arkiv

miljöanpassat byggande & boende

Det är inte ofta man upplever –11 grader och + 23 grader under samma dygn. Här är några snapshots från Skördevägen och årets premiär i växthuset.


Villa Trift 3.0 måndag 13 februari kl 9.30 med snötäckta solfångare efter gårdagens rikliga snöfall


Samma dag men på eftermiddagen kl 14. Temperaturen i solfångarna är uppe i drygt 40 grader. Om snön inte hade täckt nedre delen av solfångarna skulle temperaturen varit ca 50 grader


I växthuset är det + 23 grader och i uteluften + 4 grader kl 14. Ska bli kul att beställa fröer till årets odlingssäsong lite senare i veckan. De automatiska lucköppnarna i taket har klarat av vintern i år också. Enligt instruktionerna ska lucköppnarna egentligen skruvas av och förvaras svalt inomhus

Det inledande frågan i första inlägget om metaller har inget självklart svar. Är metallfasader ett hållbart materialval? Materialval påverkas av flera miljöaspekter: livslängd, kostnader (livscykelkostnad och inköpskostnad), materialets krav på skötsel och rengöring, påverkan på miljön i form av resursförbrukning, utsläpp och avfall, anpassning till kulturmiljön, estetiskt uttryck mm. Plåttak har t ex flera fördelar. Materialet klarar låga taklutningar och har en livslängd på upp till 80 år. Tegelpannor av hög kvalitet kan hålla lika länge men kräver en taklutning på minst 14 grader.




Helsingfors Musikcenter

På plåtseminariet Plåt 12 förra veckan visades fantastiska publika och kommersiella byggprojekt av skickliga och namnkunniga arkitektkontor. När jag var på Passivhus Norden konferensen i Helsingfors oktober 2011 förälskade jag mig i Helsingfors musikcenter ritat av Marko Kivisto/LPR Arkitekter (2011) som ligger i gott sällskap mellan Kiasma kontsmuseum ritat av Steven Holl (1998) och Finlandiahuset ritat av Alvar Alto (1971). Musikcentret har ett fasadmaterial som på avstånd ser ut som sten men på närmare håll visade sig vara en präglad metallfasad av förpatinerad koppar Nordic Green Living 1.


Kiasma (längs upp till vänster) och Finlandiahuset i Helsingfors med marmorskivor som bågnar

För mig kan det vara lättare att acceptera påkostade ikoniska offentliga byggnader jämfört med exklusiv vardagsarkitektur. Man ska ju ha råd att bo och verka i sin stad. Men det finns förstås gränser för exklusiv varumärkesdesign. Alvar Aalto var orubblig i sitt val av marmor från Cararra på konserthuset i Helsingfors som tyvärr bågnar eftersom fasadskivorna är för tunna. Fasadkonstruktionen tillåter inte att man monterar tillräckligt kraftiga och mindre deformationsbenägna marmorskivor. Ett alternativ var att byta till finsk granit men förslaget gillades inte av bl a Museiverket. Istället byter man skivorna med jämna mellanrum. Resursslöseri kan man tycka, precis som när moderna fasadkonstruktioner kostar 90 000 kr per m2.

Frost och snö ligger kvar på solfångarna på Villa Trift 3.0 tisdag 24 januari kl 10.30. Det är alltid lika otroligt att se temperaturen i solfångaren stiga från –10 grader på morgonen till +43 grader mitt på dagen när vintern precis har kommit till Skåne. Vintersolen levererade solvärme till tanken i två timmar enligt styrpanelen till solvärmesystemet.

I måndags sken solen från en lika klar himmel. På förmiddagen besökte jag passivhuset Prisman i Helsingborg tillsammans med andra branschintresserade. Vakuum-solfångarna var tyvärr inte driftsatta. Det hade varit intressant att jämföra prestandan med våra plana solfångare. Vakuum-solfångare har lägre värmeförluster och kan uppnå större verkningsgrad vid högre arbetstemperatur men solenergiutbytet bli ungefär detsamma utslaget över året. Arbetstemperaturen eller drifttemperaturen är medelvärdet av värmebärarens ingående och utgående temperatur när värmebäraren passerar solfångaren. Om vakuumrören inte lutar tillräckligt mycket (gärna minst 60 grader) är det risk för snötäcke på solfångarna som inte smälter bort. Något att tänka på i snörika delar av landet.


