Fortsättning på föregående inlägg.

Här kommer de återstående interiörbilderna från familjen Johanssons hem, en HSB-lägenhet från slutet av 40-talet med originalinredning i Nordiska museets permanenta utställning.

bild_896
Barnrummet är sparsamt möblerar med tre sängar och bara en enda lampa i taket. Men vägguttaget vid fönstret sitter precis invid fönsterbrädan för den typiskt svenska fönsterlampan

bild_895
Bilden ovan är tagen i vardagsrummet. Här ser man vägguttaget invid – en praktisk detalj som sällan syns i dagens nybyggda lägenheter. Men det förekommer att några av vägguttagen i nybyggda lägenheter är placerade en meter över golvet i anslutning till strömbrytare vilket underlättar för personer i rullstol och äldre (det är inget lagkrav men när somliga kommuner säljer kommunal mark för nybyggen ställer de högre krav än Boverkets byggregler för att öka tillgängligheten för personer med rörelsehinder).
bild_894
På skänken vid väggen står flera ljusstakar uppradade med stearinljus. Levande ljus är fortfarande omtyckta i svenska hem – för att de skapar stämning och det ser fint ut (vilket framgått av min senaste enkätundersökning om ljuset i bostäder)

Nordiska museet
Golvmönster i Nordiska museet av Isak Gustaf Clason som symboliserar olika mineraler och jordtyper

En solig eftermiddag i februari under min senaste Stockholmsvistelse fick jag tillfälle att se de imponerande samlingarna på Nordiska museet. Museet är ritat av samma arkitekt, Isak Gustaf Clason, som ritade Hallwylska palatset på Hamngatan 4 i Stockholm. Museibyggnaden invigdes 1907 och precis som i Hallwylska installerades elektrisk hiss. Men museet fick elektrisk belysning först 1932 (jämför med Hallwylska som hade elektriskt ljus redan 1898).

Jag var här för att titta på Folkhemslägenheten, belysningssamlingen och hemmiljöerna i full skala från olika epoker under 300 år. Välkomna in till familjen Johanssons hem, en HSB-lägenhet från slutet av 40-talet med originalinredning. (Folkhemsepoken sträckte sig från ca 1930–1965.)

bild_890

bild_891
Notera den takmonterade belysningen över matbordet, dvs ingen pendellampa som ger bättre ljus över bordet. Upptäckte att det inte finns någon arbetsbelysning precis ovanför diskhon. Fina vinklade överskåp med skjutluckor 

bild_892
Köket saknar en mekanisk köksfläkt och kryddhylla över spisen vilket ger plats för en vanlig vägglampa. Matoset transporteras bort genom frånluftsventilen i skorstensstocken

bild_893
I det lilla badrummet finns bara en taklampa. Ingen lampa vid spegeln som lyser upp ansiktet när man står vid handfatet

Fortsättning följer…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild_881
Modeller från ateljén i Berlin, Studio Olafur Eliasson, där 90 personer arbetar med olika konst- och arkitekturprojekt. Olafur Eliasson har bl a designat den nybyggda cirkelbron i Köpenhamn, fasaden till Harpa Reykavik Concert Hall and Conference Centre och takkronorna i Operahuset i Köpenhamn.

bild_882

bild_884
Elegant installation som består av kablar, spotlights och glödlampor eller en modern armatur med maxat ljus?

bild_885
Projicerat ljus på väggarna genom färgfilterglas i mitten av rummet. Färgbanden är dessutom i ständig rörelse. Verket sammanfattar ett centralt tema genom hela utställningen: färg, ljus och rörelse

 

bild_888
Olafur Eliasson: Verkighetsmaskiner/Reality machines på Moderna Museet, oktober 2015–januari 2016

Förra helgen avslutades den fantastiska utställningen med Olafur Eliasson som samarrangerades av Moderna Museet och ArkDes (Arkitektur- och Designcentrum) i Stockholm. Temat färg, ljus och rörelse verkade engagera alla besökare på ett eller annat sätt när jag var där före jul. Flera installationer förvrängde och presenterade den fysiska världen på oväntade och spännande sätt. I ett rum förvandlade natriumlampor rummets och besökarnas naturliga färger till en grå-gul färgskala. I en annan sal splittrade ett jättekalejdoskop upp spegelbilden i små fasetter som tillsammans bildade unika mönster beroende på vilka besökare som kikade in. Hur kan vi egentligen lita på vad vi ser? Utställningen var dessutom tekniskt fulländad.

