Sugen på att vandra 1,5 mil och ta tåget tillbaka? Testa den nyutlagda gåturen på Google Maps. Tryck här.
Slutdestinationen är Örtoftaverket som togs i drift i år. Läs mer om verket i tidigare inlägg.
Många av oss säger nej tack till reklam på brevlådan och varför då acceptera denna flodvåg av träningskläder med reklamtryck över hela kroppen? Säg nej till reklamvåldtäkt!
Reklam och mode har många konsumenter i ett fast grepp. Reklam och mode är kapitalismens värsta vapen för en ohejdad tillväxt. Modeväxlingar och trender bidrar till onödig överkonsumtion med ett pris som inte syns på varornas prislapp. Tillverkning, användning och kvittblivning påverkar miljön i form av resursåtgång, utsläpp och avfall. Ett totalförbud mot reklam är omöjligt med dagens ekonomiska system men samhället kan begränsa reklamen och kräva kompensation för miljöbelastningen. Inför t ex miljöskatt på reklam som de annonserande företagen (och i slutändan vi konsumenter) får betala och reklamfria zoner. Jag njuter varje gång jag kliver på tåget i t ex citytunneln på Malmö centralstation med videokonst på väggarna istället för reklamaffischer. Privat kan man som konsument bojkotta produktdesign som har gått för långt – t ex den senaste varumärkestrenden i sportklädesindustrin.
Varumärken över bröstet på en tröja eller top har förekommit ett tag men den senaste trenden är helkroppslogotyper, varumärkesgrafik eller annonsslogans över hela bålen eller benet på träningsplagg. Visst kan man utnyttja sin konsumentmakt och avstå från att köpa dessa högljudda varumärkesplagg men utbudet är begränsat och alla sportklädesföretag följer samma trista trend. Så vad gör man om man redan har fallit offer för storindustrin och köpt träningskläder med helkroppsreklam?
Mitt förslag är att vi förenas i en tyst protest mot reklam(för)tryck genom att vända ut och in på våra träningsplagg som har helkroppslogotyper på bål och ben. Det enklaste är att bära plaggen ut och in för att osynliggöra reklamen. Den händiga kan gå ett steg längre och markera sin protest med ”No logo” som en applikation, ett broderi eller potatistryck. Använd plagget flitigt och stå gärna långt fram nära speglarna på gruppträningen. Förhoppningsvis får andra på träningsgolvet en tankeställare. Tänk på att ni som är instruktörer på scenen har ett särskilt ansvar som våra förebilder. Ditt aktiva ställningstagande kanske inte förändrar världen men markerar i alla fall vad världen inte behöver. Vem vill vara en levande annonspelare annekterad av storföretagen och uppmana till överkonsumtion?
”No logo”-kampanj
I fredags 14 mars var det dags för årets miljömålskonferens på SUS i Malmö. På bordet vid ingången till Jubileumsaulan låg länsstyrelsens rapport om miljötillståndet i Skåne 2014. Titeln är: ”Skånes miljömål – bryr du dig?” Tyvärr är prognosen för att uppfylla de 16 miljömålen till 2020 mycket dyster. Det är bara ett mål som kommer att uppnås: mål nr 5 Skyddande ozonskikt. Ozonskiktet i stratosfären väntas återhämta sig till 2020 tack vare alla insatser som har begränsat ozonpåverkande utsläpp, t ex freoner.
Temat för årets miljömålskonferens var Giftfri miljö. Jag tänker inte recensera konferensen utan bara ta upp ett exempel på den ovilja att bry sig som fortfarande finns på många håll i samhället. Miljödirektören Annelie Johansson visade en karta över avloppsreningsverk i Skåne med uppmätta halter av kadmium i avloppsvattnet som överstiger gränsvärdena. Kadmium är en tungmetall som är cancerogen och höga halter i kroppen kan bidra till benskörhet. Metallen finns kvar i det avloppsslam som sedan hamnar på åkrarna där det tas upp av olika sädesslag som blir mjöl och till slut hamnar på våra tallrikar på matbordet. Det finns flera källor till höga kadmiumhalter och en av dem är konstnärsfärger! Annelie Johansson menade att orsaken till de höga värdena i Kiviks och Simrishamns avloppsreningsverk är den höga andelen bosatta konstnärer som inte kan avstå från kadmiumgult i sin palett. Men nu kommer Kemikalieinspektionen att föreslå att kadmium i konstnärsfärger förbjuds eftersom riktade informationskampanjer inte har gett några resultat.
