arkiv

mätning & uppföljning

Fortsättning på föregående inlägg.

I förra inlägget redogjorde jag för kostnaderna i samband med miljöklassningen av ett småhus (miljösamordning och avgifter till SGBC Sweden Green Building Council som ansvarar för certifiering och utveckling av systemet Miljöbyggnad). En mindre kostnad för obligatoriska mätningar tillkommer, se nedan.

Obligatoriska mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider inomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Radon, långtidsmätning under uppvärmningssäsongen, 2 provtagare (2011–2012) 625 kr
Summa 2 875 kr

Jag valde frivilligt att komplettera med fler mätningar på uppmaning av professor Jan Levin på Fenix Environmental i Umeå. Vill man veta inomhusmiljöns kvalitet är provtagning av radon, VOC, bensen (ingår i VOC-mätningen), formaldehyd och kväveoxid ett minimum, dvs samma provtagningar som gjordes i Boverkets rikstäckande undersökningen BETSI 2007-2008 (Byggnaders energiprestanda, tekniska status och innemiljö)

Frivilliga mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider utomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Kvävedioxider inomhus sommartid, 2 provtagare à 875 kr (sept 2011) 1 750 kr
Lättflyktiga organiska ämnen, TVOC, 1 provtagare (jan 2012) 2 500 kr
Formaldehyd, 1 provtagare (jan 2012) 1 125 kr
Ljudmätning – trafik och installationer (maj 2012) 12 056 kr
Summa 19 681 kr

Läs mer här om resultatet av innemiljömätningarna.

Bild-434
Provtagare för mätning av formaldehyd (modell UMEx)

Bild-435
VOC-mätning med passiv provtagare

Fortsättning på föregående inlägg. Frågor och svar:

Bild-385
De takintegrerade solfångarna i Villa Trift 3.0 i juni 2013. Samtigt som solen gör nytta på taket måste vi skydda rummen från övertemperaturer under soliga perioder. Räddningen är vertikala screenmarkiser som håller inomhustemperaturen under 24 grader. På sikt ska den klättrande vinrankan hjälpa till att avskärma solen

Kvar att önska?
Framdraget tappvarmvatten till tvättmaskinen för att kunna utnyttja solen maximalt under sommaren. Det händer ju att tappvattenuttaget varierar pga av att alla i hushållet inte är hemma och behöver duscha eller att vi diskar mindre än normalt. Då har vi överskott på varmvatten i tanken. Emellanåt förbrukar vi helt enkelt för lite varmvatten i förhållande till vad solen kan ge. Då hade det varit smart med en omkopplare i tvättmaskinen från enbart kallvattenanslutning till varmvattenanslutning. I traditionella tvättmaskiner värms normalt kallvatten upp av el till önskad tvättemperatur. Maskinen ska heller inte vara för stor, max 5 till 6 kg.

Det finns företag som numera tillverkar fjärrvärmeanslutna tvättmaskiner, läs mer här. Men ofta är dessa maskiner onödigt stora för privatbruk.

Fortsättning på föregående inlägg.

Är i Karlskrona och precis tillbaka från lugnt kvällsyogapass på Wellness Studio som varmt kan rekommenderas. Efter sju års yogaträning skulle man kunna tro att man behärskar grundpositionerna. Men på Gerdahallen i Lund har instruktörerna ingen möjlighet att korrigera runt 50 deltagare på ett yogapass. Därför passar jag alltid på när jag är på annan ort att klämma in lite yogaträning i en mindre studio. Oftast är det ett fåtal utövare och helt plötsligt blir det handpåläggning från instruktören för att uppnå den rätta vridningen eller fördjupa positionen. I love it! Ständig förbättring även om det är långt mellan gångerna. Med denna inledning från solhälsningar i yogastudion tänker jag glida över i annan praktisk soldyrkan.

Solvärmeanläggningen i Villa Trift 3.0 som installerades i april 2010 är den första anläggning jag har personlig erfarenhet av. Som arkitekt med miljöinriktning hade jag designat solenergilösningar till flera småhuskunder innan jag själv blev anläggningsägare. Ett par av kunderna valde vakuumrör. I andra uppdrag installerades eller planerades huset för plana solfångare. En av kunderna har installerat en tredje spännnade variant, ett sk dränerande system där värmebäraren är vanligt vatten. Solfångarna på taket töms på vätskan när systemet inte är i drift. Vätskan lagras tillfälligt i ett uppsamlingskärl i närheten av tanken. När solen strålar igen pumpas vätskan upp i solfångarna på taket. Systemet kräver ett noggrant utförande med självfall i solfångarna på taket och en något kraftigare solkretspump. Fördelen är att vätskan inte behöver glykol som gör värmebäraren frostsäker eftersom systemet töms automatiskt på vätska vid både överhettning, när solfångaren inte levererar någon värme och vid frysrisk. Men självdränerande system är än så länge inte lika vanlig som traditionella solfångarsystem. Läs mer om olika solvärmesystem här.