bild_889

bild_883

bild_887
Takhängda transparenta färgade skivor

bild_886
Fler bilder kommer i nästa inlägg…

 

Fortsättning på tidigare inlägg. Här kommer mer om Hallwylska museet på Hamngatan 4 i Stockholm. Adventsljusstaken i fönstret i bilden nedan avslöjar att besöket var i december 2015.

bild_873

bild_878
I en tidigare oinredd vindsdel bredvid tavelgalleriet ordnade von Hallwyl ett eget fitnessrum i början av 1900-talet med bland annat en väggmonterad ribbstol till vänster i bild

bild_879
Badrummet har takljus och badkar med rinnande vatten och avlopp…

Hallwyllska palatset
…och en värmelampa för värmebehandling av värkande kroppar

bild_875
Taklampans placering mitt i en av salongerna ger tyvärr inte tillräckligt med ljus i hörnen…

bild_874
… möbelgruppen får klara sig med väggbelysning och dagsljus från fönstret mot Hamngatan

bild_876
Matsalbordet har däremot en nerpendlad taklampa – återigen med ljuskronan med ”nakna ljus” som förlaga

bild_877
Taklampan i entréhallen lyser upp valven

Även nästa inlägg går i ljusets tecken – det är bara en vecka kvar av den färgrika och laddade utställningen Reality Machines av Olafur Eliasson på Moderna Museet i Stockholm. Se den om ni planerar ett besök till Stockholm…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild_860
Huset med spanska och venetianska stildrag ritades av arkitekten Isak Gustaf Clason som även ritade Östermalms saluhall i Stockholm (1888) och Skånska Hypoteksföreningens hus på Kyrkogatan i Lund (1915)

På senare tid har två saker fått allt större betydelse i mitt vardagsliv – ljus och sömn. Sedan juni 2015 upptar samma livsnödvändiga intressen även en stor del av min arbetsdag. Mitt område som doktorand i miljöpsykologi vid Lunds universitet är nämligen ljus och mörker och vakenhet och sömn. Därför var decemberbesöket i Hallwylska museet på Hamngatan 4 i Stockholm särskilt spännande. Stadspalatset, från 1898, var ett av de första bostadshusen i Stockholm som fick el installerat i alla rum. Anledningen var att paret von Hallwyl ville ha elektriskt ljus istället för fotogenbelysning som var förenad med brandrisk. (På rundvandringen såg jag bara en enda ljusstake med levande ljus.) De flesta bostäder i Sverige hade inte elektriskt ljus förrän i början av 20-talet.

bild_868
All inredning och belysning i utställningsdelen är originalföremål (bortsett från glödljusen som har bytts ut ett antal gånger). Det är slående hur levande ljus var förebilden för de moderna elektriska vägglamporna

bild_862
Alla rum har flera med ljuspunkter istället för enbart en centralt placerad taklampa. Bilden är tagen i köket

bild_863
Notera det välplacerade fönstret vid diskhon som ger både dagsljus och utblick

bild_865
Mer ”retrodesign”, spegelbelysning som imiterar levande ljus…

bild_867
…precis som sänglampan och takkronan

bild_871

Tänk på att solen runt vintersolståndet går ner vid 15-tiden i Stockholm. Gå därför inte till museet för sent eftersom även dagsljuset är en viktig del av upplevelsen. Tavelrummet högst upp (på bilden ovan) var ursprungligen enbart upplyst av dagsljus genom takfönster 

Fortsättning följer…

bild-838
T
vå målningar av de Hooch. Notera stolen invid fönstret med dagsljus i högra bilden. Stolen står till och med på ett lågt podium för att komma närmare ljuset eller kanske för att se ut

Nästa resa, som går i ljusets tecken, är betydligt mer klimatvänlig eftersom de begränsade utsläppen är kopplade till datorns elförbrukning, det trådlösa nätverket, kommunikationen via optiska fiberkablar och serverutrymmet. Bor man inte i Stockholm ingår dessutom en Bra miljöval-resa med tåg.

