Fortsättning på tidigare inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.

9. Skatepark 2011
Nordarch och Bisgaard Landskap. En skatebana på 4 500 m2.

Mina intryck: Öppet, ljust och aktivt. Måste vara svår att motstå med ett par inlines på fötterna. Men som vanligt mest utnyttjad av killar. En klättervägg hade förmodligen lockat fler tjejer. Missade att kolla om här fanns något inslag som breddar aktiviteterna. Skateparken i Faelledsparken är verkligen motsatsen till undanskymda aktivitetshörnor dolda bakom grönska eller stängsel.
Bild-350Bild-346

10. Rigshospitalet 1960-talet och 2017
3XN, Aarhus Arkitekterne, Nickl & Partner Architecten har gemensamt ritat tillbyggnaden, den norra flygeln. Bygget är beräknat att pågå till 2017.

Det blir en kort paus i gåturen i Nörrebro/Österbro. Just nu händer mycket i odlingsträdgården.

Bild-349
Den första chiliblomman 12 veckor efter sådd. Att odla chili kräver tålamod men belöningen är het

Bild-348
I söndags planterades fänkål och Pak Choi ut i odlingslådorna. Dagen efter kom ca 6 mm regn som på beställning

Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.

7. Green Lighthouse 2009
Christensen & Co Arkitekter. Administration och studentservice. Första offentliga klimatneutrala byggnaden som uppfördes inför COP 15. Solenergi lagras under byggnaden, naturlig ventilation genom automatiskt styrda fönster och takfönster, automatiskt styrda utanpåliggande solskydd

Mina intryck: Alltid kul att se byggnader med höga miljöambitioner! Huset är solorienterat, volymeffektivt och utformat med hänsyn till naturliga termiska krafter (dvs självdragsventilation). Enligt beskrivningen ska mittendelen av den cylinderformade byggnaden fungera som ett ventilationsschakt. Vi fick se de automatiska utvändiga solskydden i drift. Funderade på om fasadens glasfiberskivor går att återvinna. Blev nyligen uppmärksam på att vingarna på vindkraftverken inte går att återvinna eftersom glaset inte kan separeras från plasten. SYSAV är inte intresserad av att elda glas.

Bild-345

8. Center for Kraeft och Sundhed 2011
Nord Architects. Rehabilitering för cancersjuka patienter.

Mina intryck: Stilrent och återhållsamt med tjusig taksiluett. Byggnaden ser inte ut som ett traditionellt sjukhem. Byggnadsdesignen ger ett fint tillskott till gaturummet och de ljusa plåtfasaderna lyser upp gatan.

Bild-343

Bild-344
Knivskarpa möten i hörnor och vid fönster utan fönsterbleck, täckplåtar, krönbeslag och hängskivor på gavelspetsarna. Ingen takavvattning synlig från gatan

Fortsättning på föregående inlägg. Länk till gåturen utlagd på Google Maps.

4. Superkilen 2012
Design BIG. Områdesförnyelse med hjälp av lokalinvånarna (57 olika kulturella bakgrunder!), aktivitetsyta och samlande urbant parkstråk i Yttre Nörrebro mellan Nörrebrogade och Tagensvej. Superkilen startar ca 3 km från Torvehallarna.

Mina intryck: En förnyad vital del av Nörrebro! Stråket verkar fungera precis som det var tänkt: samlande, aktivt och engagerande. Superkul med alla gatumöbler och detaljer från olika delar av Europa.
Bild-339
Bild-338
Förklaringen till det som kan upplevas som rödstick i bilderna är den röda markbeläggningen
Bild-340
Invånarnas 57 olika kulturella bakgrunder speglas av gatumöbler och inventarier från olika delar av världen
5. BaNanna Park 2010
Nord Arkitekter. Områdesförnyelse och lokalt engagemang. En del i Nörrebros grönytesatsning.

Vi avvek från rutten och hoppade tyvärr över BaNanna Park för att hålla tidplanen. Ångrar det nu men det blir fler tillfällen.
6. Industrikollegiet 2004
Lundgaard & Tranberg Arkitektfirma. Studentboende, 95 rum och 6 vån. Rörliga utvändiga solskydd, rått och industriellt formspråk.
Mina intryck: Svårt att säga något utan att se byggnaden invändigt. Men gillar de rörliga solskydden som gör fasaden mindre enformig och som förbättrar den termiska komforten sommartid. Studenthus med likadana smårum kan ofta ge intryck av kontor mer än bostäder. Hade vi haft mer tid än 10 minuter vid varje ställe skulle jag gärna ställt ett par frågor till någon av studenterna. Räcker de skjutbara utvändiga partierna som solskydd? Hur fungerar de gemensamma ytorna på varje våningsplan vid trapphusen? Industrikollegiet är i storleksordningen lika stort som ett annat studenthus i Trondheim som jag skrivit om tidigare. Byggnaderna har helt olika karaktär och formspråk men studenterna delar gemensamma kök.
Bild-341
Bild-342

Bild-332

Här är länken till förra helgens stadsvandring omgjord till virtuell stadsvandring på Google Maps.