Bild-384
Den högtidliga avtäckningen i maj 2010. Det enda som återstod var täckplåten över framledning och returledning till solfångaren längst till höger

Jag fortsätter med några frågor och svar.

Några överraskningar när solvärmeanläggningen driftsattes?
Ett oväntat fenomen inträffade redan på hösten 2010. Upptäckte att solfångarna var delvis fyllda med imma på insidan av glaset. Jag ringde såklart återförsäljaren som lugnade mig. Det kan inträffa vid fuktig väderlek. Men solfångarlådan är inte helt tät så efter tag ventileras ånga ut.

Oro för överhettning som inträffar flera gånger under den varma sommarperioden?
Återförsäljaren säger att systemet klarar av överhettning ett tiotal gånger per år. Händer det för ofta bryts glykolblandningen ner vilket sliter på komponenter och ledningar. Bästa sättet att kontrollera vätskans tillstånd är att tappa ut en liten droppe genom en av ventilerna. Använd lackmuspapper för att kolla pH-värdet som inte ska sjunka under 7 eller titta på färgen som ska vara ljusrosa. Om vätskan är mörk och luktar är det dags att byta. Vid leveransen är pH-värdet mellan 9 och 10,5 den färdiga glykolblandningen Tyfocor. Jag har inte gjort det än med det rekommenderas med 3 till 5 års mellanrum. På att-göra-listan i sommar.

Minnesvärt?
Tillfredsställelsen att se solen ladda tanken första gången och premiärduscha i solvärmt vatten. Och än idag!

Bild-383Skickliga installatörer med erfarenhet av solvärmeanläggningar är helt nödvändigt. Till vänster Ismail från Solrike Energi och till höger Dan från Lundabygdens Rörservice

Bild-381
Villa Trift 3.0 är ett egenritat kataloghus som färdigställdes för tre år sedan i maj 2010

I helgen var Jacob på besök i Villa Trift 3.0 inför ett reportage om solvärme i tidningen Hus & Hem. Tänkte därför passa på att presentera vår solvärmeanläggning lite närmare på bloggen. Nedan följer en frågelista med de vanligaste frågorna som jag brukar få och mina svar.

Solvärme eller solel?
Verkningsgraden är bättre för solfångare som värmer tappvatten än för solceller som producerar el, ca 40 % respektive 12–15 %. Solfångare är alltså effektivare på att omvandla den instrålade solenergin till användbar energi. Men husets södervända takyta är planerad för framtida solceller när de har sjunkit i pris. Fick en offert förra året för en 20 m2 stor solelanläggning med takintegrerade solcellsmoduler av monokristallint kisel. Prisförslaget var runt 100 000 kr och den årliga elproduktionen beräknades till ca 2 500 kWh. Med 20 års avskrivningstid blir elpriset alldeles för högt, ca 3,50 kr/kWh. Men det händer mycket på solelfronten. I dagsläget kan mikroproducenter som är anslutna till Lunds Energis elnät sälja överskottsel till Lunds Energi för 1 kr/kWh.

Plana solfångare eller vakuumrör?
Hos oss föll valet på plana solfångare eftersom jag ville ha en takintegrerad lösning. Ett annat skäl var att de funnits på marknaden längre än vakuumrör. Det årliga energiutbytet för båda varianter är ungefär detsamma.

Varför solenergi?
Eftersom jag är arkitekt med miljöinriktning var det en självklarhet när jag byggde mitt eget hus att utnyttja solen både aktiv och passivt (solinstrålning genom fönstren). Energikällan är gratis, koldioxidneutral, förnybar och solfångarna har extremt låg miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv (dvs miljöpåverkan kopplad till utsläpp, resursförbrukning och avfall vid tillverkning, drift och kvittblivning när produkten tjänat ut).

Men kostnaden?
Även om investeringskostnaden är hög så är energipriset fast och den rörliga kostnaden är försumbar, ca 60 kr per år för solkretspumpens drifttid. Och är det någon som tror på sjunkande energipriser i framtiden?