Alla yrkesgrupper måste ta sitt miljöansvar. Ett liknande exempel på konservatism och snävt omdöme är när arkitektkollegor klagar på EU:s utfasning av glödlampor. Sedan utfasningen inleddes 2009 har många klagat på alternativet eftersom energieffektiv LED-belysning saknar rätt färgtemperatur och att kvaliteten är för ojämn. Men snart nog kommer även LED att utvecklas (tack vare förbudet mot glödljus) och bli en bra ersättare. Lite vitaktigt ljus under en kort övergångstid kan inte vara ett tillräckligt skäl för att avstå från energieffektivisering och miljöansvar. Och visst finns det tillräckligt med nyanser av gult för att göra konsten giftfri.
Utställningen ”Open Eye Policy” på Lunds konsthall pågår bara till söndag 25 augusti. Se den om ni har möjlighet! Sheila Gowda jobbar med helt oväntade material i sina installationer, band annat kospillning och tjärfat från vägarbeten. Människa, miljö, religion, politik, materialitet, färg och form i grafisk förening.
De storskaliga installationerna samspelar perfekt med arkitekturen i Lunds konsthall
Apropå nattens kärnvapenprov i Nordkorea…
Ur boken Ge globen en chans, text: Dekius Lack, illustrationer: Kiran M Gerhardsson
Det har inte hänt så mycket i världen sedan boken Ge globen en chans kom ut på Bakhåll 2007. Om en månad ger förlaget ut en bok med riktig sprängkraft Först blir det alldeles vitt – En bok om atombomben av Peter Glas. Missa den inte!
Min fasta schampotvål av rasullera eller marockansk lertvål som en del kallar den har fått sällskap på badhyllan. Seanik från Lusch i Manchester visade sig fungera utmärkt och löddrar rikligt vilket kan vara ett plus för upplevelsen men behövs egentligen inte för funktionaliteten. Varför föredrar jag schampo i tvålform? Mindre vikt eftersom den inte är löst i vatten (miljömässigt bra med lägre transportvikt och skönt med lättare packning till träningen för en urban walker som jag). Ingredienserna verkar okej även om innehållsdeklarationen är ofullständig: sea salt, seaweed and sensual fragrance. Inga av produkterna testas på djur. Pluspoäng för att produkterna är fria från palmolja och konserveringsmedel. Interiören i en Luschbutik är svår att motstå med alla handgjorda tvålkakor, badbomber, färger och roliga produktnamn. De flesta produkterna saknar förpackning och säljs styckvis eller i lösvikt. Men var beredd på de starka dofterna.
Idag gör jag ett uppehåll i energirapporteringen och svarar istället på några frågor som jag fick av reportern Annika inför hennes artikel i tidningen City idag torsdag 28 juni. Annikas artikel handlar om Lunds miljöarbete för att hålla sig kvar på toppen bland landets bästa miljökommuner och jag är bara en lundabo som fick chansen att tycka till.
Vad gör Lund konkret för att du ska kunna leva miljövänligt?
– Att Lund är en Fairtrade City underlättar för mig som konsument. Kommunens Fairtrade-arbete har påskyndat utbudet av rättvisemärkta produkter och rättvis handel.
– Lund utmärker sig även när det gäller hållbar resandeplanering. Avstånden är korta. Jag tar mig lätt runt till fots i första hand och på cykel i andra hand. Kollektivtrafiken fungerar bra. Vi har bil men den används inte mer än några hundra mil per år. I framtiden ser jag fram emot att ta spårvägen till kompisarna i Dalby och tåg den genaste vägen till Österlen på somrarna.
– Mina barn får ekomat i skolan. På Spyken där min äldsta dotter precis tog studenten har eleverna föreslagit vegetarisk mat en dag i veckan. Det var ett bra förslag, synd att hon aldrig fick uppleva det!
– Nyligen hölls Planet Lund, en hållbarhetsfestival som pågick i två veckor. Ett superbra initiativ där lundaborna fick chansen att se vad som pågår och vad som görs i staden. Ett perfekt tillfälle att bli inspirerad, dela kunskap och erfarenheter. Förhoppningsvis lockade evenemanget inte bara miljöfrälsta. Jag hann med några spännande aktiviteter (Akademiska Hus borrhålslager, Olas Perssons solcellshus, samverkansprojekt Malmö-Lund, vernissage av Industridesignelever, försäljning på Fairtrade-torget).