Gåturen är 1,5 mil lång och innehåller 20 hållpunkter med nya byggnader och urbana aktivitetsytor. Turen  tog ca sex timmar med 40 minuters fikapaus i Österbro. Till min hjälp vid planeringen hade jag fantastiska Copenhagen X. Gåturen genomfördes 4 maj 2013 i strålande sol med sommartemperatur. Arbetet med att lägga ut den sista etappen pågår. Personligen hade jag störst behållning av de första två etapperna. Nedan hittar ni gåturen dokumenterad i bild. Numren hänvisar till hållpunkterna på Google Maps och årtalen anger det år när byggnaden eller anläggningen färdigställdes .

1. Torvehallarna 2011
Turen utgick från Torvehallarna  på Israels plads. Moderna uppglasade saluhallar med alla möjliga läckerheter, både take-away och mat på stället. På den sydliga delen av Israels plads ska den tidigare markparkeringen ge plats för en stor urban uppehållsyta. 

2. Guldberg Byplads 2011
Nord Architects Copenhagen. Områdesförnyelse, 3-i-ett: stadsdelstorg, offentlig lekplats och skolgård.

Mina intryck: Äntligen en inbjudande skolgård, synlig från gatan och integrerad i staden, en trygg och trivsam plats både under och efter skoltid.

Bild-335
Utsikt från den nybyggda takterrassen med trappa och rutschkana för snabbare nedfärd
Bild-336
Bild-337
Det är första gången jag har sett gungor uppförda i direkt anslutning till trottoaren. Stiliga rostbruna fasader med rosttrögt stål eller cortenstål som det populärt kallas (cortenstål är egentligen ett varumärke)

3. Nörrebroparken
Här blev de inga foton eftersom större delen var inhägnad av byggplank. Ombyggnad pågår pga Metrons nya ringlinje. 

Bild-333

Pak choi och fänkålsplantorna är färdiga för utplantering men först måste de härdas, dvs vänja sig vid vind och UV-strålning. Förra året var jag alldeles för ivrig och härdade squash mm redan 19 april när vårvinden fortfarande var stark och byig. Låg utomhustemperatur är inte lika allvarligt som för mycket vind. I år är temperaturen ca 22 grader och vinden måttlig. Till helgen är de nog redo för utplantering och nya frön kan sås i kärlen.

Bild-331

Helgens 1½-milavandring i Nörrebro och Österbros kvarter var en fullpoängare. Gåturen startade vid Torvehallarna på Israels plads mitt på dagen i strålande sol och sommarvärme. Arktiekturvandringen planerades med hjälp av Copenhagen X som regelbundet uppdaterar sin webbplats med pågående planer och genomförda byggprojekt i Köpenhamnsområdet. Turen pågick i drygt sex timmar med ca 20 hållpunkter, bland annat Superkilen och FN-huset. Den stora behållningen var de nyanlagda urbana aktivitetsytorna. I kommande inlägg publicerar jag turens sträckning och hållpunkter med foton, kartor och korta kommentarer.

För den som tar in på hotell i Nörrebro rekommenderas en morgonrunda runt Sjöarna (6 350 m).

Bild-329

Under förra veckans vårbruk var höjdpunkten att tömma ena behållaren på vår första egentillverkade kompostjord. I botten av komposten fanns fullt av strävsamma daggmaskar och tusenfotingar som tuggat i sig löv, gräsklipp och ogräsrens i ungefär tre år. När komposten gick i vila var behållaren full till bredden av döda växtdelar.  Efter fullständig nedbrytning återstod en lös och mullrik jord (ung 1/5-del av den ursprungliga volymen).

Bild-328

Precis intill komposten har en vedstack stått i två år. Den sista veden förbrukades i mars och kvar fanns ca 3 m2 blottad jord och dött gräs. En helt perfekt plats för en upphöjd markbädd av kompostjord, 1,8 x 1,8 m. I den här hörnan av tomten finns nämligen bara tung kompakt och svårarbetad lerjord. I år sätter vi potatis men nästa år växer här kanske solrosor, lin eller någon annan högväxt ettåring. Årets potatissort är Maris Bard. Var missnöjd med förra årets Princess som varken fick några fina potatisblommor eller gav någon rik skörd.