När Passivhus Norden höll sin andra konferens i Göteborg hösten 2009 låg en inbjudande bok om Beckomberga passivhus bland informationsmaterialet i registreringslokalen. Boken presenterar det första flerbostadshuset i Stockholm som byggs enligt passivhuskriterierna. Byggnaderna är dessutom silverklassade enligt systemet Miljöbyggnad. NCC och arkitektkontoret Brunnberg & Forshed står bakom projektet. NCC har varit inblandad i flera passivhusbyggen som entreprenör, t ex Hamnhuset på Norra Älvstranden i Göteborg och Oxtorget i Värnamo, men Beckomberga passivhus är koncernens första projekt med NCC Boende som byggherre. Bokens om Beckomberga passivhus stora förtjänst är att projektet presenteras före och efter passivhusanpassningen och utmaningarna på vägen. Projektet var ursprungligen inte tänkt att som ett passivhus. Ett passivhus är i stort sett självuppvärmt med extra isolerat och lufttätt klimatskal, värmeåtervinning från ventilationen och utvändiga solskydd. Lägenheterna saknar traditionellt värmesystem eftersom spillvärmen från människor, belysning och apparater normalt räcker för att hålla 21 grader.
Golvstående plattvärmeväxlare i tvättstugan längst in i hörnet. I bilden till höger syns den fördragna utvändiga träjalusin

Under årets kallaste dagar stöttar ett elbatteri i ventilationsaggregatet med extra värme. Varmvattnet värms med fjärrvärme och vacuumsolfångare på taket. De första hyresgästerna flyttade in hösten 2010 och nu säljs den sista lägenheten med norr/österläge som fungerat som visningslägenhet.


Jag hade turen att få uppleva visningslägenheten under ett improviserat studiebesök. Efter att ha sett planritningar och exteriörbilder före och efter passivhusanpassningen var jag nyfiken på dagsljuset i lägenheterna, de vinklade fönstersmygarna, ljudet från installationerna och hur lätt det är att manövrera de utvändiga jalusierna. Den totala fönsterarean i förhållande till boarena minskades nämligen i omarbetningen från 23 % till 19 %. Ingen dramatisk men betydelsefull förändring för energiförlusterna. Den minskade fönsterarean är däremot märkbar i exteriörerna där man övergav glasade fönsterhörn för att undvika svårlösta köldbryggor i hörnen. Det visade sig att lägenheten var överraskande ljus. Lägenheten är så välplanerad som jag föreställde mig med rundgång, välplacerade fönster och fina siktlinjer genom rummen.

Energidisplayen vid lägenhetsdörren var en annan överraskning. Tanken är att synliggöra så mycket som möjligt av energianvändningen, aktuella CO2-utsläpp mm. Av samma anledning är hela teknikrummet (undercentralen för VVS) fullt exponerat bakom en nätvägg i barnvagnsförrådet på bottenvåningen. Här syns ackumulatortankar för lagring av tappvarmvatten, fjärrvärmeväxlare samt isolerade värme- och vattenledningar. Det finns förstås mycket mer att säga om passivhusprojektet. Hoppas att NCC deltar i nästa Passivhus Norden-konferens och berättar om uppföljningen. Studiebesöket i visningslägenheten var absolut en av höjdpunkterna under min Stockholmsvistelse. Tack Johan och Daniel på NCC för att ni tog er tid att svara på alla mina frågor.


I förrådet i huvudentrén är ackumulatortankar och expansionskärl fullt exponerade bakom nätväggarna


I Villa Trift 3.0 finns en centralt placerad rumsgivarenhet eller innegivare som den även kallas. Givaren känner av temperaturen i rummet och kommunicerar med shuntmotorn i teknikutrymmet som sitter under ackumulatortanken. Shuntautomatiken heter Automix 20. Givaren innehåller en programmerad mikroprocessor som reglerar framledningstemperaturen i radiator- och golvärmeanläggningar med vattenburen värme. Villa Trift 3.0  har ett snabbreglerat radiatorsystem som är dimensionerat för lågtemperaturvärme (max ca 40 grader). Radiatorerna är något tjockare eftersom den värmeavgivande ytan behöver vara större i ett lågtemperatursystem.


Shuntmotorn som är en del av reglersystemet är den svarta apparaten till höger i bild. Under ackumulatortanken ryms vattenledningar, PEX-rör, kabel till elpatronen och en givare samt cirkulationspumpen till radiatorkretsen. PEX-rör är ett rör-i rör system med ett skyddsrör och ett medierör där vätskan rinner en smart uppfinning för vattensäkerhet och förenklar utbyte om det skulle behövas

Det är inte helt lätt att hitta en optimal placering av en central innegivare i ett hus. För att den ska fungera optimalt får den inte påverkas av direkt solljus, öppna ytterdörrar, värmestrålning från belysning eller vara placerad för nära värmekällor (t ex radiator eller kamin). Vår innegivare är centralt placerad i husets allrum. Vid det senaste studiebesöket i Villa Trift 3.0 diskuterade vi en alternativ placering av innegivaren för att den inte ska stänga av värmetillförseln i radiatorerna för tidigt när vi eldar i den vattenmantlade kaminen. (Strålningsvärmen från kaminen höjer temperaturen i allrummet ca 1,5 grad under kvällen.) En tänkbar placering hade varit i hallen utanför badrummet men när jag mätte och jämförde lufttemperaturen visade sig att temperaturen var densamma på båda platserna. Den uppvärmda frånluften når även den här lilla hörnan av huset.