Bild-295
20 januari 2013 fyllde solfångaren på 30-gradig värme i botten av tanken

Att tänka på vi planeringen av nybyggnad eller ombyggnad

  1. Solorientera huset för maximalt solenergiutbyte. 45 graders avvikelse från rakt söderläge minskar solutbytet med enbart ca 10 %. Även om du som fastighetsägare avstår från att installera solvärme idag är det kanske aktuellt för framtida fastighetsägare.
  2. En takvinkel mellan 25 och 45 grader är perfekt för en solvärmeanläggning.
  3. Håll den södervända takytan fri från takhuvar och skorstenar för att underlätta för installation av solfångare på taket.
  4. Planera för ett vattenburet värmesystem för störst flexibilitet och se till att det finns plats för en lämpligt placerad ackumulatortank.

Att tänka på vid installation av en solvärmeanläggning

  1. Välj en modell som är kvalitetsmärkt med t ex Solar Keymark.
  2. Välj en tillverkare med återförsäljare som kan ge lokal support.
  3. Välj en installatör som har erfarenhet av solvärmeinstallationer. Fråga tillverkaren om tips.

Mer fakta finns på Svensk solenergi

bild336
Solvärmekomponenterna finns i den kombinerade tvättstugan och teknikutrymmet. Från vänster i bild: ackumulatortanken, den isolerade solkretspumpen med framledning och returledning (den svarta lådan), 12 l förkopplingskärl och ett 40 l expansionskärl längst till höger ovanför korgarna. Det vita vägghängda skåpet mellan expansionskärlen är ventilationsaggregatet med en roterande värmeväxlare

Kort solfakta för Villa Trift 3.0
Hushållets storlek: 4-5 personer

Systemlösning: Kombisystem med solfångare kopplad till en ackumulatortank för både uppvärmning och tappvarmvatten

Solorientering: Långsida och takyta mot sydväst (42,5 graders avvikelse från rakt söder läge)

Solfångare: Plana takintegrerade solfångare

Total solfångararea: 6,9 m2, tre moduler à 2,3 m2

Modellbeteckning: Vitosol 200 F

Solenergiutbyte vid optimala förhållanden: 976 kWh per år

Tillverkare: Viessmann, tillverkade i Tyskland

Kvalitetsmärkning: Solar Keymark

Solvärmestöd: 7 320 kr (investeringsstödet är numera borttaget. I dagsläget finns endast möjlighet för befintliga hus att utnyttja ROT-avdraget)

Installationsår: Våren 2010 (nyproducerat småhus)

Installatör: Lundabygdens Rörservice

Byggentreprenör: ByggSpecialisten

Total faktisk kostnad för hela solvärmeanläggningen (solfångare, ackumulatortank, övrigt material för solvärmeanläggningen, arbetskostnad): 82 548 kr

Storlek acktank: 500 liter, 700 x 700 x 2000 mm (inkl isolering 45 mm på sidorna och 95 mm i toppen) Nordic Värmeberedare TBA500, 20 meter varmvattenslinga och 10 meter solslinga

Expansionskärl: Förkopplingskärl 12 liter (för att ångan ska svalna) + expansionskärl med gummiblåsa 40 liter

Värmebärare: Tyfocor G-LS (propylenglykol och vatten)

Solkretspump: 60 W, i drift ca 1 000 timmar per år

Energipris: 1,5 kr/kWh (beräknat årligt energiutbyte 2 400 kWh, investeringskostnad exkl acktank och med avdraget solvärmestöd, 4 % kalkylränta, avskrivningstid 20 år. Obs! Det finns anläggningar från 80-talet som fortfarande producerar värme. Det något höga priset beror på högre inköpspris är de billigaste varianterna på marknaden och den takintegrerade lösningen)

Täckningsgrad: Från maj till september täcker solvärmen i princip hela vårt uppvärmningsbehov av tappvatten. Men solfångaren ger ett betydande tillskott redan i mars och oktober

Kundnöjdhet: Hög (snyggt integrerad på taket, bra service, inga driftstörningar på tre år)

Bild-382Pedagogisk reglercentral från Viessmann. En glad smiley i displayen betyder att systemet fungerar. När solfångarna överhettas och temperaturen är kring 140 grader blinkar en varningstriangel men eftersom smileyn fortfarande ler finns ingen anledning till oro. Överhettning inträffar när ackumulatortanken är fulltankad med 90 gradigt vatten pga för lite varmvattentappning. Solkretspumpen stängs av automatiskt för att undvika överhettning i tanken och temperaturen stiger i solfångaren på taket. Ångan som bildas pressas ner i expansionskärlen. När solen gått ner svalnar systemet och temperatur och tryck återgår till normala driftförhållanden. Nästa dag kan solfångarprocessen starta igen

