arkiv

mätning & uppföljning

bild-692
Nya badrumsdörren Addera Lodge av äkta massiv furu rakt igenom

Villa Trift 3.0 på Skördevägen i Lund är ett egenritat kataloghus. När grundmodellen anpassades för familjens behov och för att minska byggnadens miljöpåverkan ingick innerdörrar av oljad massiv furu i husdrömmen. Varför? Ett viktigt skäl var hållbarheten på lång sikt. Lackerade träfiberdörrar med målad ytbehandling är känsligare och småskador är ofta mer synliga. Tyvärr valde dörrleverantören att plocka bort innerdörrarna i furu från sitt sortiment när det blev dags för upphandling 2009. Det blev istället vita lackerade innerdörrar, modellen Addera 8001 från Dooria. Eftersom jag är arkitekt med miljöinriktning byter jag ogärna ut något som fungerar. Men efter fem års användning visade det sig att innerdörrarna i badrum och wc var alldeles för fuktkänsliga. Det var till slut dags att hitta en bättre permanent lösning i stället för att fortsätta reklamera varorna.

bild-693
Auro hårdolja nr 126 för behandling av bland annat träytor, inköpt på Byggfabriken i Malmö

bild-691
Till vänster: nymonterad obehandlad innerdörr Addera Lodge i trävitt. till höger: samma dörrblad med två strykningar hårdolja nr 126 från Auro (och lätt mellanslipning med finaste sandpappret). Alla sidor på dörrbladen är helt unika eftersom antalet kvistar och träets utseende varierar

Till min glädje upptäckte jag att samma dörrtillverkare åter har en massiv obehandlad furudörr i sitt innerdörrsortiment med modernt snitt – modellen Addera Lodge med ramträ av massiv furulamell och spegel av furu. Sedan årsskiftet har spegelkonstruktionen ändrats och innehåller inte längre någon kärna av mdf-board (träfiberskiva). Alternativet att välja furudörrar i allmogestil har förstås alltid funnits men de stämmer inte med husets formspråk och inredning. Jag uppskattar också möjligheten att beställa en obehandlad dörr så att jag kan välja min egen slutbehandling. Valet föll på Auros hårdolja nr 126 som gör träytan avtorkningsbar och ändrar kulören från trävitt till en honungsfärgad ton. De utbytta dörrarna (Addera 8001) har också ramträ av massiv furulamell men med pålimmad mdf på samtliga sidor och spegelfyllning av mdf. Mdf (Medium Desity Fibreboard) består av sammanpressade träfiber som bland annat har miljömässiga fördelar. Men om det råkar tränga in fukt, t ex i samband med vattenstänk som inte omedelbart torkas av, är risken stor att träfibrerna lokalt sväller och färgen lossnar. Innerdörrar i våtutrymmen med tunt träfanér är sannolikt lika fuktkänsliga. Detta är något som jag har upptäckt i nyrenoverade omklädningsrum där fanér på dörrbladets undersida lossnar av fuktbelastningen.

När ni väljer innerdörrar finns det alltså anledning att vara uppmärksam på vad som ligger bakom beskrivningen ”massiv dörr” och i vilken miljö dörren ska sitta. Båda modellerna Addera Lodge och Addera räknas som massiva men den senare är mantlad med mdf som är betydligt mer fuktkänslig än rent trä. Personligen värderar jag funktionalitet och utformning lika högt och föredrar äkta ”äkta vara”, dvs trä rakt igenom.

bild-694

Här kommer en kort historik i bild med kommentarer:

bild-687
Första fuktskadan 2012 i nederkanten av dörrbladet till wc/d. Den befinner sig delvis i våtrumszon 1 och är därför utsatt även om alla som duschar har fått noggranna instruktioner att torka av ev vattenstänk på dörr och tröskel. Dooria var hyggliga och ersatte dörren med en ny dörr

bild-688
Fuktskada 2014 i andra dörrbladet. Insåg att det inte räcker med att torka av dörrens vattenstänk efter duschen. Gjorde därför ett försök att försegla bottenträet för att hindra fukt från att sugas in i träfiberskivan av mdf. Det höll betydligt bättre än första gången när rambotten var oskyddad. Till höger syns undersidan av dörrbladet med försegling av metalltejp

bild-690
Dörrbladet i badrummet som någon gång fått lite olyckligt vattenstänk från tvättstället har suttit här sedan huset byggdes 2010. Men nu befinner vi oss i våtrumszon 2. Ett dörrblad bör vara mer tåligt än så speciellt om det finns småbarn i huset som gärna plaskar friskt

bild-689
Samma dörrblad med skada i spegeln

bild-628

Assa 2002

Så här svarade Assa när det åter var dags för garantireparation:

”Vi ber om ursäkt för att ni har problem med ert lås. Vi har 2 års garanti på alla våra produkter samt på Assa 2002 har vi en goodwill på 5 år när man har problem med den s k fallkolven då vi skickar hem en ny låskista med monteringsanvisning samt en returpåse till den trasiga låskista som man då skickar åter till oss.
Med vänlig hälsning Helpdesk ASSA AB”

Assa var vänliga och skickade ett ersättningslås för fjärde gången på fyra år. Men den här gången fick vi själva bekosta låsmontören. Bruksanvisningen var nämligen helt omöjlig att följa eftersom vi har trycken från Hoppe istället för Assas egna trycken. Båda entrédörrarna och skafferidörren har fått nya lås sedan huset, Villa Trift 3.0, stod klart i maj 2010. Låset till den ena entrédörren fick bytas två gånger. Andra gången gav vi upp och valde Dormas låskista istället. Det senaste låset från Assa känns kraftigare och låter mer som Dormas lås. Men hur det är med hållbarheten återstår att se.

Det känns tråkigt att gång på gång drabbas av kvalitetsbrister för att stora marknadsdominerande aktörer tänjer på gränserna för hur klena deras produkter kan bli.

bild-629

I senaste numret av Planera Bygga Bo (2/2013) som ges ut av Boverket presenteras den nya grafiken för energideklarationer. Från och med i år kommer energiklassningsgrafiken för vitvaror att tillämpas även på byggnaders energiprestanda. Äntligen en tydlig och lättförståelig visuell symbol för byggnaders energianvändning! Modellen har använts länge för byggnader i t ex Storbritannien medan Sverige valde en egen mindre lyckad infografik när kravet på energideklarationer infördes 2009. Den äldre grafiken visas längst ner på sidan.

Att visualisera våra ekologiska avtryck bidrar till att väcka medvetenheten om energi- och miljöfrågor och kräver eftertanke för att den ska bli begriplig.

Omslagsillustration till Planera Bygga Bo: Kiran M Gerhardsson
energidekl_1

energidekl_2

Fortsättning på föregående inlägg.

I förra inlägget redogjorde jag för kostnaderna i samband med miljöklassningen av ett småhus (miljösamordning och avgifter till SGBC Sweden Green Building Council som ansvarar för certifiering och utveckling av systemet Miljöbyggnad). En mindre kostnad för obligatoriska mätningar tillkommer, se nedan.

Obligatoriska mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider inomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Radon, långtidsmätning under uppvärmningssäsongen, 2 provtagare (2011–2012) 625 kr
Summa 2 875 kr

Jag valde frivilligt att komplettera med fler mätningar på uppmaning av professor Jan Levin på Fenix Environmental i Umeå. Vill man veta inomhusmiljöns kvalitet är provtagning av radon, VOC, bensen (ingår i VOC-mätningen), formaldehyd och kväveoxid ett minimum, dvs samma provtagningar som gjordes i Boverkets rikstäckande undersökningen BETSI 2007-2008 (Byggnaders energiprestanda, tekniska status och innemiljö)

Frivilliga mätningar (inkl moms)
Kvävedioxider utomhus vintertid, 2 provtagare à 1 125 kr (jan 2012) 2 250 kr
Kvävedioxider inomhus sommartid, 2 provtagare à 875 kr (sept 2011) 1 750 kr
Lättflyktiga organiska ämnen, TVOC, 1 provtagare (jan 2012) 2 500 kr
Formaldehyd, 1 provtagare (jan 2012) 1 125 kr
Ljudmätning – trafik och installationer (maj 2012) 12 056 kr
Summa 19 681 kr

Läs mer här om resultatet av innemiljömätningarna.

