Att trava 6 m3 askved (stjälpt mått) och flytta 1 m3 flis till odlingarna tog ca 5 mantimmar
Åtta av nio chiliplantor har klarat sig och verkar trivas i de omplanterade krukorna. På dagarna är de i växthuset
Heta bränslen
Lämna en kommentar
Sunda bostäder i täta städer
Det är ingen lätt sak för familjer med spädbarn att välja en hälsosam bostad. Nybyggda eller nyrenoverade hus är normalt ingen lämplig boendemiljö för spädbarn. Luftvägarna är inte färdigutvecklade vilket bland annat gör dem känsligare för emissioner än vuxna. Det kan ta upp till två år för ämnen som avges från byggmaterial att klinga av till acceptabla nivåer. Ofta står ett småhus högt upp på önskelistan för en nybliven familj. Men 38 % av småhusen i det befintliga byggnadsbeståndet har fuktskador som kan påverka innemiljön enligt Boverkets rikstäckande undersökning BETSI.
Är en äldre lägenhet i ett flerbostadshus ett bättre alternativ? Ofta är äldre flerbostadshus centralt lokaliserade nära trafikerade vägar. Enligt ny forskning kan barn som utsätts för trafikrelaterade luftföroreningar under det första levnadsåret få besvär med luftvägarna upp till åtta års ålder. Mycket tyder på långvariga effekter ända upp till 12 års ålder. Ett gammalt flerbostadshus i en småort på landet är kanske ett bra alternativ. Men segregering av småbarnsfamiljer är knappast förenlig med idén om den hållbara blandstaden. (Det finns förstås möjlighet som aktiv konsument att ställa krav på sundare nya bostäder med lågemitterande byggmaterial och inredning). Läs hela inlägget på Hållbar stad
Sol i tanken
Läste precis väderstatistiken för mars. Lund som normalt har 105 soltimmar i mars hade i år 200 soltimmar! Normal solskenstid i Lund är ca 1700 timmar på ett år. Men medeltemperaturen i Skåne var 2–3 grader lägre än normalt, –1,2 °C i Lund. Högsta marstemperatur i Lund var +12,7 °C och lägsta var –12, °C.
Med solrekord i mars borde solfångaren ha laddat mer än förra året 2012. Kollade loggboken med månadsstatistik som är inne på det tredje boendeåret. I mars 2012 uppgick antalet laddningstimmar till 104 och i mars 2013 laddade solen tanken totalt 98 timmar. Det borde varit betydligt mer. Men laddningstiden påverkas dels av solinstrålningen och av temperaturen i botten av tanken. När temperaturen i solfångaren är 8 grader högre än temperaturen i botten av tanken startar solkretsens cirkulationspump för att flytta värme från taket ner till tanken i tvättstugan. Flera dagar i mars när dygnsmedeltemperaturen var under noll grader eldade vi i den vattenmantlade kaminen både morgon och kväll. Är tanken full med 60–70 gradigt varmvatten finns det inget utrymme kvar för solen att värma eftersom temperaturen i solfångaren inte blir högre än drygt 60 °C i mars.
Hade vi haft solceller på taket hade solelproduktionen direkt speglat antalet soltimmar som i Bengts solelanläggning i Gäddeholm. Men den generösa marssolen gav i alla fall fantastiskt många vistelsetimmar i växthuset och solvärme genom de södervända fönstren.
Figuren visar solinstrålningen i alla väderstreck vid sommarsolståndet och vintersolståndet. Solskenstid är den tid när den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2
Tvätta snålt och torka smart
Kläder av merinoull behöver inte tvättas så ofta pga ullens förmåga att neutralisera dofter. Vädring räcker långt
I helgen uppgraderades vår smarta torkställning med nya hållare av stål istället för plast. Infästningarna av stål tål belastningen av våta skjortor mycket bättre än föregångaren av plast. Torkställningen är föredömligt flexibel med sina fällbara hängpinnar. En annan fördel är att den är rullbar så att tvättstugan blir extra lättstädad. Tack vare de stora hjulen är det inga problem att rulla torkställningen till växthuset eller uteplatsen för att soltorka tvätten. (Men en enkel lina mellan pergolastolparna och några permanenta krokar är ändå överlägsna när tvätten ska torka utomhus.) Tillverkaren Knycer tar dessutom ansvar för sina produkter och kan leverera reservdelar till skillnad från t ex IKEA som jag skrivit om i tidigare inlägg.