Bild-330
Innegivaren flyttades nyligen från vardagsrummet till hallen i Villa Trift 3.0 för att förbättra värmeregleringen

I de tidigare inläggen har jag delat med mig av våra erfarenheter av innegivarens placering i Villa Trift 3.0. Jag bläddrade nyligen i en rapport från Statens Tekniska Forskningsinstitut (SP) och noterade att även hus med luftvärme kan råka ut för överraskningar som beror på temperaturgivarens placering. SP har följt upp 10 av 20 radhuslägenheter i de första svenska passivhusen som uppfördes 2001 i Lindås utanför Göteborg. Tio år senare har SP sammanställt erfarenhetsåterföringen om innemiljö, beständighet och brukarvänlighet i SP Rapport 2011:26.

Det mesta har fungerat bra men brukarna hade synpunkter på att värmebatteriet stängs av när torktumlaren är igång. Vad har då detta med värmereglering och temperaturgivare att göra? Passivhusen i Lindås har luftburen värme som sprids genom tilluftskanaler. ”Förorenad” luft förs bort genom frånluftskanaler till ventilationsaggregatet. Värmen i frånluften återvinns i en plattvärmeväxlare som överför ca 80 % av värmen till den inkommande uteluften. Under kalla vinterdagar när värmeväxlingen inte räcker för att hålla 20 grader i inomhusluften ger ett elbatteri (900 W) i ventilationsaggregatet extra tillskottsvärme. Tilluftstemperaturen styrs av en temperaturgivare i frånluftskanalen. När torktumlaren är igång avges spillvärme till inomhusluften som evakueras i frånluftskanalen. Temperaturgivaren i frånluftskanalen reagerar och stänger av elbatteriet trots att resten av huset har ett värmebehov. Författarna till rapporten föreslår istället en rumsvis placering av givaren, t ex på en innervägg i vardagsrummet. (Hallen är förmodligen inget alternativ eftersom den hamnar den kanske för nära ytterdörren.)

Villa Trift 3.0 har samma ventilationssystem som i passivhusen i Lindås men i Villa Trift installerades ett vattenburet värmesystem istället för luftvärme. Luftvärme fungerar bara i passivhus med ett välisolerat klimatskal med låga U-värden.

När jag ritade Villa Trift 3.0 inspirerades jag av husen i Lindås och valde ett takfönster för att få mer dagsljus i hallen men också för att kunna vädra ut överskottsvärme på sommaren. Brukarna i Lindås är särskilt nöjda med sina takfönster som har varit räddningen varma perioder på sommaren. Ett önskemål var automatisk stängning vid regn.

Läs gärna rapporten! Den innehåller även förslag till förbättringar som är användbara för både passivhus och lågenergihus.

bild332

Innegivaren är hjärnan i byggnaden som styr värmetillförseln. En del byggnader har både innegivare och utegivare. Syftet med att styra ventilations- och värmesystemet i en byggnad är att hushålla med värme och el och samtidigt säkerställa ett bra inomhusklimat. Jag är mycket nöjd med vårt snabbreglerade radiatorsystem som är bra på att ta till vara gratisenergin från solen, människor, apparater och belysning. I byggnader med ingjutna golvärmeslingor i betongplattan är förutsättningarna inte lika bra pga av systemets tröghet. Men golvvärmesystem har andra fördelar.

En känslig innegivare utan lång fördröjning kan spara många kilowattimmar. När solen värmer rummet där innegivaren är placerad skickas snabba signaler via en tunn ”telekabel” från innegivarens kretskort till shuntmotorn som reglerar framledningstemperaturen till radiatorsystemet. Om innegivaren är olämpligt placerad kan effekten bli sämre termisk komfort i t ex gavelrum med mycket yttervägg eller rum mot norr.

Ett alternativ är ett styrsystem med flera innegivare och ett medelvärde om det är det svårt att hitta en neutral placering. Men flera innegivare förekommer sällan i småhus och det känns onödigt komplicerat. Någonstans går gränsen för elberoende automatisk styrning. När Villa Trift 3.0 byggdes fick jag frågan av en reporter om varför här inte finns närvarostyrning för belysningen, dvs lampor tänds och släcks automatiskt när någon är i rummet. Jag svarade att i offentliga lokaler och kontorslokaler kan närvarostyrning spara pengar och energi om användarna är dåliga på att släcka. I hemmiljö är det billigare att släcka manuellt. En annan vinst är förhoppningsvis mer energimedvetna användare.

