bild-805
Den första konferensen i Trondheim 2008 var det enda undantaget från konceptet med exkursioner. Men det fanns i alla fall gott om norska eldrivna stadsbilar av märket Think

På onsdag 19 augusti 2015 drar den sjunde Passivhus Nordenkonferensen (7PHN) igång. Första dagen innehåller exkursioner och brukar ofta vara den bästa dagen. Det är genom studiebesök i uppförda passivhus som jag har lärt mig mest som praktiserande miljöarkitekt. Man får uppleva dagsljuset, ibland genom tonade solskyddsfönster, höra ljudet från installationerna (passivhus har oftast mekanisk till- och frånluftsventilation som kan alstra ljud om ventilationssystemet är dåligt planerat och felaktigt utfört) och se hur mycket plats installationerna tar i anspråk. I pågående byggprojekt är det alltid intressant att få se vad som döljer sig i de 50 cm tjocka ytterväggarna. Ibland klagas det på  de arkitektoniska kvaliteterna och den yttre designen men jag har sett flera goda exempel på nordisk vardagsarkitektur med passivhusteknik. Jag tänkte bara publicera några bilder från tidigare konferensexkursioner för att motivera fler arkitekter att ta del av ett bra konferenskoncept som blandar visioner med praktiska erfarenheter och verkliga exempel. Bildexposén avslutas så småningom med foton från årets konferens i Köpenhamn.

bild-807
Passivhus Norden i Göteborg 2009: Skanska genomförde passivhusrenovering av miljonprogramsområdet i Brogården i Alingsås. Vindsluckor är ofta en kritisk del det ofta slarvas med tätheten i konventionellt byggande. I mitt eget hus, Villa Trift 3.0 som är ett enplanshus, hade jag möjligheten att placera inspektionsluckan på gaveln för att minska risken för framtida läckage (av t ex plastfolietejp som inte är åldersbeständig)

bild-806
Passivhus Norden i Göteborg 2009: Eksluttningen i Stadsskogen i Alingsås, flerbostadshus ritade av Jais Arkitekter. Husen var ursprungligen inte planerade som passivhus men anpassades till passivhuskraven och den beräknade specifika energianvändningen var 45 kWh/m2

bild-806b
I Eksluttningens visnjngslägenhet fick jag uppleva tonande solskyddsfönster. Jag kom fram till att jag föredrar utanpåliggande rörliga solskydd för att få in så mycket solljus som möjligt under den mörka årstiden. Men det är inte alltid det finns alternativ pga byggekonomi och driftkostnader (dvs rörliga solskydd som slutar fungera)
bild-808
Det fanns inte så mycket som avslöjade att Eksluttningen var passivhus men i Brf Ängared i Tollared, ritad av Glanz Arkitektstudio, fanns de karaktäristiska utvändiga solskydden – här i form av skjutbara stiliga träluckor

bild-809
Hamnhuset i Norra Älvstranden, ritad av White arkitekter, är omtalat. Här valde man kolfilterfläkt (dvs cirkulerande återluft) för att återvinna all värme från matoset. Lösningen är inte godkänd idag i mekaniskt ventilerade bostäder som ska uppnå Silvernivån för kontrollpunkten ”Ventilation” i det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad 2.1. Anledningen är att ventilationen ska kunna forceras vid spisen för att bli av med lukt, partiklar och ånga från matlagningen. Filtret i en kolfilterfläkt renar matoset men får inte bort fukten

bild-810

Bild-252
Ett av Walter Unterrainers passivhusprojekt i Feldkirch i Voralbergen i Österrike med textilfasad, pellets och solceller på taket, byggd 2004

Sista chansen att anmäla sig till den sjunde passivhuskonferensen 19─21 augusti. I år på nära håll för skåningar ─ Bella Center i Köpenhamn. Walter Unterrainer, den österrikiske arkitekten med hållbarhetsfokus, är en av huvudtalarna. Missa inte onsdagens exkursioner som brukar vara en höjdpunkt!