Inför husbygget för tre år sedan övervägde jag andra billigare alternativ till DryRack från Knycer. Men alternativen var antingen för klena i konstruktionen eller för skrymmande. De gick å andra sidan att packa ner. Vår torkställning är knappt 60 cm bred och 184 cm hög. Dagens modell är något lägre. Hänglängden är 17,5 meter och det räcker för vårt hushåll på fem personer. Den är lämpligt placerad intill ackumulatortanken där tvätten torkar snabbt av spillvärmen. Acktanken är isolerad men inte mer än ca 50 mm på sidorna och det dubbla på toppen.
När vår husmodell Villa Trift 3.0 planerades 2009 var yteffektivitet och flexibilitet några av utgångspunkterna. Måtten på utrustningen blev avgörande för olika köpbeslut och produktval. Köpkriterierna påverkades även av systemlösningen. Allting hänger ju ihop. Vill man undvika torktumling och istället låta tvätten självtorka är det smart om tvätten är så torr som möjligt när den plockas ut från tvättmaskinen. Därför föll valet på en A-klassad energisnål och vattensnål tvättmaskin med högt centrifugeringsvarvtal, 1400–400 varv per minut. Energiåtgången är 1,02 kWh och vattenåtgången 47 liter per tvätt med fylld maskin i 60 grader. Idag förbrukar de bästa tvättmaskinerna 30 % mindre el än de A-märkta (A+++). Tvättiden är också värd att uppmärksamma eftersom långa tvättider sliter mer på kläderna. I vår tvättmaskin är 6 kg bomullstvätt i 60 grader färdig efter 2 tim och 15 min. Bredvid tvättmaskinen står en C-klassad torktumlare som knappt används.
Tvättstugan (2,6 x 2,4 m) i Villa Trift 3.0 är ett mångfunktionellt rum med dagsljus. Den fungerar som seniorentré, förvaringsutrymme, teknikrum, tvättstuga och luftsluss tack vare bl a generös rumshöjd, kompakt teknisk utrustning och ett vägghängt ventilationsaggregat som frigör golvyta. För mig är det ett stort plusvärde i ett resurssnålt boende att kunna hänga tvätt, läsa av mätare, se solen ladda tanken, byta filter och packa ner julsaker i plastbackarna vid taket i samma rum. Men smart planering räcker inte. Ett liv med färre prylar är den viktigaste förutsättningen för downsizing eller frivillig enkelhet.
A Demitarian Diet
I tidigare inlägg har jag tagit upp några urbana nyord. Ett annat nyord lyftes fram på SCARPs avslutande konferens 14-15 mars 2013 om frisk luft som arrangerades av Naturvårdsverket. Konferensen handlade om hur luftföroreningarna påverkar hälsa och ekosystem, om luften har blivit bättre och betydelsen av det internationella luftvårdsarbetet.
Mark Sutton från Storbritannien var en av inledningstalarna. Han är specialist på kvävets kretslopp och luftförorenande kvävedioxider. År 2009 introducerade han tillsammans med 239 andra personer den demitariska dieten som går ut på att halvera köttinnehållet på tallriken för miljön och hälsans skull. Av all tillförd näring för boskapsuppfödning kommer bara 20 % vidare till oss slutkonsumenter. Boskap äter vegetabilier som gödslas med handelsgödsel. Marken övergöds och överflödig näring hamnar till slut i vattendragen. Det finns flera skäl till att vår mat inte behöver ta omvägen via djuren: köttproduktionen bidrar till klimatförändringar (energikrävande handelsgödsel, avskogning för att skapa mer jordbruksmark, konkurrens om mark för mat och biobränslen), global rättvisa och effektivare matförsörjning (resurserna räcker till fler om kosten till större del baseras på vegetabilier, runt 85 % av jordbruksgrödorna går till boskapsskötsel) och kroppen lär må bra av mycket grönsaker och frukt. Kostvanor med för mycket rött kött påverkar dessutom hälsan eftersom nedbrytningen av ämnet karnitin i rött kött ökar fettinlagringen i blodkärlen.