bild617
B
elysningen i skafferiet och alla andra rum i Villa Trift 3.0 tänds och släcks manuellt. Läs mer om styrningen i förra inlägget

Bild-326
I maj har vi bott tre år i Villa Trift 3.0. Intrimning av system och småjusteringar är inget ovanligt de två första åren i ett nytt hus. Vi har genomfört ett par viktiga förbättringar sedan huset byggdes: isolering av den vattenmantlade kaminen och installation av elektronisk styrning av elpatronen istället för mekanisk styrning. En isolerad kamin med en dubbelglaslucka ger betydligt mindre strålningsvärme till rummet. Efter åtgärden stämmer fördelningen av värme till vatten och luft bättre med utlovad prestanda, dvs 80 % av värmen levereras till ackumulatortanken och ca 20 % till luften. Tidigare höjdes rumstemperaturen drygt 3 grader efter någon timmes eldning i kaminen. Numera är rumstemperaturen max 1,5 grad högre efter ett eldningstillfälle. Innegivaren har till för en vecka sedan varit placerad på en hjärtvägg i allrummet ca 4 meter från kaminen. När rumstemperaturen stiger ger innegivarens mikroprocessor signal till shuntmotorn under ackumulatortanken att minska värmetillförseln till radiatorerna och så småningom stoppas värmetillförseln. Problemet var att värmen stängdes av lite för tidigt. Under kalla vinterdagar kan det bli för kallt i rummen längst bort i huset som inte får någon glädje av strålningsvärmen. Vi löste det genom att höja börtemperaturen på innegivaren manuellt i samband med eldning.

Bild-325
När rumstemperaturen stiger ger innegivarens kretskort signal till shuntmotorn under ackumulatortanken att minska värmetillförseln till radiatorerna och så småningom stoppas värmetillförseln helt

Jag har pratat med flera konsulter och installatörer i branschen och alla är överens om att det inte är lätt att hitta en bra placering av innegivaren. Den får inte träffas av direkt solstrålning eller vara för nära en radiator eller lampa. Förra veckan kom Jörn från Imtec (fd NEA) och vi flyttade gemensamt innegivaren till ett läge som jag tror kan vara mer optimalt från komfortsynpunkt. Här är den mindre påverkad av solinstrålning, strålningsvärme från kaminen och spillvärme från personer i allrummet. Det är alltid trist med utanpåliggande ledningar i ett nytt hus men tack vare husets smarta planering och undertak blev ingreppet ganska lindrigt. Men själva utförandet kan vara en rysare. Funkar dragningen av tomrören utan att stöta på hinder på vägen? Kommer dragfjädern att lyckas dra igenom tråden i 10 meter långa flexrör och VP-rör? Installationen kunde fullföljas och framöver blir temperaturen i hela huset förhoppningsvis jämnare.

Bild-324
Vänstra bilden: det nytagna ingångshålet i tvättstugan med halogenfritt VP-rör.
Högra bilden: med hjälp av rensningsluckan i hallen utanför badrummet kunde vi koppla ihop flexröret med VP-röret och fiska fram ledningen med en dragfjäder (4 mm platt nylonlina). Man tejpar fast ledningen på dragfjäderns ena ände av metall och skjuter fram dragfjädern i tomröret tills den visar sig i utgångshålet.  Därefter drar man igenom hela linan och den fasttejpade tråden

Bild-323Innegivaren monterades 1,5 m över golvet som tidigare och tråden är dold i en vitlackerad aluminiumskena infäst på lättbetongväggen

Bild-322

Återkommer med rapport när eldningssäsongen sätter igång igen i oktober. Installationen sammanföll nämligen med väderomslaget till varma vårtemperaturer. Sedan mitten av april står enbart solen för uppvärmningen och elpatronen stöttar mulna dagar.

bild606
Vad är en plakett på planket värd?

Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen? Offentlig upphandling som tillåter miljökrav är en sådan möjlighet. Men av vilken anledning väljer offentliga byggherrar att ställa miljökrav? Eller varför väljer allmännyttiga bostadsbolag och privata byggherrar att ställa miljökrav genom att t ex miljöklassa nyproducerade bostäder? Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.

Den senare frågan får jag ofta själv av studenter när jag håller föredrag eller vid studiebesök i mitt eget miljöklassade hus.

Förra veckans seminarium ”Hållbart förändringsarbete: Offentlig upphandling och hållbart byggande” i Malmö gav en del svar. Arrangörerna var Skanska, Lunds universitet och Riksbankens Jubileumsfond. Initiativtagaren var forskaren Lina Wedin Hansson, doktor i rättssociologi, och hennes avslutande fråga till panelen var: Vad möjliggör hållbart förändringsarbete i bygg- och fastighetsbranschen?