 

    bild-796
Botanisk Have bjöd på häger vid dammen. Missa inte Palmhuset (gigantiskt växthus med tropiskt klimat) och avsluta med Statens Museum för konst som ligger alldeles i närheten

Helgens Köpenhamnsvistelse var den tredje på kort tid. Som lundabo har man flera förmåner: centrumnära bostäder (max 3 km till centrum från tätortens ytterområden), Malmö på 10 minuter med tåg och närheten till huvudstaden Köpenhamn. Öresundståget tar lundaresenären till centrala Köpenhamn på runt 50 minuter tack vare Öresundsbron som blev klar år 2000.

Att gå på upptäcktsfärd i Köpenhamn kan rekommenderas som ett alternativ till weekend-resor längre bort. Fredagen 8 maj fick jag uppleva Köpenhamn på cykel med FastighetsQuinnorna, 23–25 maj var det Marathonhelg där man som åskådare förflyttar sig längs bansträckningen genom centrala Köpenhamn (banan täcker ett mindre område eftersom löparna tar ungefär samma varv två gånger) och den sista helgen i juli tillbringade jag med familjen. Framför mig har jag en spännande studiedag den 19 augusti med exkursioner till energieffektiva och hållbara byggnader arrangerad av PassivhusNorden*.

Vad kan en weekend med två nätters övernattning på Wakeup Copenhagen på Borgergade innehålla? Kolla bilderna.

bild-794Papiröen revisited. Det är tredje gången i år jag besöker Köpenhamns populära foodcourt och den här gången i solstolarna på första raden i solnedgången

bild-793
Rawfood-lunch på 42Raw på Pilestræde 32. Utsökt chailatte, smakrik quinoasallad med tranbär och persiljepesto, smaskiga bakverk

bild-795
Elegant träpavijong i Kongens Have omtyckt av barn och vuxna

bild-801
Här följer en svit bilder från utställningen om det kända arkitektkontoret Snøhetta på DAC (Dansk Arkitektur Center) som pågår till 27 september. Kontorets långbord används till allt: parallella möten i smågrupper (samtidigt!), lunch, fika och catwalk på företagsfesten

bild-799
I utställningen fanns även delar av kontorets inredning. Snöhettas rullbara möbler för besökare bidrar förmodligen till en informell atmosfär och hemlik ”stökighet”

bild-802
Modeller och mock-ups är viktiga redskap i kontorets designprocess

bild-797
”…mindre toppstyrt och mindre varumärkesorienterat…” Jag gillar företagskulturen och kontorets arkitekturideologi

bild-800
Lundabor kan se ett av Snöhettas uppförda verk vid MAX IV. Arkitektkontoret står för landskapsplaneringen. Modell av anläggningen (3-D skrivare)

bild-798
Planschvägg med audio och rörliga bilder. Fondväggen lsom man ser en skymt av längst bort till vänster är en fullskalemodell av fasaden till ett av kontorets byggprojekt

bild-803
Mästerverket som jag tyvärr inte har sett i verkligheten. I Oslos operahus förenar sig hus, mark och natur till en skön helhet. (Vilken kontrast jämfört med Köpenhamns märkliga operahus vid kanalen som jag har skrivit om tidigare). I Umeå ligger kulturhuset Väven som också är signerat Snöhetta i samarbete med White Arkitekter

Vi missade tyvärr Snoop Dogg på Tivoli. Efter 20 minuter i kön insåg vi att det var dags att ge upp. Grindarna stängdes när konserten hade börjat och 33 000 besökare fick se honom uppträda. Vi fick nöja oss med att höra ett par låtar på avstånd från en takterrass mitt emot Tivoli.

* Tips till alla som är intresserade av hållbart byggande: den sjunde PassivhusNorden konferensen i Bella Center, Köpenhamn, 19–21 augusti. Jag har varit med som åhörare på alla konferenser, utom en, sedan starten 2008. De skandinaviska länderna turas om att arrangera konferensen som brukar ha 400-500 deltagare. Konferensspråket är svenska, danska, norska eller engelska. Höjdpunkten har alltid varit studiebesöken som för min del har varit en viktig källa till praktisk kunskap om energieffektiva passivhus. Fördelen med årets konferens är det korta avståndet för oss i Skåne: en halvtimmes resa med direkttåg från Malmö C till Bella Center i Örestad, Köpenhamn. Årets konferens kan bli riktigt bra och borde intressera fler arkitekter eftersom de har breddat temat och samarbetar med arkitektskolan på den Kongelige Danske Kunstakademi. En av konferensens inledningstalare är den inspirerande österrikiska arkitekten med inriktning på hållbarhet – Walter Unterrainer!