Härligt att det dyker upp alternativ för halvvegetarianer som jag som inte kan ta steget fullt ut. Jag har till exempel svårt att avstå från sommarens grillade röda kött. Normalt föredrar jag att tillaga fågel, fisk, vilt och vegetariskt. Ett annat uttryck är flexitarian som har funnits ungefär lika länge som demitarian. En flexitarian är en vegetarian som emellanåt tillåter sig annat än vegetarisk kost.
Låter det som en jobbig uppoffring att minska överkonsumtionen av kött? Enligt Kenneth Hermele behöver vi inte ens halvera köttkonsumtionen. Det räcker med att skära bort en tredjedel för att dagens åkermark och betesmark ska kunna föda jordens framtida befolkning med 10 miljarder människor.
Fördelningen på utsläppskällorna av koldioxid i ett genomsnittligt svenskt hushåll
Barfota i sommarlinne
Före eftermiddagens solbad i växthuset hade jag turen att stöta ihop med biologen Anna Persson efter morgonyogan på Gerdahallen. Anna är expert på humlor och solitära vildbin. Jag berättade om mitt egenmonterade vildbihotell som jag har bloggat om i tidigare inlägg. Fick chans att ställa frågan om det verkligen är lämpligt att rörpaketet bara monteras hängande i ett snöre i vår vindutsatta trädgård. Rören är dessutom svåra att snöra tillräckligt hårt. Vildbin vill väl också ha en stabil bostad? Anna förklarade att det är bara buntband eller silvertejp som fungerar om det ska bli riktigt stadigt och vänd gärna ingången mot sydväst eftersom solitära vildbina föredrar ingången vänd mot morgonsolen.
Istället för silvertejp blev det aluminiumtejp. Hade en rulle över från vintern 2010 när vi kondensisolerade utelufts- och avluftskanalen i tvättstugan vintern och isolerade kaminen. Att hitta en plats i rätt väderstreck och gärna synlig från huset var inte lätt. Man vill ju gärna uppleva resultatet av sina wild-life insatser. Nu sitter den i alla fall instoppad i planket utanför växthuset i ögonhöjd och jag hoppas få höra surrande vildbin senare i vår när de samlar pollen till larverna i bamburören.
Klockan är snart 17.30 och temperaturen i växthuset börjar sjunka så smått från ca 24 grader till 20 grader. Utomhus är det två plusgrader. Chiliplantorna är omskolade till större krukor med näringsrik U-jord. Nu borde tillväxten ta fart. Hade planerat förkultivera lite fler grönsaker men de stora säckarna med planteringsjord på plantskolan var fortfarande frusna.
Efter 5 timmar i växthuset är det dags att ta med krukorna med chili in i huset och byta från sommarlinne till långärmat. Enligt väderprognosen ska nattemperaturen sjunka till 10 minusgrader.
En vit vårdagjämning
Tittar ut genom fönstret på snötäcket och plogbilen som skrapat vägbanan på Storekrok. Vem kan tro att det är vårdagjämning idag? Solen lär inte visa sig under dagen men det finns ändå anledning att kontrollera solvinkeln i gratisverktyget SunAngle calculator som jag gör med jämna mellanrum. Solens vinkel är helt nödvändig att känna till för en arkitekt. Solen och vinkeln på solinstrålningen ska självklart redovisas i de tidiga sektionerna när byggnaden utformas. Moderna digitala tredimensionella ritverktyg kan säkert visa solvinkeln men den måste finnas med i de tidiga handritade skisserna för att man som arkitekt ska kunna planera dagsljuset och behovet av eventuella solskydd på sommaren.