Åse Togerö, utvecklingsledare på Skanska Sverige, lyfte fram kommunikationens betydelse, t ex genom Skanskas strategiska verktyg för gröna projekt ”Skanskas Gröna karta” eller ”Skanska Green Color Palette”. Men även mogenheten i organisationen. För Skanska är det självklart att grönt byggande förenligt med ekonomiska krav.

Ardelan Shekarabi, doktorand i juridik, menade att lagar som t ex LOU (Lagen om offentlig upphandling) egentligen inte är något hinder. Det viktigaste är att ledningen har en klar målbild av vad man vill uppnå med upphandlingen.

Andrea Sundstrand, doktor i offentlig rätt, tryckte bestämt på tydliga regelverk. Lagarna sätter ju gränserna för krav som är möjliga att ställa.

Linda Ericsson, byggprojektledare på MKB, menade att det är viktigast vad var och en av oss vill. Det är ett systemfel om hållbara projekt ska kosta mer än projekt som förorenar.

Susanne Toivanen, docent i sociologi, underströk vikten av krav från investerare, byggherrekrav och kundkrav.

Per Wickenberg, professor i rättssociologi, lyfte fram de goda exemplens makt. Men även tydlighet, kompetens och ledarskap. Politikerna har alldeles för kort perspektiv.

I pausen fick jag möjlighet att höra mer om varför ett kommunalt allmännyttigt bostadsföretag miljöklassar nyproducerade bostadshus. Linda förklarade att det är en självklarhet för MKB att erbjuda malmöborna ett grönt boendealternativ, t ex genom Greenhouse. Men varför inte förrän nu? Miljöklassningsmetoder har ju funnits ett tag. Svaret enligt Linda är både en ledningsfråga och kanske ett generationsskifte bland medarbetarna. Miljöklassningen är dessutom en metod som underlättar kvalitetsstyrning. Men varför certifiera? Verktygen och kriterierna kan ju användas ändå för att styra projektet. Hennes kollega Janna som också är byggprojektledare menade att certifieringen gör det lättare att kommunicera miljöarbetet och miljönyttan för hyresgästerna.

Och för egen del? Varför valde jag i egenskap av byggherre att lägga runt 2,5 % av entreprenadkostnaden* på att miljöklassa mitt eget hus Villa Trift 3.0? Min uppfattning är att byggherrar och konsulter som värderar hälsa, resurshushållning, minskade utsläpp och mindre avfall behöver praktiskt användbara miljöanpassningsverktyg. Ett miljöklassningssystem är ett exempel på ett sådant hjälpmedel som även underlättar kommunikation med kunder, vänner, banken och media. Alla åtgärder som förbättrar miljöprestandan går att precisera. Kontrollpunkterna eller indikatorerna i ett klassningssystem är mätbara och möjliga att följa upp. I systemet ingår en innehållsdeklaration som redovisar alla ämnen i husets golv, väggar och tak. En tredjepartsgranskning bidrar dessutom till större trovärdighet. Ett högre andrahandsvärde får man förhoppningsvis på köpet.

* I kostnaden ingår merarbete för fuktsäkerhetsstyrning och kontroller, framtagning av loggbok, dvs en innehållsdeklaration för husets alla byggvaror, sammanställning av ansökan och verifieringsrapport, obligatoriska innemiljömätningar och certifieringsavgifter. Kostnaden per lägenhet i ett flerbostadshus och i grupphus är betydligt lägre än för ett styckebyggt småhus. 

Årets sista inlägg speglar ett av syftena med bloggen: att dela med sig av erfarenheter från ett miljöklassat småhus, dvs planering, byggande och boende. I erfarenhetsåterföringen ingår mätning och uppföljning de första boendeåren. Innemiljömätningarna visade positiva resultat över förväntan och likaså förbrukningen av hushållsel. Men hur stor är energiåtgången i praktiken för att värma rummen och tappvattnet?

bild769
”Lappen i trappen”. Energideklarationen ska sitta på en väl synlig plats i flerbostadshus men den är inte helt lättolkad. Den lilla symbolen med huset visar det aktuella husets energianvändning. I Villa Trift 3.0 befinner sig symbolen i zonen närmast mitten. I mitten är energianvändning mycket liten och i den yttersta zonen är energiåtgången stor. Villa Trift 3.0 borde enligt beräkningarna legat i mitten men eftersom den uppmätta energiåtgången var 87 kWh/m2 halkar huset ner ett pinnhål. När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning 110 kWh/m2 i södra Sverige för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2. Liknande hus använder 126–154 kWh/m2 år enligt Boverket