Bild-434
Provtagare för mätning av formaldehyd (modell UMEx)

Bild-435
VOC-mätning med passiv provtagare

Fortsättning på föregående inlägg. Frågor och svar:

Bild-385
De takintegrerade solfångarna i Villa Trift 3.0 i juni 2013. Samtigt som solen gör nytta på taket måste vi skydda rummen från övertemperaturer under soliga perioder. Räddningen är vertikala screenmarkiser som håller inomhustemperaturen under 24 grader. På sikt ska den klättrande vinrankan hjälpa till att avskärma solen

Kvar att önska?
Framdraget tappvarmvatten till tvättmaskinen för att kunna utnyttja solen maximalt under sommaren. Det händer ju att tappvattenuttaget varierar pga av att alla i hushållet inte är hemma och behöver duscha eller att vi diskar mindre än normalt. Då har vi överskott på varmvatten i tanken. Emellanåt förbrukar vi helt enkelt för lite varmvatten i förhållande till vad solen kan ge. Då hade det varit smart med en omkopplare i tvättmaskinen från enbart kallvattenanslutning till varmvattenanslutning. I traditionella tvättmaskiner värms normalt kallvatten upp av el till önskad tvättemperatur. Maskinen ska heller inte vara för stor, max 5 till 6 kg.

Det finns företag som numera tillverkar fjärrvärmeanslutna tvättmaskiner, läs mer här. Men ofta är dessa maskiner onödigt stora för privatbruk.

Fortsättning på föregående inlägg.

Är i Karlskrona och precis tillbaka från lugnt kvällsyogapass på Wellness Studio som varmt kan rekommenderas. Efter sju års yogaträning skulle man kunna tro att man behärskar grundpositionerna. Men på Gerdahallen i Lund har instruktörerna ingen möjlighet att korrigera runt 50 deltagare på ett yogapass. Därför passar jag alltid på när jag är på annan ort att klämma in lite yogaträning i en mindre studio. Oftast är det ett fåtal utövare och helt plötsligt blir det handpåläggning från instruktören för att uppnå den rätta vridningen eller fördjupa positionen. I love it! Ständig förbättring även om det är långt mellan gångerna. Med denna inledning från solhälsningar i yogastudion tänker jag glida över i annan praktisk soldyrkan.

Solvärmeanläggningen i Villa Trift 3.0 som installerades i april 2010 är den första anläggning jag har personlig erfarenhet av. Som arkitekt med miljöinriktning hade jag designat solenergilösningar till flera småhuskunder innan jag själv blev anläggningsägare. Ett par av kunderna valde vakuumrör. I andra uppdrag installerades eller planerades huset för plana solfångare. En av kunderna har installerat en tredje spännnade variant, ett sk dränerande system där värmebäraren är vanligt vatten. Solfångarna på taket töms på vätskan när systemet inte är i drift. Vätskan lagras tillfälligt i ett uppsamlingskärl i närheten av tanken. När solen strålar igen pumpas vätskan upp i solfångarna på taket. Systemet kräver ett noggrant utförande med självfall i solfångarna på taket och en något kraftigare solkretspump. Fördelen är att vätskan inte behöver glykol som gör värmebäraren frostsäker eftersom systemet töms automatiskt på vätska vid både överhettning, när solfångaren inte levererar någon värme och vid frysrisk. Men självdränerande system är än så länge inte lika vanlig som traditionella solfångarsystem. Läs mer om olika solvärmesystem här.

Bild-384
Den högtidliga avtäckningen i maj 2010. Det enda som återstod var täckplåten över framledning och returledning till solfångaren längst till höger

Jag fortsätter med några frågor och svar.

Några överraskningar när solvärmeanläggningen driftsattes?
Ett oväntat fenomen inträffade redan på hösten 2010. Upptäckte att solfångarna var delvis fyllda med imma på insidan av glaset. Jag ringde såklart återförsäljaren som lugnade mig. Det kan inträffa vid fuktig väderlek. Men solfångarlådan är inte helt tät så efter tag ventileras ånga ut.