På Rijksmuseet i Amsterdam hittade jag en ny favorit som var verksam under 1600-talet, dvs den period som kallas nederländsk guldålder. Pieter de Hooch har målat flera fantastiska interiörer från en tid som saknade elektricitet. Målningarna har långt skärpedjup och de finaste målningarna visar dagsljusbelysta interiörer med utblick mot staden. Bostäder är inga isolerade öar utan alltid en del av staden eller gårdsmiljön utanför. Det är lätt att dröja länge framför en tavla av Pieter de Hooch. De skarpa detaljerna i hemmen är lika fängslande. Vid den här tiden fanns ingen elektricitet och man fick nöja sig med dagsljus och vax-, talg- eller stearinljus i bostaden. Därför sitter ofta personer som läser nära fönstren. Lyxen att få tända en glödlampa kom inte förrän mot slutet av 1800-talet. I Stockholm var paret von Hallwyls bostad på Hamngatan 4, som färdigställdes 1898, en av de första bostäderna som fick elektriskt ljus. Mer om deras makalösa stadspalats med 40 rum kommer i nästa inlägg. Från enkel nederländsk borgarstandard till adligt överflöd…

Fortsättning på föregående inlägg. 

Ett bildspel från utflykten till stadsutvecklingsprojektet de Ceuvel. Och vad är det som gör de Ceuvel intressant? Som tidskriften ”Rum” skrev i septembernumret 2015 ligger de Ceuvel på ett tidigare varvsområde i norra Amsterdam. Marken var förorenad och staden arrangerade en tävling där första priset var kostnadsfri disponering av området under tio år. Resultatet av tävlingen blev konceptet som presenterades 2012 av designbyrån Space & Matter: en plats för 16 pensionerade husbåtar som ägare bara ville bli av med och aktiv verksamhet i de renoverade husbåtarna. Hyresgästerna är kreativa småföretagare som får relativt låg hyra. Tillfälliga verksamheter borde arrangeras på fler platser i hållbara städer istället för att ensidigt bygga lyxbostäder i vattennära lägen på tidigare industrimark.
bild-844
Parkering av pendlarcyklar i två våningar vid stationen blir en allt vanligare syn även hemma i Sverige. Snabbaste vägen till de Ceuvel är med en av båtarna från centralstationen till andra sidan vattnet. Sedan är det gångavstånd

bild-845
Trogna läsare vet att jag är särskilt förtjust i höns i stadsmiljöer

bild-846
Äntligen dyker Ceuvel Café upp inom synhåll på andra sidan vattnet

bild-853

bild-847
Framme till slut. Till höger ser man pizzaugnarna och i bakgrunden skymtar solcellspanelerna

bild-852

bild-848 bild-849
Eftersom marken är så förorenad är alla gångytor upplyfta över marken och växter gör jobbet att rena marken

bild-850 bild-851    bild-855
Det regnar häftigt på vägen tillbaka och vi gör ett improviserat besök i filmmuseet, The Eye, som invigdes 2012 (ritat av Delugan Meissl Architects)

bild-854
En av vyerna mot nybyggda bostäder från restaurangen i The Eye

Ännu en förträfflig dag i Amsterdam som började med lördagsmarknaden i Jordan och slutade oväntat med filmmuseet.

Sista bildintrycken av Amsterdam kommer i nästa inlägg…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-836
Ombyggnaden av Rijksmuseum som invigdes 2013 är ritad av Cruz och Ortiz

Andra spännande verk på våningen högst upp i Rijksmuseum med 1900-tals design är verk av den nederländska arkitekten och möbelformgivaren Rietveld som var medlem i konstnärsgruppen de Stijl på 20-talet. Han gjorde även ritningarna till van Gogh museet.

bild-842
För mig var det en nyhet att Rietveld även hade ritat ett bostadsområde. Notera hans kännetecknande accenter i grundfärgerna precis som i ”Blå och röd stol” från 1918

bild-839
En annan av hans stolar är ”Zig zag” från 1932

Fortsättning följer med renoverade husbåtar på land…

Fortsättning på föregående inlägg.

bild-837

När bilföretaget, som tillverkar bilar för folket, fuskar med utsläppsnivåerna av kvävedioxider och koldioxid blir man påmind om att lagar inte räcker. För att komma till rätta med miljöproblemen behövs strategier och ändringar inom flera områden: teknik, beteende, idéer och lagar. Men Volkswagenexemplet visar att kontroll och uppföljning är lika viktigt – inom alla områden. Med utsläppsskandalen har (bil)företagens miljöansvar tyvärr fått en ihålig klang.

Men vad har då Volkswagen med Amsterdam att göra? En av turistattraktionerna i huvudstaden är förstås Rijksmuseum. Förutom alla kända nederländska bildkonstnärer från 1600-talet finns här en avdelning på översta våningen med 1900-tals design. I ett av rummen hittade jag den första skissen från 1947 till Folkabussen gjord av en holländsk generalagent för det nya bilmärket Volkswagen. Läs om alla detaljer här.

bild-840

bild-841

Fortsättning följer…