Energideklarationen för Villa Trift 3.0 genomfördes i juni 2012. Sedan 2009 ska energiprestandan verifieras i nybyggda småhus inom två år från det att huset tagits i bruk och vid försäljning av befintliga småhus. På så sätt får fastighetsägaren möjlighet att jämföra verkligt utfall med antagen energiåtgång i tidiga beräkningar. Verifieringen behövs dessutom för att få slutbeskedet av byggnadsnämnden. Energibesiktningsexperten ska föreslå lönsamma energibesparingsåtgärder som vägledning för fastighetsägare som vill energioptimera sitt hus.

Lagen om energideklarationer kom 2006 och grundar sig på EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Det övergripande syftet är naturligtvis att minska energianvändningen i våra byggnader och påverkan på klimatet. En annan aspekt är energitryggheten. EU vill minska sitt beroende av omvärlden, t ex naturgas från Ryssland. Nyttan i förhållande till kostnaden för en energideklaration kan diskuteras men nyttan hänger i ihop med flera saker: energiexpertens förslag, hur förslagen kommuniceras (pedagogiskt och lättbegripligt även för lekmän?) och fastighetsägarens intresse av att verkligen genomföra energieffektiviseringar.

Mätperioden ska vara en sammanhängande 12-månaders period. För Villa Trift 3.0 användes mätstatistik från maj 2011 till och med april 2012. Mätvärden för uppvärmning normalårskorrigeras av energiexperten med hjälp av klimatstatistik för orten. På så sätt bortser man från klimatvariationerna från år till år. Vi har tyvärr ingen mätare för varmvattenanvändningen så den måste uppskattas för vårt hushåll på fem personer. I Villa Trift 3.0 ingår varmvatten till disk eftersom vi saknar diskmaskin och handdiskar. Diskmaskiner är normalt anslutna till kallvattnet som värms av el för att uppnå rätt temperatur. Elförbrukningen för en diskmaskin räknas som hushållsel i energiberäkningen medan varmvattnet i handdisk ingår i varmvattenanvändningen i byggnadens energiprestanda.

Beräkning 2009 (inför bygglovansökan) Uppmätt från 1/5-2011 till och med 30/5-2012 Normalårskorrigerad
Specifik energianvändning kWh/m2 Atemp år* 64 82,5 87
Varav fastighetsel 4,3 10 10

* Varken hushållsel eller solenergi ingår i energiprestandan (köpt energi) enl Boverkets definition. Atemp är uppvärmd användbar golvyta

Uppmätt från 1/5-2011 till  30/5-2012 Årsschablon enligt SVEBY för småhus och flerbostadshus Beräknad enligt Miljöbyggnad för småhus 2500+14xAtemp
(enligt hjälpfil energislag_indikator4, Manual Miljöbyggnad Nybyggnad version 2.1)
Användning i vårt tidigare radhus 191 m2 (energi-deklaration 2009)
Hushållsel
kWh/m2 Atemp år
18 30 33 35

Villa Trift 3.0: Atemp 132 m2, antal boende under året var i genomsnitt 4,7 personer

Tråkigt att konstatera att verklig energiåtgång för uppvärmning och varmvatten ligger en bra bit över beräknad. I gengäld är hushållselen nästan hälften så låg som uppskattat. Men hushållsel ingår inte i Boverkets definition av köpt energi. Man kan argumentera för att hushållselen borde ingå eftersom en del av spillvärmen bidrar till uppvärmningen. Å andra sidan minskar spillvärmen om man väjer eleffektiva vitvaror, belysning och hemelektronik. Total energianvändning inkl hushållsel i Villa Trift 3.0 är 105 kWh/m2 år. På bomässan i Malmö Bo01 var energikravet för total energianvändning också 105 kWh/m2 år (bara två hus uppfyllde kravet i uppföljningen). När huset byggdes var Boverkets maximalt tillåtna energianvändning i södra Sverige 110 kWh/m2 Atemp år för ett hus som inte är eluppvärmt. I de nya byggreglerna som gäller från och med 2012 är gränsen 90 kWh/m2 Atemp år.