Vad kan göras bättre?
– Bränslemixen i Lunds fjärrvärme. Men det är redan på gång. På sikt utgör förnybara bränslen och spillvärme en större andel av energitillförseln till Lunds fjärrvärmeproduktion. Miljöanpassad fjärrvärme underlättar för husägare som vill bo klimatsmart om de har möjlighet att ansluta sig till fjärrvärme. Fjärrvärme är oftast ett bra miljöalternativ i ett större samhällsperspektiv
– Lund har länge haft ett ambitiöst program för kommunens ekologiska hållbarhetsarbete, LundaEko. Programmet är utformat som ett mål- och styrdokument där ansvaret är fördelat på olika nämnder. Men kommunen måste också leva upp till sina åtaganden och vara en förebild. En av punkterna i programmet är att främja anslutning av nya byggnader till kommunens fjärrvärme. Men kommunen själv valde märkligt nog borrhålslager istället för fjärrvärme i det nya kommunhuset Kristallen som byggs mitt i centrum.
– Lund har stora hållbara visioner för nya utbyggnadsområden (tänker framför allt på Brunnshög). Det är jättebra! En liknande vision borde tas fram i samband med förnyelsearbetet i befintliga stadsdelar. Det är t ex oklokt att lägga ner föreningslokaler och bibliotek som fungerar. Gator och caféer räcker inte som mötesplatser i det hållbara samhället.
– I sommar åker jag till Media City i Manchester på studiebesök (första miljöklassade stadsdelen enligt Breeam Communities). Lund skulle på samma sätt kunna använda och utveckla redan framtagna klassningssystem med mätbara indikatorer och krav på uppföljning för nya och befintliga stadsdelar.
När du byggde ditt hus – vad gjorde kommunen för att hjälpa dig att uppnå bra miljöval? Vad kunde den ha gjort för att underlätta arbetet?
– Ekonomisk stimulans hade minskat den högre investeringskostnaden för miljöåtgärderna, t ex sänkt kommunal fastighetsavgift för egnahemsbyggare som bygger miljöklassat. En av fördelarna med ett miljöklassat hus är att miljöprestandan lättare kan kommuniceras och verifieras. Prestandan är dessutom kontrollerad av en tredje part.
– För egnahemsbyggare som saknar erfarenhet av att bygga hus vore det bra med mer upplysning om bra miljö- och energival t ex på stadsbyggnadskontoret eller genom att publicera goda exempel på hemsidan. Det är lätt att hamna helt i händerna på husföretagen som ofta erbjuder traditionella systemlösningar. En ”husbyggarskola” skulle kunna arrangeras med energirådgivare, bygglovshandläggare, banker mfl.
Hur mycket tänker du på miljöfrågor i din vardag?
– Hela tiden men utan miljöångest och klimatpanik.
Vilka konkreta saker kan du tipsa andra om att ändra på för att leva mer miljövänligt?
– Klimatförändringarna är vårt största globala miljöproblem. När det gäller CO2-utsläppen i ett hushåll är fördelningen ungefär lika stor för resor, boende och mat. Om man vill bidra till att minska klimatpåverkan kan man välja det område som är lättast att ändra på. Den som måste äta kött varje dag kanske hellre drar ner på flygresorna. Den som tycker att fossil naturgas är en bekväm uppvärmningsform där det saknas fjärrvärme ändrar kanske istället på sina matvanor. Ibland är miljörörelsen för dogmatisk. ”Change by choice” är oftast bättre (om det räcker). Tillfredsställelsen att få hjälpa till kommer alltid till slut och det brukar sporra till fler livsstilsförändringar.
– Materiell konsumtion utgör visserligen den mindre av de fyra delarna men det finns ändå anledning att fråga sig om man verkligen behöver den där prylen eller ännu ett plagg. Begagnatmarknaden är ett tips, t ex blocket eller second-hand affärer. Eller kanske klädbytardagar? Undersökningar visar att 40 % av kläderna i garderoben aldrig används. När man köper nytt är det värt mycket att satsa på något som håller länge och kan lagas. Medvetna konsumentval helt enkelt! Tillsammanstid istället för saker är ofta en bra present.
