Idag gör jag ett uppehåll i energirapporteringen och svarar istället på några frågor som jag fick av reportern Annika inför hennes artikel i tidningen City idag torsdag 28 juni. Annikas artikel handlar om Lunds miljöarbete för att hålla sig kvar på toppen bland landets bästa miljökommuner och jag är bara en lundabo som fick chansen att tycka till.
Vad gör Lund konkret för att du ska kunna leva miljövänligt?
– Att Lund är en Fairtrade City underlättar för mig som konsument. Kommunens Fairtrade-arbete har påskyndat utbudet av rättvisemärkta produkter och rättvis handel.
– Lund utmärker sig även när det gäller hållbar resandeplanering. Avstånden är korta. Jag tar mig lätt runt till fots i första hand och på cykel i andra hand. Kollektivtrafiken fungerar bra. Vi har bil men den används inte mer än några hundra mil per år. I framtiden ser jag fram emot att ta spårvägen till kompisarna i Dalby och tåg den genaste vägen till Österlen på somrarna.
– Mina barn får ekomat i skolan. På Spyken där min äldsta dotter precis tog studenten har eleverna föreslagit vegetarisk mat en dag i veckan. Det var ett bra förslag, synd att hon aldrig fick uppleva det!
– Nyligen hölls Planet Lund, en hållbarhetsfestival som pågick i två veckor. Ett superbra initiativ där lundaborna fick chansen att se vad som pågår och vad som görs i staden. Ett perfekt tillfälle att bli inspirerad, dela kunskap och erfarenheter. Förhoppningsvis lockade evenemanget inte bara miljöfrälsta. Jag hann med några spännande aktiviteter (Akademiska Hus borrhålslager, Olas Perssons solcellshus, samverkansprojekt Malmö-Lund, vernissage av Industridesignelever, försäljning på Fairtrade-torget).
Vad kan göras bättre?
– Bränslemixen i Lunds fjärrvärme. Men det är redan på gång. På sikt utgör förnybara bränslen och spillvärme en större andel av energitillförseln till Lunds fjärrvärmeproduktion. Miljöanpassad fjärrvärme underlättar för husägare som vill bo klimatsmart om de har möjlighet att ansluta sig till fjärrvärme. Fjärrvärme är oftast ett bra miljöalternativ i ett större samhällsperspektiv
– Lund har länge haft ett ambitiöst program för kommunens ekologiska hållbarhetsarbete, LundaEko. Programmet är utformat som ett mål- och styrdokument där ansvaret är fördelat på olika nämnder. Men kommunen måste också leva upp till sina åtaganden och vara en förebild. En av punkterna i programmet är att främja anslutning av nya byggnader till kommunens fjärrvärme. Men kommunen själv valde märkligt nog borrhålslager istället för fjärrvärme i det nya kommunhuset Kristallen som byggs mitt i centrum.
– Lund har stora hållbara visioner för nya utbyggnadsområden (tänker framför allt på Brunnshög). Det är jättebra! En liknande vision borde tas fram i samband med förnyelsearbetet i befintliga stadsdelar. Det är t ex oklokt att lägga ner föreningslokaler och bibliotek som fungerar. Gator och caféer räcker inte som mötesplatser i det hållbara samhället.
– I sommar åker jag till Media City i Manchester på studiebesök (första miljöklassade stadsdelen enligt Breeam Communities). Lund skulle på samma sätt kunna använda och utveckla redan framtagna klassningssystem med mätbara indikatorer och krav på uppföljning för nya och befintliga stadsdelar.
När du byggde ditt hus – vad gjorde kommunen för att hjälpa dig att uppnå bra miljöval? Vad kunde den ha gjort för att underlätta arbetet?
– Ekonomisk stimulans hade minskat den högre investeringskostnaden för miljöåtgärderna, t ex sänkt kommunal fastighetsavgift för egnahemsbyggare som bygger miljöklassat. En av fördelarna med ett miljöklassat hus är att miljöprestandan lättare kan kommuniceras och verifieras. Prestandan är dessutom kontrollerad av en tredje part.
– För egnahemsbyggare som saknar erfarenhet av att bygga hus vore det bra med mer upplysning om bra miljö- och energival t ex på stadsbyggnadskontoret eller genom att publicera goda exempel på hemsidan. Det är lätt att hamna helt i händerna på husföretagen som ofta erbjuder traditionella systemlösningar. En ”husbyggarskola” skulle kunna arrangeras med energirådgivare, bygglovshandläggare, banker mfl.
Hur mycket tänker du på miljöfrågor i din vardag?
– Hela tiden men utan miljöångest och klimatpanik.
Vilka konkreta saker kan du tipsa andra om att ändra på för att leva mer miljövänligt?
– Klimatförändringarna är vårt största globala miljöproblem. När det gäller CO2-utsläppen i ett hushåll är fördelningen ungefär lika stor för resor, boende och mat. Om man vill bidra till att minska klimatpåverkan kan man välja det område som är lättast att ändra på. Den som måste äta kött varje dag kanske hellre drar ner på flygresorna. Den som tycker att fossil naturgas är en bekväm uppvärmningsform där det saknas fjärrvärme ändrar kanske istället på sina matvanor. Ibland är miljörörelsen för dogmatisk. ”Change by choice” är oftast bättre (om det räcker). Tillfredsställelsen att få hjälpa till kommer alltid till slut och det brukar sporra till fler livsstilsförändringar.
– Materiell konsumtion utgör visserligen den mindre av de fyra delarna men det finns ändå anledning att fråga sig om man verkligen behöver den där prylen eller ännu ett plagg. Begagnatmarknaden är ett tips, t ex blocket eller second-hand affärer. Eller kanske klädbytardagar? Undersökningar visar att 40 % av kläderna i garderoben aldrig används. När man köper nytt är det värt mycket att satsa på något som håller länge och kan lagas. Medvetna konsumentval helt enkelt! Tillsammanstid istället för saker är ofta en bra present.