Bild-327
Chiliplantorna är i växthuset enbart på dagarna eftersom nätterna fortfarande är kyliga. 3 till 5 plusgrader räcker inte

Bild-330
Innegivaren flyttades nyligen från vardagsrummet till hallen i Villa Trift 3.0 för att förbättra värmeregleringen

I de tidigare inläggen har jag delat med mig av våra erfarenheter av innegivarens placering i Villa Trift 3.0. Jag bläddrade nyligen i en rapport från Statens Tekniska Forskningsinstitut (SP) och noterade att även hus med luftvärme kan råka ut för överraskningar som beror på temperaturgivarens placering. SP har följt upp 10 av 20 radhuslägenheter i de första svenska passivhusen som uppfördes 2001 i Lindås utanför Göteborg. Tio år senare har SP sammanställt erfarenhetsåterföringen om innemiljö, beständighet och brukarvänlighet i SP Rapport 2011:26.

Det mesta har fungerat bra men brukarna hade synpunkter på att värmebatteriet stängs av när torktumlaren är igång. Vad har då detta med värmereglering och temperaturgivare att göra? Passivhusen i Lindås har luftburen värme som sprids genom tilluftskanaler. ”Förorenad” luft förs bort genom frånluftskanaler till ventilationsaggregatet. Värmen i frånluften återvinns i en plattvärmeväxlare som överför ca 80 % av värmen till den inkommande uteluften. Under kalla vinterdagar när värmeväxlingen inte räcker för att hålla 20 grader i inomhusluften ger ett elbatteri (900 W) i ventilationsaggregatet extra tillskottsvärme. Tilluftstemperaturen styrs av en temperaturgivare i frånluftskanalen. När torktumlaren är igång avges spillvärme till inomhusluften som evakueras i frånluftskanalen. Temperaturgivaren i frånluftskanalen reagerar och stänger av elbatteriet trots att resten av huset har ett värmebehov. Författarna till rapporten föreslår istället en rumsvis placering av givaren, t ex på en innervägg i vardagsrummet. (Hallen är förmodligen inget alternativ eftersom den hamnar den kanske för nära ytterdörren.)

Villa Trift 3.0 har samma ventilationssystem som i passivhusen i Lindås men i Villa Trift installerades ett vattenburet värmesystem istället för luftvärme. Luftvärme fungerar bara i passivhus med ett välisolerat klimatskal med låga U-värden.

När jag ritade Villa Trift 3.0 inspirerades jag av husen i Lindås och valde ett takfönster för att få mer dagsljus i hallen men också för att kunna vädra ut överskottsvärme på sommaren. Brukarna i Lindås är särskilt nöjda med sina takfönster som har varit räddningen varma perioder på sommaren. Ett önskemål var automatisk stängning vid regn.

Läs gärna rapporten! Den innehåller även förslag till förbättringar som är användbara för både passivhus och lågenergihus.

bild332

Innegivaren är hjärnan i byggnaden som styr värmetillförseln. En del byggnader har både innegivare och utegivare. Syftet med att styra ventilations- och värmesystemet i en byggnad är att hushålla med värme och el och samtidigt säkerställa ett bra inomhusklimat. Jag är mycket nöjd med vårt snabbreglerade radiatorsystem som är bra på att ta till vara gratisenergin från solen, människor, apparater och belysning. I byggnader med ingjutna golvärmeslingor i betongplattan är förutsättningarna inte lika bra pga av systemets tröghet. Men golvvärmesystem har andra fördelar.

En känslig innegivare utan lång fördröjning kan spara många kilowattimmar. När solen värmer rummet där innegivaren är placerad skickas snabba signaler via en tunn ”telekabel” från innegivarens kretskort till shuntmotorn som reglerar framledningstemperaturen till radiatorsystemet. Om innegivaren är olämpligt placerad kan effekten bli sämre termisk komfort i t ex gavelrum med mycket yttervägg eller rum mot norr.

Ett alternativ är ett styrsystem med flera innegivare och ett medelvärde om det är det svårt att hitta en neutral placering. Men flera innegivare förekommer sällan i småhus och det känns onödigt komplicerat. Någonstans går gränsen för elberoende automatisk styrning. När Villa Trift 3.0 byggdes fick jag frågan av en reporter om varför här inte finns närvarostyrning för belysningen, dvs lampor tänds och släcks automatiskt när någon är i rummet. Jag svarade att i offentliga lokaler och kontorslokaler kan närvarostyrning spara pengar och energi om användarna är dåliga på att släcka. I hemmiljö är det billigare att släcka manuellt. En annan vinst är förhoppningsvis mer energimedvetna användare.

bild617
B
elysningen i skafferiet och alla andra rum i Villa Trift 3.0 tänds och släcks manuellt. Läs mer om styrningen i förra inlägget