Till stor del kan avvikelsen från beräknad energiprestanda bero på att husets ytterväggar av lättbetong inte har torkat ut. Byggfukten i lättbetong (dvs inbyggd fukt från tillverkningen) måste bort för att uppnå de U-värden som legat till grund för energiberäkningen. U-värdet är ett mått på värmegenomsläppligheten för ett material eller en byggdel. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsgrad. Fuktig lättbetong isolerar sämre än torr lättbetong. Fuktexperter på Fuktcentrum tror att energiåtgången blir lägre i Villa Trift 3.0 det tredje boendeåret efter två hela uppvärmningssäsonger. Men hur mycket lägre den blir återstår att se i juni 2013 när vi gör en ny energideklaration av ren nyfikenhet.

Gissa vad? Vatten, mineraliska pigment, fyllnadsmedel, vegetabiliska bindemedel (lin-, ricin-, och solrosstandolja, dammar och kolophonium-glycerinester), metylcellulosa, quellton, borater, rosmarinolja, eukalyptusolja, alkohol, apelsinolja och lecitin.
Var? På alla innerväggar och innertak i Villa Trift 3.0 förutom i våtrummen.

Svar: Tysk naturhartsfärg från AURO nr 321.

Jag älskar att måla med 321:an som stryks vått i vått. Höganäshem (allmännyttan i Höganäs) är också en nöjd användare enligt butiken som säljer AURO-produkter i Kivik. Den är matt och luktar gott men inte för starkt. Annars hade jag inte valt den eftersom jag är känslig för starka dofter. Färgen innehåller lite apelsinolja för att maskera den naturliga kritdoften. Färgen avger mindre än 10 gram/liter färg direkt från burken. Svanens gränsvärde är 15 g/l och EU tillåter max 30 g/l. Några av de lågemitterande inomhusfärger som Astma- och Allergiförbundet rekommenderar innehåller mindre än 30 g/l. Förbundets gränsvärde är 10 mikrogram/m2,h och mätningen görs 2 veckor efter målning. Läs mer om emissionerna från 321:an i tidigare inlägg.

Bild-275
Be alltid om innehållsdeklarationen för en byggvara. Lecitin är fettämne. Vid målning av lättbetong med en hel del byggfukt ska man undvika färger med proteinämnen.

Vi har bott i huset i 2 ½ år. Med helvita väggar i en matt och något känslig färg är det dags att bättringsmåla vissa särskilt utsatta väggar, t ex i hallen. Men även på ställen med småsprickor i väggspacklet, t ex där elledningar dragits i väggen eller vid någon enstaka balk över fönstren. För att spara pengar och färg valde vi bredspacklade och målade ytor inomhus istället för färg på microlitväv. Underlaget är både lättbetong och gipsskivor. Om budgeten för husbygget varit större hade jag övervägt en ytarmering av glasfiberväv.

Nu är alla småsprickor överspacklade och därefter bestrukna med 321:an. En strykning räcker eftersom färgen har hög täckförmåga. Jag är glad att vi valde en obruten vit direkt från färgburken. Det underlättar vid bättringsmålning eftersom skarvarna mellan nymålade och äldre ytor knappt syns. Kulören i burken är ganska neutralt vit. Närmaste nyans är NCS S 0200-N. Den dras lite mer mot de gult efter ett tag uppe på väggen. Men den blir inte aldrig så gul som NCS S 0502-Y. Sprickbildningen i takvinkeln mellan lättbetongväggen och taket på gavlarna har jag inte brytt mig om att laga med spackel eftersom sprickorna med all säkerhet kommer tillbaka pga av rörelser i trätakstolarna. Sådana sprickor får man leva med i ett lättbetonghus. För oss var fogmassa som gulnar med tiden inget alternativ.

Bild-276

När Eric, målaren på ByggSpecialisten, målade Villa Trift 3.0  våren 2010 började han med att spackla en provyta på väggen. Jag visste sedan tidigare målningsprojekt att AUROS väggfärg 321 kan krackelera ovanpå en del spackelfabrikat om man inte har tid att vänta på fullständig härdning innan man stryker på färgen. En förklaring kan vara att dagens spackel oftast innehåller polymerer. Ett småhusbygge på totalentreprenad medger ingen lång väntetid mellan spackling och målning. Erics spackel fungerade i alla fall bra ihop med färgen.

Bild-277

Bindemedlet i 321:an är naturharts. Färgen består helt av förnyelsebara råvaror och innehåller inga kemiska konserveringsmedel. Färgen är dessutom helt diffusionsöppen vilket underlättar uttorkning. Byggfukten i lättbetongen kan alltså ”vandra” genom färgskiktet. 321:an behåller sin öppenhet oavsett antal färglager medan ett målade ytor av plastfärg blir tätare för varje ommålning enligt personalen i Österlenbutiken i Kivik.