Oro för överhettning som inträffar flera gånger under den varma sommarperioden?
Återförsäljaren säger att systemet klarar av överhettning ett tiotal gånger per år. Händer det för ofta bryts glykolblandningen ner vilket sliter på komponenter och ledningar. Bästa sättet att kontrollera vätskans tillstånd är att tappa ut en liten droppe genom en av ventilerna. Använd lackmuspapper för att kolla pH-värdet som inte ska sjunka under 7 eller titta på färgen som ska vara ljusrosa. Om vätskan är mörk och luktar är det dags att byta. Vid leveransen är pH-värdet mellan 9 och 10,5 den färdiga glykolblandningen Tyfocor. Jag har inte gjort det än med det rekommenderas med 3 till 5 års mellanrum. På att-göra-listan i sommar.

Minnesvärt?
Tillfredsställelsen att se solen ladda tanken första gången och premiärduscha i solvärmt vatten. Och än idag!

Bild-383Skickliga installatörer med erfarenhet av solvärmeanläggningar är helt nödvändigt. Till vänster Ismail från Solrike Energi och till höger Dan från Lundabygdens Rörservice

Bild-381
Villa Trift 3.0 är ett egenritat kataloghus som färdigställdes för tre år sedan i maj 2010

I helgen var Jacob på besök i Villa Trift 3.0 inför ett reportage om solvärme i tidningen Hus & Hem. Tänkte därför passa på att presentera vår solvärmeanläggning lite närmare på bloggen. Nedan följer en frågelista med de vanligaste frågorna som jag brukar få och mina svar.

Solvärme eller solel?
Verkningsgraden är bättre för solfångare som värmer tappvatten än för solceller som producerar el, ca 40 % respektive 12–15 %. Solfångare är alltså effektivare på att omvandla den instrålade solenergin till användbar energi. Men husets södervända takyta är planerad för framtida solceller när de har sjunkit i pris. Fick en offert förra året för en 20 m2 stor solelanläggning med takintegrerade solcellsmoduler av monokristallint kisel. Prisförslaget var runt 100 000 kr och den årliga elproduktionen beräknades till ca 2 500 kWh. Med 20 års avskrivningstid blir elpriset alldeles för högt, ca 3,50 kr/kWh. Men det händer mycket på solelfronten. I dagsläget kan mikroproducenter som är anslutna till Lunds Energis elnät sälja överskottsel till Lunds Energi för 1 kr/kWh.

Plana solfångare eller vakuumrör?
Hos oss föll valet på plana solfångare eftersom jag ville ha en takintegrerad lösning. Ett annat skäl var att de funnits på marknaden längre än vakuumrör. Det årliga energiutbytet för båda varianter är ungefär detsamma.

Varför solenergi?
Eftersom jag är arkitekt med miljöinriktning var det en självklarhet när jag byggde mitt eget hus att utnyttja solen både aktiv och passivt (solinstrålning genom fönstren). Energikällan är gratis, koldioxidneutral, förnybar och solfångarna har extremt låg miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv (dvs miljöpåverkan kopplad till utsläpp, resursförbrukning och avfall vid tillverkning, drift och kvittblivning när produkten tjänat ut).

Men kostnaden?
Även om investeringskostnaden är hög så är energipriset fast och den rörliga kostnaden är försumbar, ca 60 kr per år för solkretspumpens drifttid. Och är det någon som tror på sjunkande energipriser i framtiden?

Bild-295
20 januari 2013 fyllde solfångaren på 30-gradig värme i botten av tanken

Att tänka på vi planeringen av nybyggnad eller ombyggnad

  1. Solorientera huset för maximalt solenergiutbyte. 45 graders avvikelse från rakt söderläge minskar solutbytet med enbart ca 10 %. Även om du som fastighetsägare avstår från att installera solvärme idag är det kanske aktuellt för framtida fastighetsägare.
  2. En takvinkel mellan 25 och 45 grader är perfekt för en solvärmeanläggning.
  3. Håll den södervända takytan fri från takhuvar och skorstenar för att underlätta för installation av solfångare på taket.
  4. Planera för ett vattenburet värmesystem för störst flexibilitet och se till att det finns plats för en lämpligt placerad ackumulatortank.

