framför allt att hushålla med energin som går åt för att värma tappvatten. Men å andra sidan kostar det att rena och transportera vatten. Lund får i huvudsak sitt vatten ända från Bolmen i Småland medan andra kommuner får sitt färskvatten från grundvattnet. Med en växande befolkning ökat vattenbehovet. För att komplicera bilden finns det vattentekniker och ekologer som menar att våra spillvattensystem mår bäst av ordentliga genomsköljningar. Men vem ifrågasätter snålspolande toaletter? Och hur gör man med genomspolningen i länder med vattenbrist och återkommande vattenransonering sommartid?
I nästa inlägg kommer mer om vatten och jag avslutar området Resurser med några indikatorer som vanligtvis bedöms i BREEAM Communities men som inte är relevanta för MediaCityUK.
Träffade en representant för Tarkett idag som överlämnade golvprover. Ska föreskriva PVC-matta i ett pågående projekt och då vill jag naturligtvis välja ett ftalatfritt alternativ. Ftalater är mjukgörare som tillverkas av olja och behövs för att göra plasten formbar när den t ex ska vikas upp på väggen i golvvinkeln. Men mjukgörare kan även tillverkas av vegetabiliska råvaror. Jag har tidigare skrivit om Altros plastgolv för våtrum med mjukgörare av majsstärkelse och krossade olivkärnor för halkdämpningen. Under 2012 övergick även Tarkett till att producera plastmattor utan ftalater. Fick höra idag att Tarketts ersättningsmjukgörare i kollektionen iQ Natural tillverkas av ricinolja. De övriga homogena plastgolven innehåller oljebaserade mjukgörare där ftalaterna ”tvättats” bort. iQ Natural kostar ca ca 10-12 % mer än de andra iQ-produkterna. Tarketts samtliga homogena platsgolvsprodukter tillverkas i Ronneby.
Forbo tillverkar också PVC-golv men tillhandahåller ingen information om ftalater när man söker på hemsidan. Får väl ringa för en statusuppdatering. Något måste ju ha hänt sedan vi uppförde vårt hus, Villa Trift 3.0, våren 2010 med Forza från Forbo i badrummen. Vid den tiden fanns inga ftalatfria svenskproducerade alternativ för våtrum som det gör idag.
kirans blogg 