bild-791

Intill uppfarten med fotokatalytisk betongsten har vi en grusad yta med 0–5 mm stenmjöl. När trädgården finplanerades efter husbygget 2010 var tanken att hålla den soliga och torra ytan helt fri från växter. Men ganska snabbt dök det upp självsådda vilda blommor som det tog emot att rensa bort. Idag växer här nattljus, blåeld, vit fetknopp och andra oidentifierade växtarter. Men de aggressiva arterna måste utrotas för att inte ta över den önskade floran. I juni var jag i Stockholm och hörde den erkända landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson presentera ett flertal av sina projekt för offentliga beställare, bland annat Sandgrundsparken i Karlstad. Då insåg jag att vår grusplan har ett namn: grusbiotop! Och det är så jag numera presenterar den grusade planen för deltagare på studiebesök. Nyligen hade jag besök av amerikanska forskare som undrade om vi ägde en gräsklippare. Deras intryck var nog en ganska igenvuxen trädgård. Thorbjörn Andersson har förresten designat flera urbana parker: t ex Daniaparken, Bo01 i Malmö, Sjövikstorget i Stockholm, Campusparken i Umeå.

bild-790
M
er av dessa önskas: vit fetknopp och blåeld

Det finns en skönhet i det vilda och oplanerade som kan vara svår att uppskatta. (Mina egna trädgårdsideal har också skiftat genom åren.) Samtidigt kan rena ytor på t ex uteplatsen ha andra kvaliteter. Efter att ha rensat bort gräs och oregano mellan plattorna insåg jag hur inbjudande en hel och slät yta kan vara, fri att möblera som man vill utan att behöva anpassa sig till tuvor av gräs och blommande oregano. Men det rena och avskalade behöver det fria och vilda i sin närhet. Mångfald är bäst!

bild-569
Nattljusplanta: år 1 till vänster och år 2 till höger

bild-792
Kungsmynta eller oregano som sprider sig okontrollerat och måste hållas i schack

folksam

solinstrålning
bild342
Värmeböljan med tropiska nätter är över. Konstant nerdragna screenmarkiser i husets mest solutsatt rum fick mig att fundera över dagsljuset som må-bra-faktor i sunda hus. (De mörkgrå screenmarkiser i vårt hus Villa Trift 3.0 släpper bara in ca 5 % av solenergin men är möjliga att se igenom från insidan tack vare vävstrukturen och färgen.)

I Boverkets byggregler (BBR)* gällde fram till 2014 års nya ändringar att åtminstone ett av bostadens rum eller en avskiljbar del ska ha tillgång till direkt solljus. Denna regel gjorde det i praktiken omöjligt att t ex bygga norrvända enkelsidiga studentbostäder eller ettor (det är ju oftast ettor eller tvåor riskerar att bli enkelsidiga i nyproducerade flerbostadshus). Det var en bra regel att även studenter och enpersonshushåll ska få möjlighet att se solen någon gång under dagen. Solljus, direkt dagsljus, möjlighet att se himlen och få utblick för att kunna följa dygnets och årstidernas variationer är viktiga för välbefinnandet. Men i 2014 års BBR finns ett nytt tillägg: Studentbostäder om högst 35 m2 behöver dock inte ha tillgång till direkt solljus. Frågan är hur ett miljöklassningssystem, som t ex Miljöbyggnad som bedömer energi, innemiljö och material, ställer sig till försämringar i lagstiftningen när systemet ska vidareutvecklas. I Miljöbyggnad motsvarar den lägsta nivån (brons) i princip lagkraven. Tanken med att vidareutveckla ett miljöklassningssystem är att skärpa kraven. Så fungerar t ex Bra miljöval och Svanen. Frågan måste diskuteras när det är dags för den kommande versionen av Miljöbyggnad (3.0). Studenter som tillbringar en stor del av tiden i sin bostad med bara ett rum mår också bra av att se solen!