Jag har matat in positionen för Villa Trift 3.0 i SunAngle calculator. Man behöver veta breddgraden och mata in datum och tid (se utförliga instruktioner i tidigare inlägg) och vips så räknar kalkylatorn ut solvinkeln (altitude angle), soluppgång och solnedgång. På vårdagjämningen 20 mars 2013 är solvinkeln 34,21 grader på Skördevägen i Lund. Vid sommarsolståndet när solen står som högst är vinkel 57,68 grader. Idag gick solen upp kl 06.08 och den går ner kl 18.20.
Gröna urbana nyord
Vildbihotell – även kallad bibatteri. Funderade redan för ett år sedan på att såga till bamburör enligt instruktionerna på Natur och Trädgårds hemsida. Men att såga bamburör med fogsvans funkade inte alls. På förra veckans HUT Skånes seminarium om urban biologisk mångfald hade Per Bengtsson från Naturskyddsföreningens rikskansli i Stockholm med sig tillsågade 20 cm långa bamburör. Ingångshålen behöver vara 3–13 mm i diameter. Varje rör är som en enrumslägenhet och senare i vår kommer solitära vildbin att lägga ägg och matpaket i rören. Vildbin är indelade i humlor och solitära vildbin. Humlor är sociala samhällsbyggare precis som tambin/honumgsbin. Solitära vildbin sticks inte eftersom de inte har en stor koloni att försvara. Kratsa ur lite av märgen i ingångshålet, resten fixar vildbina själva. Häng upp vildbihotellet i ett soligt läge.
Kreotop – konstgjorda biotoper (naturmiljöer) för att öka den biologiska mångfalden. I vindkraftsparker anläggs t ex sandhögar, skuggiga gropar där regnvatten kan samlas eller buskage med bärbuskar för att ge skydd, föda och övervintringsmöjlighet för djur och insekter.
Sociotopkartering – ett verktyg för att kartlägga hur människor använder och upplever platser i staden, t ex parker. Inte ett helt nytt ord men ett bra verktyg som förtjänar att lyftas fram i diskussionen om förtätning och grönska.
Vildbihotell, kreotoper och frisk luft
Har spännande seminarium och konferens framför mig. HUT Skåne arrangerar ett seminarium om urban biologisk mångfald. Vad är t ex kreotoper och talkoo? Jag får veta senare idag och återkommer med svaret på bloggen.
Naturvårdsverket avslutar forskningsprogrammet SCARP med en konferens i Stockholm om Frisk luft. Två internationella experter kommer från Storbritannien och Tyskland och berättar om kväve och luftföroreningarnas effekter. Andra föredrag tar upp intressanta ämnen som sot och partiklar, hälsoeffekter från vedeldning samt EU:s nya luftpolicy. Nu gäller det bara att förbereda ett batteri av luftmiljöfrågor när så många experter finns samlade på ett ställe.
MediaCityUK – BREEAM Communites (38)
Fortsättning på tidigare inlägg.
Är äntligen klar med översikt över de olika kriterieversionerna av BREEAM Communities (se nedan). Av tabellen framgår vilka kontrollpunkter och kategorier som har utgått och vilka som har lagts till. De två första versionerna är ganska likartade med en indelning i samma kategorier. Antalet kontrollpunkter är däremot betydligt fler i den andra versionen. Den senaste versionen visar en tydlig ambition att förenkla systemet eftersom antalet kategorier har minskat från åtta till fem och antalet kontrollpunkter har minskat från 62 till 40 st. Jag har inte jämfört kriterierna för alla kontrollpunkter men har noterat att en del har blivt mätbara och möjliga att följa upp, t ex vattenkonsumtion i version 2011. Målet är 80 liter vattenanvändning per person och dygn för att uppnå hösta betyg. Ett krav som är enkelt att verifiera i stil med energianvändning. Men tyvärr är verifiering av faktisk energianvändning som i Sverige inget krav i BREEAM Communities.