Kring den 21 januari står solen i Lund 15 grader över horisonten mitt på dagen. Vid vintersolståndet kring 21 december är solvinkeln så låg som 11 grader kl 12. Tack vare de höga fönstren når solstrålarna långt in i huset. Placeringen av innegivaren är tillräckligt högt upp på väggen för att inte påverkas av den direkta solinstrålningen


Foto från bygget: av VillaTrift 3.0, solfångarmontage  i april 2010

På trettondagen 6 januari strålade solen hela dagen från klar himmel. Solen värmde botten av ackumulatortanken från 30 till 38 grader under två timmar. I solfångaren på taket var temperaturen som mest 38 grader. Temperaturen i utomhusluften var ca 5 grader men i växthuset fick pelargonerna njuta av 10 grader. I december gick cirkulationspumpen till solkretsen bara en timme. Det stämmer bra med energiberäkningen som redovisar 0 kWh i energiutbyte under december. I januari beräknas däremot solen tända till och ge 13 kWh. Under en sommarmånad är tillskottet däremot så stort som ca 350 kWh.

Solenergifakta för Villa Trift 3.0:
Årligt solenergitillskott (enligt energiberäkningen): 2 357 kWh eller 17,8 kWh/m2 år (större delen går till tappvarmvattnet).
Solfångarmodell: Plana takintegrerade solfångare 6,9 m2. Vitosol 200 F tre moduler (tillverkade av Viessmann).
Ackumulatortank: Nordic Värmeberedare TBA500, mått 700 x 700 x 1960 mm (reshöjd 2 130 mm), isolering 45 mm i sida och 95 mm i topp. 10 m solslinga och 6 kW elpatron.
Tankvolym: 500 liter. Tanken fungerar som ett värmelager för solenergi från solfångaren och bränsleenergi från den vattenmantlade kaminen. En tank ska egentligen vara bättre isolerad men utrymmet i en modern tvättstuga i ett ytsnålt småhus som Villa Trift 3.0 begränsar valmöjligheten. Men spillvärmen kommer till nytta för att torka kläder på torkställningen. Under uppvärmningssäsongen återvinns dessutom spillvärmen av värmeväxlaren i ventilationsaggregatet.

Fler foton från montaget i apriloch maj 2010:


Tillpassningen av takpannorna tog en del tid


Ismail (Solrike Energi) stod för den slutliga installationen tillsammans med Dan (Lundabygdens Rörservice)


Solslingan med 6 m lång isolerad fram- och returledning


Tätningen runt genomföringarna är superviktiga i ett energisnålt och fuktsäkert bygge

Sju timmar lång dag på 55:e breddgraden i Lund – årets kortaste dag inföll igår 22 december. Jag minns från min kurstid i Umeå att solen bara var framme ca 4 ½ timme vid samma tid i Umeå som ligger på 63:e breddgraden.

Vid varje dagjämning är det dags för filterbyte i Enervents ventilationsaggregat Pingvin eco EDE i Villa Trift 3.0. Tillverkaren rekommenderar fyra byten per år. I vårt aggregat finns planfilter som är betydligt billigare än påsfilter. Fem kompletta filterbyten kostar 350 kr + frakt (10 filter). Men i gengäld behöver påsfilter inte bytas mer än ett par gånger per år. Tillverkaren har valt planfilter för att kostnaden inte ska vara ett hinder för filterbyten. Energimyndighetens enkätundersökning visar att 1 av 10 småhusägare som har mekanisk till- och frånluftsventilation aldrig har bytt filter. Följden är sämre luft och högre elkostnad eftersom verkningsgraden blir sämre. Läs mer om undersökningen på Energimyndighetens hemsida.


Frånluftsfiltret är alltid smutsigast (till vänster i bild), det andra filtret är uteluftsfiltret som hindrar partiklar i uteluften från att förorena inneluften


Aggregatet sitter lättåtkomligt i tvättstugan istället för på vinden (den vita väggmonterade lådan till höger)

Har äntligen bytt ut lågenergilampan i skafferiet mot en varmvit LED-ljuskälla från V-Light, inköpt på Claes Ohlson för ca 180 kr. Priset är något lägre än andra fabrikat och kvaliteten verkar bra. Den har en effekt på 7 W och ljusstyrkan är 470 lumen. Färgtemperaturen är 2 700 Kelvin och motsvarar ett varmvitt glödljus på 40 W. Färgåtergivningstalet (Ra-index) är 80 av maximalt 100. Allmänljus bör inte ha lägre värde än så. Den utlovade brinntiden är 15 000 timmar vilket motsvarar 15 år om ljuset är tänt ungefär 2,7 timmar om dagen.