Gero 15 har allt man kan önska sig av en liten 15-liters ryggsäck. Min förra i samma storlek från Arc´teryx var för lång i ryggen för en person på 162 cm. Lundhags har lyckats göra en rymlig dagsturryggsäck som rymmer en A4-pärm, träningsskor och ombyte eller ett badmintonrack tack vare det lite bredare formatet, det expanderbara snabbfacket på utsidan och rullöppningen i toppen (skönt att slippa dragkedja som lättare går sönder). Modellen fungerar optimalt som cityryggsäck. En liten laptop går säkert också ner och baksidan är vadderad. Gillar det fleeceklädda ytterfacket för mobilen eller solglasögonen. Ryggsäcken sitter dessutom bra på ryggen med och utan packning. Det är precis lagom brett mellan axelbanden över ryggen. Jag är ryggsäcksfantast men håller mig till det mindre sortimentet, 35 liter och under. Anledningen är bland annat en gammal meniskskada som gjorde sig påmind för 7 år sedan. Och det är ryggsäck istället för axelväska sedan dess.
Jag vill förflytta mig lätt med så lite packning som möjligt. Den globala ekonomin borde ha samma inriktning: en lättare ekonomi utan överkonsumtion av prylar för att minska det ekologiska fotavtrycket. I Rio diskuteras fattigdomsbekämpning, grön ekonomi och miljö. Som väntat utan konkreta åtgärdsförslag. Vi enskilda får göra det vi kan i vår vardag och fortsätta påverka politiken. Förvånande nog står konsumtionen av t ex prylar och kläder för en mindre del i genomsnittssvenskens CO2-utsläpp på 8 ton per år jämfört med resor, boende och mat. Jag trampar vidare med en lättare rygga och den gamla lever vidare på systerns något längre rygg. Glad midsommar!
”We have to be the change we want.” Gandhi
Koldioxidutsläpp i genomsnittshushållet i Sverige enligt uppgifter från klimatföredrag i Lund 2012 med bl a Linda Tufvesson (avdelningen för Miljö- och energisystem)
”Jorden är stor nog att föda oss alla men inte stor nog att stilla girigheten hos ett fåtal.”
Citatet är passande med anledning av morgondagens öppning av Rio+20, FN:s konferens om hållbar utveckling 20–22 juni. Det var 20 år sedan den första stora miljökonferensen hölls i Rio de Janeiro. De tänkvärda orden kommer från mästaren Mahatma Gandhi. Man talar ofta om en lägsta acceptabel levnadsstandard. Finns det inte på samma sätt en övre gräns för materiellt välstånd?
En solros från förra året i trädgården på Skördevägen 20
I veckan arrangerade Fuktcentrum sin tredje informationsdag för över hundra deltagare på Clarion Hotel Post i Göteborg. Jag tog mig dit en dag tidigare och upptäckte tre smultronställen för miljömedvetna konsumeter i sökandet efter Rasul, marockanskt lerschampo:
– Fram är en kooperativ butik som säljer ekologiska livsmedel och hygienartiklar. Adressen är Nordenskiöldsgatan 18 (en tvärgata till Linnégatan).
– Emmaus Second Hand på Linnegatan 9 är ett hett tips för alla reuse-älskare. Snygg skyltning, stort utbud, ordning och reda. Helt enkelt oemotståndligt!
– Färg & förändring på Linnégatan 3 är en kompakt men välsorterad ekologisk hudvårdsbutik. Här hittade jag till slut Rasul men som mineraltvål i bitar istället för på flaska. Fiffigt med lerbitar som löses upp i vatten både för resan och i hemmet. Det finns ju ingen poäng med att transportera vatten när man vill resa med lätt packning. Dessutom slipper man konserveringsmedel i produkter utan vatten. Håller på att utvärdera produkten både som tvål och schampo…
Är man på besök i Göteborg och har någon timma över kan jag rekommendera stråket längs Linnégatan med åtminstone tre ekobutiker på gångavstånd från varandra. I nästa inlägg berättar jag om några av nyheterna från seminariet om Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus. Det var ett extra spännande program eftersom många av frågorna som diskuterades har kopplingar till lösningarna i Villa Trift 3.0.
kirans blogg 