Att tänka på vid installation av en solvärmeanläggning

  1. Välj en modell som är kvalitetsmärkt med t ex Solar Keymark.
  2. Välj en tillverkare med återförsäljare som kan ge lokal support.
  3. Välj en installatör som har erfarenhet av solvärmeinstallationer. Fråga tillverkaren om tips.

Mer fakta finns på Svensk solenergi

bild336
Solvärmekomponenterna finns i den kombinerade tvättstugan och teknikutrymmet. Från vänster i bild: ackumulatortanken, den isolerade solkretspumpen med framledning och returledning (den svarta lådan), 12 l förkopplingskärl och ett 40 l expansionskärl längst till höger ovanför korgarna. Det vita vägghängda skåpet mellan expansionskärlen är ventilationsaggregatet med en roterande värmeväxlare

Kort solfakta för Villa Trift 3.0
Hushållets storlek: 4-5 personer

Systemlösning: Kombisystem med solfångare kopplad till en ackumulatortank för både uppvärmning och tappvarmvatten

Solorientering: Långsida och takyta mot sydväst (42,5 graders avvikelse från rakt söder läge)

Solfångare: Plana takintegrerade solfångare

Total solfångararea: 6,9 m2, tre moduler à 2,3 m2

Modellbeteckning: Vitosol 200 F

Solenergiutbyte vid optimala förhållanden: 976 kWh per år

Tillverkare: Viessmann, tillverkade i Tyskland

Kvalitetsmärkning: Solar Keymark

Solvärmestöd: 7 320 kr (investeringsstödet är numera borttaget. I dagsläget finns endast möjlighet för befintliga hus att utnyttja ROT-avdraget)

Installationsår: Våren 2010 (nyproducerat småhus)

Installatör: Lundabygdens Rörservice

Byggentreprenör: ByggSpecialisten

Total faktisk kostnad för hela solvärmeanläggningen (solfångare, ackumulatortank, övrigt material för solvärmeanläggningen, arbetskostnad): 82 548 kr

Storlek acktank: 500 liter, 700 x 700 x 2000 mm (inkl isolering 45 mm på sidorna och 95 mm i toppen) Nordic Värmeberedare TBA500, 20 meter varmvattenslinga och 10 meter solslinga

Expansionskärl: Förkopplingskärl 12 liter (för att ångan ska svalna) + expansionskärl med gummiblåsa 40 liter

Värmebärare: Tyfocor G-LS (propylenglykol och vatten)

Solkretspump: 60 W, i drift ca 1 000 timmar per år

Energipris: 1,5 kr/kWh (beräknat årligt energiutbyte 2 400 kWh, investeringskostnad exkl acktank och med avdraget solvärmestöd, 4 % kalkylränta, avskrivningstid 20 år. Obs! Det finns anläggningar från 80-talet som fortfarande producerar värme. Det något höga priset beror på högre inköpspris är de billigaste varianterna på marknaden och den takintegrerade lösningen)

Täckningsgrad: Från maj till september täcker solvärmen i princip hela vårt uppvärmningsbehov av tappvatten. Men solfångaren ger ett betydande tillskott redan i mars och oktober

Kundnöjdhet: Hög (snyggt integrerad på taket, bra service, inga driftstörningar på tre år)

Bild-382Pedagogisk reglercentral från Viessmann. En glad smiley i displayen betyder att systemet fungerar. När solfångarna överhettas och temperaturen är kring 140 grader blinkar en varningstriangel men eftersom smileyn fortfarande ler finns ingen anledning till oro. Överhettning inträffar när ackumulatortanken är fulltankad med 90 gradigt vatten pga för lite varmvattentappning. Solkretspumpen stängs av automatiskt för att undvika överhettning i tanken och temperaturen stiger i solfångaren på taket. Ångan som bildas pressas ner i expansionskärlen. När solen gått ner svalnar systemet och temperatur och tryck återgår till normala driftförhållanden. Nästa dag kan solfångarprocessen starta igen