Andra funderingar så här i sommartid är rensning av ogräs – eller värdefulla örter (beroende på hur man ser det). Tappa inte humöret när den vilda floran tar över grusplanen. Du är kanske lycklig ägare till en grusbiotop! Mer om detta i nästa inlägg…

*Avsnitt 6:323, BFS 2011:6 med ändringar till och med 2011:26

Bild-0112

Fortsättning på föregående inlägg.

Här kommer de sista bilderna från turen på cykel med FastighetsQuinnorna. bild-780

bild-779
Ombyggnad av flottans gamla kanonbåthall till kontor. På Kanonbådsvej 8 sitter arkitektkontoret 3XN som bland annat har ritat hotellet Bella Sky i Örestad och Arkitekternas Hus från 1990

bild-781
Svårt att tro att man är i Köpenhamn. På andra sidan vattnet ligger Christiania där cykelturen avslutades

bild-783
Torpedohallen. Ombyggnaden av hallen till bostäder gjordes av arkitektkontoret Vandkunsten

bild-782

bild-786
Notera ”parkeringplatserna” för kanoter

bild-784 bild-785

 

bild-787
Operan (2005) tillhör inte mina favoritprojekt i Köpenhamn, varken arkitektoniskt eller stadsbyggnadsmässigt, men det var spännande att få se insidan och utrymmena bakom kulisserna

bild-788
Per Kirkeby har målat den blå väggen med sin egen ölblandning, Harboe dunkel. I foajétaket på andra våningen hänger Olafur Eliassons imponerande ljuskronor med 1360 glas och 330 lampor i varje ljuskrona. Tanken var att de skulle vara tända jämnt men det ansågs för dyrt (tur att miljöpåverkan och energislöseri inte lönar sig). Det orangelaserade ”hjärtat” är av lönnträ

bild-789
Skeppsredaren Maersk lät bygga Operan som har en visuell siktlinje mot slottet och även en utblick mot hans eget kontor

Fortsättning på tidigare inlägg.

Turen på cykel med FastighetsQuinnorna fortsätter mot Papiröen, Köpenhamns heta matställe, som var dagens höjdpunkt. Industriellt och vitalt mellan Noma och Operan.
bild-770
Christianhavns kanal

bild-772
Skådespelarhuset, ritat av Lundgaard & Tranberg Arkitekter, är enligt guiden är en omtyckt mötesplats (färdigställt 2007)

bild-771
bild-774
På Papiröen fanns förr tidningarnas papperslager

bild-775

bild-776
Byggnaden i bakgrunden med det utstickande taket är Operan

bild-773

bild-777

bild-778

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-759
Den Sorte Diamant är tillbyggnaden till Kungliga biblioteket i Köpenhamn som ligger nära Christiansborgs slott. Det danska arkitektkontoret Schmidt Hammer Lassen ritade tillbyggnaden som blev klar 1999 efter en tävling 1993. Samma arkitektkontor har ritat Malmö Live i Malmö som invigs officiellt i juni

bild-752
Tillbyggnaden sedd från ”baksidan”. Här ansluter en glaskonstruktion till den ursprungliga delen av det Kungliga biblioteket i rött tegel. Den svarta diamanten har fasader av glas och svart granit från Zimbabwe. Frågan är om arkitekterna idag hade valt en sten bruten så långt från platsen. Materialet är hållbart men miljöpåverkan för transporten av ett så tungt material är ohållbar

bild-753

bild-754
Det ljusa atriet med böljande vita betongbjälklag

bild-756
Kanalen i söder utanför bibliotekets tillbyggnad med den nybyggda originella Cirkelbroen av konstnären och arkitekten Olafur Eliasson. det originella inslagen är de cirkelformade plattorna som hakar i varandra och masterna. En bro för uppehåll och inte bara för linjär rörelse. Här finns möjlighet att stanna upp för att fånga en tanke, samtala eller njuta av utsikten

bild-757
Kupolen i det kungliga bibliotekets gamla delar och anslutningen mellan gammalt och nytt till höger

bild-758
Den fantastiska läsesalen där tystnaden respekteras