Strukturen har blivit mer logisk för varje version. En annan förtjänst i den senaste versionen är att sociala hälsoaspekter lyfts fram. Upplägget är dessutom mer anpassat till planeringsprocessen i tre obligatoriska bedömningssteg och antalet indikatorer är färre. I steg ett fastställs principerna för utvecklingsområdet, i steg två utformas planen och i steg tre utformas byggnader, platser, stråk och markplanering i detalj. Tanken är att en fastighetsutvecklare kan certifiera stadsdelen de första två stegen. Nya fastighetsägare som därefter köper mark i området kan gå vidare med certifiering av steg tre, dvs det mer detaljerade skedet när byggnaderna utformas. I den senaste versionen är alla indikatorer i steg 1 obligatoriska och GO 02 (Consultation and engagement) i steg två.
Några kategorier i den senaste version av BREEAM Communities har fått bättre namn som anger en önskad riktning, te x Governance och Social and economic wellbeing. Övriga kategorier är som tidigare mer neutrala och anger snarare miljöaspekter än vägledande principer för hållbar stadsutveckling. De nya kategorierna har vissa likheter med kategorierna i Green Star Communities i Australien:
Governance, Design, Liveability, Economic Prosperity, Environment, Innovation. Antalet kontrollpunkter i Green Star är 38 st.Försökte ladda hem en teknisk manual men blev otroligt besviken eftersom de kostar! Medlemmar i Australiens Green Building Council får förstås rabatt. Hoppas att Green Building Council i Sverige (SGBC) håller fast vid sin ursprungliga inriktning och inte hamnar i ett läge där miljöklassning bara handlar om försäljning av gröna lukrativa tjänster utan transparens.
| Utvecklingen av BREEAM Communities från 2009–2012 | ||
| Version 2012 (Steg 1, 2, 3) | Version 2011 | Version 2009 (MediaCityUK) |
| Governance | Climate and Energy | Climate and Energy |
| GO 01: Consultation plan (1) | CE1: Flood Risk Assessment (Location) | CE1: Water Management – Flood Risk Assessment (Location) |
| GO 02: Consultation and engagement (2) | CE2: Surface Water Runoff | CE2: Water Management – Rainwater (SUDS) |
| GO 03: Design review (2) | CE3: Rainwater SUDS | CE3: Design – Heat Island |
| GO 04: Community management of facilities (3) |
CE4: Heat Island | CE4: Energy – Efficiency |
| CE5: Energy Efficiency | CE8: Infrastructure – Services | |
| Social and economic wellbeing | CE6: Onsite Renewable(s) | CE9: Water Management – Consumption |
| SE 01: Economic impact (1) | CE7: Future Renewable(s) | CE10: Water Management – Flood Control |
| SE 02: Local demographic survey (1) | CE8: Services | CE11: Water Management – Sustainable Urban Drainage |
| SE 03: Flood Risk Assessment (1) | CE9: Water Consumption | CE12: Design – Renewables |
| SE 04: Noise pollution (1) | CE10: Design Weather Resilience | CE14: Energy – Sustainable Heating |
| SE 05: Housing provision (2) | CE11: Sub/smart Metering | CE16: Energy – Management & Information |
| SE 06: Delivery of services, facilities and amenities (2) | ||
| SE 07: Public realm (2) | Resources | Resources |
| SE 08: Microclimate (2) | RES1: Low Impact | RES1: Materials – Low Impact |
| SE 09: Utilities (2) | RES2: Locally Sourced Materials | RES5: Water Resources – Masterplanning Strategy |
| SE 10: Adapting to climate change (2) | RES3: Road Construction | RES6: Water Resources – Groundwater |
| SE 11: Green infrastructure (2) | RES4: Composting | RES7: Materials – Timber |
| SE 12: Local parking (2) | RES5: Groundwater | RES9: Waste – Storage & Collection |
| SE 13: Flood risk management (2) | RES6: Land Remediation | RES10: Waste – Aggregate Reuse |
| RES14: Pollution – Air | ||