LED passar särskilt bra i ett skafferi, klädkammare eller andra utrymmen där man vill ha maximal belysningsstyrka direkt och där man tänder och släcker ofta.

Boverket gästade Hilton i Malmö på BBR-dagarna 8 december. Ett välbesökt seminarium med ca 160 deltagare och ett proffsigt arrangemang som alltid när Boverket är på turné. Efter årsskiftet gäller en ny omarbetad version av Boverkets byggregler (BBR). De stora förändringarna finns i avsnitten om energi och brand samt att BBR numera även omfattar ändringsregler vid ombyggnad. Tidigare fanns bara allmänna råd, BÄR, som vägledning vid ombyggnader av befintliga hus.

Brandavsnittet har genomgått den största förändringen på 20 år. Kraven på brandskydd är t ex hårdare i vårdbyggnader/sjukhus och särskilt boende där det krävs sprinkler enligt nya BBR. Men man har inte infört krav på nätanslutna brandvarnare. Batterier krävs nämligen även i nätanslutna brandvarnare för att de ska fungerar vid strömavbrott. Boverket menar att då är det svårt att motivera krav på nätanslutning i ett samhällsekonomiskt perspektiv.


Den ena av två optiska brandvarnare i Villa Trift 3.0 sitter i allrummet utanför två sovrum och i närheten av eldstaden

När Villa Trift 3.0 byggdes funderade vi på att välja nätanslutning av två brandvarnare men merkostnaden var ca 3 000 kr för att dra extra kabel. Med en tajt budget för bygget var vi konsekvent försiktiga med att dra på oss tillkommande extrakostnader och avstod.

I förrgår var det extra kul att ta emot 21 energirådgivare och energiexperter från Energikontoret Skåne på studiebesök i Villa Trift 3.0. Men två timmar går fort. Det fanns flera saker jag hade velat diskutera med ett så kompetent gäng (bl a central eller individuell reglering av rumsvärme, eldningsteknik i ett hus med svagt undertryck). Tiden räckte såklart inte för att utveckla alla mina tankar och erfarenheter. Här kommer därför lite kompletterande info. Kommentera gärna om ni har fler frågor:

Håkan från Helsingborg överraskade med att plocka fram en fuktmätare och mätte fuktkvoten i den staplade veden utomhus som visade ca 20 %. Men jag hann aldrig be honom mäta veckolagret inomhus. Bredvid kaminen finns en specialbeställd vedställning i stål med plats för två veckolager för att veden ska torka en vecka inomhus innan den används. Hur mycket sjunker fukthalten efter en veckas torkning inomhus? Det finns dessutom möjlighet att blandade ved och briketter med lägre fukthalt än ved som vi gjorde första året.

Jag hade velat kommentera badkaret i vårt badrum. Badkaret är aldrig mer än halvfullt i vårt hushåll eller så duschar man sittande. En femminuters dusch i 40-gradigt vatten kräver drygt 2 kWh. Ett bad med ett fullt badkar som rymmer 150 liter kräver däremot drygt 5 kWh enligt Dala Kraft.

Hushållselen uppgick första boendeåret till 3080 kWh. Energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel (tre cirkulationspumpar och ventilationsaggregat) vågar jag inte uppskatta. Till energideklarationen i maj har vi tillräckliga underlag. Första vintern 2009/2010 var lättbetongstommen inte uttorkad, den vattenmantlade kaminen saknade isolering och elpatronen gick onödigt mycket eftersom den var felinställd. Felen har åtgärdats till andra årets uppvärmningssäsong.

Någon undrade över kostnaderna när vi gick runt i huset. Kostnaden för den miljöanpassade varianten av Villa Trift 3.0 uppgick till 2 700 000 miljoner (exkl carport och växthus) när huset byggdes 2010. Merkostnaderna för miljöåtgärderna motsvarade ca 200 000 kr (365 mm tjocka väggar istället för 300 mm, svanenmärkta fönster med bättre U-värde än standardutförandet, fotokatalytiska takpannor Clima-Life, ett flexibelt värmesystem med acktank + biobränsleeldad vattenmantlad kamin + solfångare + FTX med värmeåtervinning, lågtempererad radiatorvärme).

Frågan om mängden kväve i dagvattnet från Clima-Life-pannorna på taket återkommer jag till i kommande inlägg…