| SE 14: Local vernacular (3) | ||
| SE 15: Inclusive Design (3) | Place Shaping | Place Shaping |
| SE 16: Light pollution (3) | PS1: Sequential Approach | PS1: Efficient Use of Land – Sequential Approach |
| SE 17: Labour and skills (3) | PS2: Land Reuse | PS2: Design Process –Landscaping |
| PS3: Building Reuse | PS3: Open Space – Green | |
| Resources and energy | PS4: Landscaping | PS7: Mix of Use – Secure by Design |
| RE 01: Energy strategy (1) | PS5: Design and Access | PS8: Form of Development – Active Frontages |
| RE 02: Existing buildings and infrastructure (1) | PS6: Green Areas | PS11: Efficient Use of Land – Land Reuse |
| RE 03: Water strategy (1) | PS7: Local Demographics | PS12: Efficient Use of Land – Building Reuse |
| RE 04 – Sustainable buildings (3) | PS8: Affordable Housing | PS13: Open Space – Play |
| RE 05 – Low impact materials (3) | PS9: Secure by Design | PS17: Form of Development – Connectivity |
| RE 06 – Resource efficiency (3) | PS10: Active Frontages | PS18: Form of Development – Pedestrian Movement |
| RE 07 – Transport carbon emissions (3) | PS11: Defensible Spaces | PS19: Form of Development – Neighbourhood Identity |
| PS12: Local Vernacular | PS20: Form of Development – Local Character | |
| Land use and ecology | PS13: Security Lightning | |
| LE 0: Ecology strategy (1) | PS14: Form of Development | |
| LE 02: Land use (1) | PS15: Form of Development –Pedestrian Movement | |
| LE 03: Water pollution (2) | ||
| LE 04: Enhancement of ecological value (2) | Transport & Movement | Transport |
| LE 05: Landscape (2) | TRA1: Location/Capacity | TRA4: Public Transport – Local Amenity |
| LE 06: Rainwater harvesting (3) | TRA2: Availability/Frequency | TRA5: Cycling – Network (Zones / Routes) |
| TRA3: Facilities | TRA6: Cycling – Facilities | |
| Transport and movement | TRA4: Local Amenities | TRA7: Car Parking – Flexible Use |
| TM 01: Transport assessment (1) | TRA5: Networks | TRA8: Car Parking – Local Requirements |
| TM 02: Safe and appealing streets (2) | TRA6: Facilities | TRA10: Public Transport – Home Zones |
| TM 03: Cycling network (2) | TRA7: Car Clubs | TRA11: Traffic – Transport Impact Assessment |
| TM 04: Access to public transport (2) | TRA8: Flexible Parking | TRA12: Public Transport – Workplace Travel Plan |
| TM 05: Cycling facilities (3) | TRA9: Local Parking | TRA13: – |
| TM 06: Public transport facilities (3) | TRA10: Home Zones | |
| TRA11: Transport Assessment | ||
| TRA12: Electrical Vehicle Charging Points | ||
| TRA13: Transport Impacts | ||
| TRA14: Commercial LGV Plan | ||
| Community | Community | |
| COM1: Inclusive Design | COM1: Inclusive Communities – Design | |
| COM2: Consultation | COM2: Inclusive Communities – Consultation | |
| COM3: Development User Guide | COM4: Ownership – Operation & Management | |
| COM4: Management and Operation | COM5: Inclusive Design | |
| Ecology and Biodiversity | Ecology | |
| ECO1: Ecological Survey | EC1: Ecological Survey | |
| ECO2: Biodiversity Action Plan | EC2: Biodiversity Action Plan | |
| ECO3: Native Flora | EC3: Native Flora | |
| ECO4: Wildlife Corridors | EC4: Wildlife Corridors | |
| Business and Economy | Business | |
| BUS1: Business Priority Sectors | BUS1: Business Sectors | |
| BUS2: Labour and Skills | BUS3: Employment | |
| BUS3: Employment | BUS4: New Business | |
| BUS4: New Business | BUS5: Investment | |
| BUS5: Investment | BUS7: Business Facilities | |
| Buildings | Buildings | |
| BLD1: Domestic | BLD1: Domestic | |
| BLD2: Non-Domestic | BLD2: Non-Domestic | |
| BLD3: Building Refurbishment | ||
| Innovation | Innovation | Innovation |
